The local wind band in Lilla Edet, Lilla Edets Musikförening, springs from work and activities in the late 19:th century. Since then, the band has developed from a brass sextet to mixed wind band. It has been an appreciated contribution to the society on festive occasions. Yet, it seems like the band more and more has lost it´s useful purpose. Also, the recruiting of new members has ceased, as the music school has trouble with attracting pupils to learn to play wind instruments.The reasons for this reduced interest are more then one.

Det kan finnas flera orsaker till krisen som den globala finansmarknaden upplever idag. Orsaker som nämnts är bristfällig riskhantering och alltför komplexa finansiella instrument. Vissa anser att redovisningen spelar en betydande roll i finanskrisen. De menar att det saknas transparens i redovisningen, vilket bland annat gör att det inte går att utläsa vilken risk ett företag är exponerat för. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan redovisning och den aktuella finanskrisen.

AbstractThe aim of the studie was to investigate if the Pediatric Early Warning Score system, PEWS, is an useful instrument on a children's inpatient ward, regarding the detecting of deterioration in children's vital signs. For this, a quantitative descriptive design with qualitative elements was used. Method: Study specific questionnaires were distributed to 86 persons (helpnurses, nurses and doctors). Of these, 36 answered and sent back the surveys. Results: Of 36 responses 25 felt experienced a faster detection of deterioration of vital signs in the child.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner till barn med cerebral pares i samband med Botulinum toxin A (BTX-A). Urvalet bestod av åtta arbetsterapeuter som arbetade på olika barnhabiliteringskliniker i Sverige. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrån en intervjuguide innehållande bakgrundsinformation samt öppna frågeställningar. Det insamlade datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades med hjälp av tre teman som beskrev de arbetsterapeutiska interventionerna.

Då det sedan 2005 har varit obligatoriskt för företag att värdera sina finansiella tillgångar enligt IAS 39 fann vi det intressant att fördjupa oss i vilka effekter den nya redovisningen gett. Inom banksektorn utgör andelen finansiella tillgångar en stor del av de totala tillgångarna, varför vi beslöt oss för att undersöka just den branschen. För att kunna få ett tillfredsställande djup i uppsatsen valde vi att göra en fallstudie över Swedbank. Den forskningsfråga som vi har valt att undersöka är: Vilka effekter har värdering till verkligt värde av finansiella instrument i Swedbank haft för externa intressenter? Vi har valt att dels använda oss av intervjuer med personer som har olika kunskapsområden, för att få en mer övergripande bild, dels har vi granskat Swedbanks årsredovisningar för att se eventuella effekter i siffror.

Bakgrund och problem: Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB år2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för värdering till verkligt värde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, där denamerikanska motsvarigheten för värdering till verkligt värde, SFAS 157, användes somutgångspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar värdering till verkligt värde ochsåledes berörs i stor utsträckning av projektet är IAS 39, redovisning och värdering avfinansiella instrument. Värdering av finansiella instrument är ett komplext och vidaomdebatterat område vilket har uppmärksammats speciellt under finanskrisen då mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt värde skiljer sig i dagsläget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i världen har ställt sig kritiska till en direkttillämpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantänkas påverkas om IASB inför värderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sätt att värdera till verkligt värde samt hur dessastämmer överens med definitionen och värderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material.

I denna studie ställs följande frågor; hur resonerar lärare kring valet av terminologi i sin sångundervisning, hur uppfattar elever sina lärares instruktioner samt huruvida styrdokumenten påverkar lärarens val av terminologi? Syftet är att undersöka hur sånglärares terminologi påverkar elevens förståelse för sitt instrument.Totalt intervjuades tre sånglärare som arbetar på musik- och dansskola, två sånglärare som arbetar på musikhögskola och fyra elever som läser sångkurser på gymnasiet. Vi kan efter genomförandet av de kvalitativa intervjuerna konstatera att lärarna i stor utsträckning anpassar ordval efter elevens behov och ålder. Lärarens egen bakgrund utifrån hur deras egen utbildning sett ut och vilken genretradition de kommer ifrån spelar också in i hur de använder termerna. Alla lärare är eniga om att ju äldre eleverna blir och ju längre de kommer i sin utbildning desto mer fysiskt språk används i undervisningen.

Bakgrund: I Sverige ställer lagen högre krav på de bedömningar som görs av arbetsförmåga än vad som kan genomföras med dagens befintliga bedömningsinstrument. I samband med att begreppet arbetsförmåga började användas växte WAI (Work Ability Index) fram och började användas i Finland under 1980-talet. WAI används på både grupp- och individnivå för att bedöma befintlig och framtida arbetsförmåga i relation till nuvarande arbete. Syfte: Att undersöka vilken betydelse WAI har i Finland för att identifiera tidiga tecken på ohälsa hos arbetstagare samt hur resultatet kan användas i utformandet av insatser/interventioner. Metod: För att kunna ta del av upplevelser kring användandet av WAI genomfördes sex intervjuer med personal inom den privata företagshälsovården i Finland.

Tidigare forskning har visat att den psykosociala arbetsmiljön är en viktig del av arbetslivet eftersom individer påverkar och påverkas av den. En betydande del är också upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som samtliga tillhör begreppet KASAM. Syftet med denna undersökning är att studera om olika aspekter kring psykosocial arbetsmiljö kan förklaras utifrån känsla av sammanhang (KASAM), kön, ålder och stress. Studien undersöker även samband mellan KASAM i kön, ålder samt stress. Undersökningen är fokuserad på både offentlig och privat sektor i arbetslivet n=140, fördelat på 94 kvinnor och 46 män.

Är det självklart vilka låtar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra låt alltid en bra låt när det kommer till själva lärandet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och värderar musiklärare som viktigt när de väljer låtar och repertoar för kursen Instrument eller sång på gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lärandet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas repertoar.Denna uppsats är främst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lärarnas tankar och idéer är insamlat ifrån en internet - enkät där frågorna var mer eller mindre öppna.

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar.

SammanfattningDenna undersökning behandlade en del av kommunikationen mellan ledare ochmedarbetare, avseende utvecklingssamtal på arbetsplatser. Syftet med undersökningenvar att försöka uppmärksamma en av de faktorer som kan ha en inverka på utfallet av ettutvecklingssamtal, denna faktor var possible selves. Tidigare forskning visade på attutvecklingssamtalet spelade en viktig roll i våra arbetsliv och privatliv. Den tidigareforskningen om possible selves uppmärksammade att detta begrepp är komplext ochanvändbart i många olika livssituationer. Vi valde att angripa detta ämne genom enkvalitativ metod där vi använde ett kvalitativt instrument, Possible Selves StatementTest.

Syftet med denna studie var att ur ett elevperspektiv undersöka hur sång- och instrumentalelever på estetprogrammet med inriktning musik såg på eget lärande och ta reda på vilka mål de hade samt vad som motiverade dem till att öva på sitt instrument. Studien genomfördes med hjälp av tre stycken kvalitativa intervjuer i grupper om tre personer. Intervjupersonerna var i samma ålder men hade olika huvudinstrument och därigenom också skiftande erfarenheter. I bakgrunden valde vi att belysa områdena lärande och musikaliskt lärande, lärarens och elevens ansvar, övning på instrument, motivation samt belysa de styrdokument som kunde kopplas till vårt arbete. Dessa områden ansåg vi vara mest relevanta för att läsaren skulle få en så bred grund som möjligt att stå på samt bli införstådd i området för att sen lätt kunna sätta sig in i arbetet.

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.