Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov..

Internationella studier visar att svenska elever har försämrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas måluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt hur dessa lärare ser på möjligheter respektive begränsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

Vi lever i ett informations- och teknologisamhälle och i våra dagliga aktiviteter omges vi av vardagsteknik (VT) på olika sätt och i olika svårighetsgrad. Denna VT kan innefatta allt från brödrost till mer avancerade datasystem och tjänster. Tidigare studier visar att personer med kognitiv funktionsnedsättning kan uppleva svårigheter i användandet av VT i sina dagliga aktiviteter. Dock finns inga studier som visar relevans och svårigheter med VT för yngre vuxna utan kognitiv funktionsnedsättning. Därför vill vi med den här studien beskriva relevans och svårigheter i användandet av VT hos yngre vuxna utan kända kognitiva funktionsnedsättningar.

Bakgrund Tidigare studier belyser vikten av att företag integrerar marknadsfunktionen och logistikfunktionen, detta då en sådan integration leder till fördelar för företag. När funktionerna är integrerade kan företag bland annat möta kunders förväntningar vad gäller produkttillgänglighet och leveransservice på ett mer effektivt sätt än om funktionerna inte är integrerade. I dagsläget finns endast begränsade studier om hur integration mellan marknadsfunktioner och logistikfunktioner ser ut i praktiken. En empirisk kunskapslucka vad gäller integration mellan marknadsfunktioner och logistikfunktioner i svenska detaljhandelsföretag kunde således påvisas och det är dennakunskapslucka som legat till grund för denna studie.Syfte Denna studie syftar till att analysera om, och i så fall hur, marknadsfunktioner och logistikfunktioner inom svenska detaljhandelsföretag är integrerade.Genomförande För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med medarbetare på marknadsfunktionen och logistikfunktionen inom tre svenska detaljhandelsföretag. Dessa företag var Cervera, Glitter och KappAhl.

Syftet med min uppsats är undersöka Carl Johan De Geers konstnärsmyt utifrån De Geers egna perspektiv. Det har tidigare inte gjorts några studier kring De Geers myt utan främst har det funnits intresse kring hans förflutna. Mitt mål har varit att tillföra något nytt inom Carl Johan De Geers konstnärskap och ge en modern bild av vem han är. För att förstå De Geers framställning av sig själv krävdes svar på följande frågeställningar:Hur framställer De Geer sin resa från borgerlig slottsadel till kommunistisk multikonstnär?Hur skildrar De Geer sin barndom i sina verk?Hur förhåller han sig till sin familj och sin bakgrund?Hur går han till väga för att framhäva myten om sig själv?.

SammanfattningUppsatsen handlar om motivation utifrån ett lärarperspektiv. I ett försök att få en bild av begreppet motivation har idén varit att granska utgiven litteratur och publicerad forskning inom området. Med förhoppningen om att skaffa en verklighetsnära bild av hur lärare beskriver och resonerar kring begreppet har empiriska studier i form av intervjuer genomförts.Genom att välja socialkonstruktionistisk teori som förhållningssätt har möjligheten givits att studera det som sägs i intervjuerna, utan att ifrågasätta huruvida detta är en korrekt beskrivning av verkligheten eller inte. Inom teorin ges språket en stor betydelse då det är genom detta förståelsen för omvärlden skapas.Resultatet bygger på två intervjuer som vid olika tillfällen genomförts med en och samma lärare. Avsikten med intervjuerna har dels varit att följa lärarens resonemang rörande motivation på ett allmänt plan och dels med utgångspunkt från hur denne arbetar med området.Undersökningen visar att det resonemang som förs tycks följa det som tidigare forskning redan beskrivit.

Uppsatsens syfte är att analysera hur rättsreglerna för förvaltningsjakt på varg utformats inom svensk och finsk rätt. Uppsatsen är av traditionell rättsvetenskaplig metod med fokus på den svenska lagstiftningen, och i något mindre utsträckning, den finska. Utredningen har utförts främst genom studier av lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin, därefter har de olika ländernas statliga utredningar och förvaltningsplaner studerats för en komparativ analys med syfte att synliggöra likheter och skillnader mellan lagstiftning. Resultatet visar att vargens närvaro blir till känslomässig fråga för de som vistas i skog och mark, tryggheten vi tidigare upplevts i skogen är inte längre en garanti. Sverige och Finland har i stor utsträckning liknande lagstiftning och problem inom vargfrågorna och väljer även till stor del att försöka lösa dessa på samma sätt..

Studien syftet är att undersöka om barn som har ammats längre än ett år har ökad risk för karies före sex års ålder. Metoden är en systematisk litteraturstudie där databaserna Cinahl, Cocharane och PubMed har sökts. Resultatet baserades på fyra kohortstudier och tio tvärsnittsstudier. Resultatet av dessa fjorton studier kan indelas i två riktningar, studier som visar att amning längre än ett år ökar kariesrisken och studier som indikerar att amning inte ökar risken för karies. Slutsatser: Utifrån resultatet av artiklarna får det anses att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att hävda att amning ökar risken för kariesutveckling..

Hur ungdomar kan motiveras till att återuppta sina studier efter avhopp från gymnasieskolan har legat till grund för denna undersökning som genomfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten. Syftet var att kartlägga attityder och intentioner vad det gäller studier hos ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. Den erhållna kunskapen kunde sedan användas som ett underlag för att lägga fram förslag om vad skolan kunde göra för att försöka förhindra avhopp och motivera unga till att återuppta sina studier. En undersökningsmetod utformades med hjälp av Theory of Reasoned Action (TRA) av Fishbein och Ajzen, samt olika utredningar. Tretton intervjuer genomfördes med ungdomar som hade valt att avbryta sina gymnasiestudier under åren 2002 och 2003 i en mindre och en större kommun i Norrbotten.

Introduktion: Under de senaste tre decennierna har forskare försökt nå konsensus kring frågan om den möjliga hämmande effekten av kombinerad konditions- och styrketräning avseende utveckling av muskelstyrka jämfört med enbart styrketräning. Senaste meta-analysen inom området fastställdes 2012 och har kartlagt forskningsresultat fram till 2008, där konklusionen påvisar att forskningsresultaten är tvetydiga. Syfte: Att genomföra en systematisk litteraturstudie i form av en aktuell kunskapssammanställning över den forskning som bedrivits inom området för kombinerad konditions- och styrketräning för att undersöka om kombinerad träning har en hämmande effekt på utvecklingen av muskelstyrkan. Metod: Studien är en litteraturgenomgång där data samlats in via de medicinska databaserna; PubMed, Web of science, CINAHL, Scopus, AMED, Cochrane library och Physical education index. De sökord och sökordskombinationer som användes var; Concurrent training AND Endurance training AND Combined, Concurrent training AND Physical fitness AND Resistance training och Concurrent training AND endurance training AND Resistance training.

Bakgrund: Många studier gällande compliance har genomförts och flertalet har visat att nivån av compliance är låg. De huvudsakliga områdena där compliance brister är handhygien, rengöring av linsetui, överbärande av kontaktlinser, brist på fullgod uppföljning och felaktigt användande av linsvätskor. Några av dessa områden har tagits upp i denna studie.Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur kontaktlinsbärandet ser ut hos ett litet antal Internetanvändande personer i Sverige. Personernas vanor och compliance studerades i relation till tidigare studier inom detta område.Metod: En webbenkät med, för syftet, relevanta frågor skapades i webbprogrammet Google Docs. Enkäten bifogades i en länk och presenterades som ett evenemang på Facebook.

Hopp och Självkänsla är två begrepp som studerats länge inom positiv psykologi och Hoppteorin av Snyder och kollegor (1991) förklarade hur egenskaperna hänger ihop. Hopp är ett begrepp inom kognitiv motivationsteori och definieras som den generella upplevelsen att ens mål går att uppnå medan Självkänsla är upplevelsen av det egna värdet. Hopp består av två komponenter:Agency och Pathway. Pathway är vägfinnande tänkande och Agency den motiverande komponenten. Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan Hopp samt Hopps två komponenter med Självkänsla.

Sammanfattning Med målet att utöka antalet lyssnare för vår grupp, har jag undersökt hur man somartist kan gå tillväga för att etablera sig en fanbase. Genom intervjuer,seminariebesök, efterforskning på internet och litteratur ämnar jag mig åt att finnasvar på frågan. I samband med detta arbete har jag även tillsammans med minsånggrupp och en producent skrivit en radiolåt, som bland annat bygger på tidigarestudier i kursen ?projekt i musik och ljudproduktion B 15 hp?.  .

Användningen av biomarkörer inom medicin är ett viktigt verktyg för att ställa diagnos och fatta terapetiska beslut. Surfaktant protein D (SP-D) har visat sig vara en lovande biomarkör för perifera lungsjukdomar på humansidan och har därför även börjat studeras inom veterinärmedicinen. Surfaktant protein D är ett relativt lungspecifikt protein och produceras främst i perifera delar av lungorna, f.f.a av claraceller i bronkioler och typ II pneumocyter i alveoler. Det fungerar som ett akutfasprotein med liknande egenskaper som kollektiner och är därför viktigt för medfödda immunförsvaret. Förutom detta har det också visat sig vara grundläggande för normala lunghomeostasen genom att utgöra en beståndsdel i surfaktant. Mekanismerna bakom dess funktion i lungan är dock inte helt klarlagda. Eftersom SP-D är så basalt för lungan påverkas det ofta kraftigt vid perifera lungskador.

Priskonvergens är en teoretisk slutsats av ett flertal ekonomiska teorier, samt ett väl undersökt område som visat sig vara ett statistiskt signifikant faktum i olika ekonomiska regioner. Priskonvergens kräver i teorin och empirin att ekonomierna är likriktade och har liknande ekonomiska förutsättningar, krav som den inomeuropeiska marknaden uppfyller. Här har också priskonvergens bevisats vara ett statistiskt signifikant faktum i ett flertal studier. Förutom de studier vari detta bevisats redovisas också teorier som kan förklara  priskonvergensen, i denna uppsats redovisas bland annat lagen om ett pris, teorin om köpkraftsparitet samt utbuds- och efterfrågeteori.Något som torde leda till ytterligare ekonomisk konvergens och därmed också priskonvergens är en gemensam valuta, och efter euroinförandet genomfördes flera studier i syfte att klargöra huruvida det teoretiska antagandet om stärkt priskonvergens inom en valutaunion kunde stämma. Dessutom testades i dessa studier om EU-kommissionen haft rätt i sitt uttalande om att priskonvergensen skulle bli stärkt mellan de länder som anslöt sig till valutasamarbetet.