Sök:

Sökresultat:

1089 Uppsatser om Tidiga skolćren - Sida 61 av 73

FrÄn hyllat fittstim till hatade genuspirayor : en studie av DN:s framstÀllning av feminister

För en tid sedan var det status att vara en del av fittstimmet. Ordet tycktes andas styrka, sjĂ€lvstĂ€ndighet och attityd. Även politiker passade pĂ„ att surfa i vĂ„gorna av stimmets strömmar. Feminismen hade anhĂ€ngare i bĂ„de det offentliga och hos gemene man (eller kvinna) och det var inget ögonbrynshöjande stĂ€llningstagande. Under det senaste decenniet tycks ordet fĂ„tt en ny laddning och feminismen Ă€r inte lĂ€ngre det enda valet i strĂ€van mot jĂ€mstĂ€lldhet.

"Man lÀmnar ju bort det viktigaste man har sÄ man vill ju att det ska bli bra!" : Pedagogers och förÀldrars tankar om inskolning i förskolan

Inskolning Àr starten för barnet i förskolans vÀrld och kan rymma mÄnga kÀnslor för barnet, förÀldrarna och pedagogerna. I föreliggande studie Àr vÄrt syfte att belysa tvÄ inskolningsmodeller som pedagogerna pÄ vÄr utvalda förskola arbetar med, genom att undersöka hur pedagoger resonerar kring dem och om de anser att nÄgon modell Àr mer lÀmplig och i sÄ fall varför. Studien undersöker Àven förÀldrars centrala tankegÄngar kring valet av inskolningsmodell till deras barn. I denna studie sÄ undersöks de tvÄ inskolningsmodellerna ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv för att söka ta reda pÄ om nÄgon av inskolningsmodellerna Àr mer lÀmplig Àn den andra för barnet. VÄrt empiriska material utgörs av Ätta kvalitativa intervjuer med pedagoger och förÀldrar, fyra intervjuer med pedagoger samt fyra intervjuer med förÀldrar.Av resultatet framkommer det ett antal viktiga faktorer som bÄde pedagoger och förÀldrar anser vara av stor vikt vid en inskolning och i valet av inskolningsmodell.  Pedagoger och förÀldrar benÀmnde trygghet som det viktigaste mÄlet för inskolningen.

Vad hÀnder nÀr han slutar? : en studie om kunskapsbevarande i en organisation vid en nyckelpersons pensionering

Sammanfattning: Vi stÄr inför en tid med stora pensionsavgÄngar, endast under 2011 kommer 124 000 svenskar att fylla 65 Är. DÄ Àldre anstÀllda ofta innehar mycket kunskap efter lÄng erfarenhet inom en organisation finns en risk att kunskapen följer med dem nÀr de slutar till följd av en pensionering. Med denna studie önskar vi kunna bidra med en större förstÄelse för betydelsen av en tydligt utarbetad pensionerings- och kunskapsledningsstrategi för en organisation dÄ dessa stora pensionsavgÄngar vÀntar. Vi önskar Àven bidra med en ökad medvetenhet om kunskapsledningens relevans i organisationer, och att denna medvetenhet bör finnas hos alla anstÀllda och inte endast vara individspecifik.Syftet med denna studie var att kartlÀgga och analysera det personliga nÀtverket runt en nyckelperson i en organisation för att kunna utvÀrdera nÀtverkets roll i bevarandet av kunskap vid nyckelpersonens pensionering samt identifiera kunskapsbevarande faktorer. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie dÀr bÄde intervjuer och dagböcker anvÀndes för att samla in det empiriska materialet.

"82-7, ja dÄ kan man ju inte rÀkna mellanrummet" : En intervjustudie om elevers svÄrigheter med taluppfattning i Ärskurs 3-5.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra nÄgra elevers svÄrigheter nÀr det gÀller de centrala aspekterna i grundlÀggande taluppfattning, med fokus pÄ addition och subtraktion. Studien grundar sig pÄ 13 intervjuer med elever i Ärskurs 3-5. Som utgÄngsmaterial för intervjuerna anvÀndes den muntliga diagnosen Individuella samtal som ingÄr i Diagnostiska uppgifter i matematik för anvÀndning i de tidiga skolÄren (Skolverket, 2010c). I samband med intervjuerna observerades Àven hur eleverna konkretiserar uppgifterna med stöd av sina fingrar och tiobasmaterial. Den muntliga diagnosen ger en tydlig bild av vilka strategier eleverna anvÀnder sig av nÀr de löser en uppgift samt visar vilka svÄrigheter eleverna har nÀr det gÀller grundlÀggande taluppfattning.Studiens resultat visar att eleverna har svÄrigheter med den grundlÀggande taluppfattningen, dock i varierande grad.

Kostnadseffektivisering i utvecklingsprocessen av specialemballage i bilindustrin

The automotive industry is a highly competitive market characterised by low profit margins or huge losses. Cost reductions have been of top priority for all OEM?s (Original Equipment Manufacturer) and will continue to be so for many years to come. Beside cost reductions, reducing the time-to-market is of greatest importance to stay in the competition. OEM?s that are slow to market with products that neither matches customer expectations nor the products of their competitors, will soon loose market shares and see their economical performance falter.

Samverkan vid partneringprojekt: effektivare hantering av
riktkostnadsÀndringar

AnlÀggningsbranschens anseende har pÄverkats negativt under en lÀngre tid pÄ grund av bland annat överskridna budgetramar, försenade leveranser och kvalitetsmÀssiga misslyckanden. Den traditionella upphandlingsmodellen med fast lÀgsta pris och fÀrdiga handlingar skapar oftast en kÀnsla av ekonomisk trygghet. TyvÀrr Àr detta en illusion dÀr man inkluderar diverse buffertar frÄn olika aktörer vilket i sin tur leder till att den ekonomiska utvecklingen inom byggsektorn stannar av. Partnering Àr en samverkansform mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt. Tanken Àr att byggherre, entreprenör, arkitekt, konstruktör, installatör och övriga parter ska samarbeta med öppen ekonomisk redovisning.

Samverkan vid partneringprojekt: effektivare hantering av riktkostnadsÀndringar

AnlÀggningsbranschens anseende har pÄverkats negativt under en lÀngre tid pÄ grund av bland annat överskridna budgetramar, försenade leveranser och kvalitetsmÀssiga misslyckanden. Den traditionella upphandlingsmodellen med fast lÀgsta pris och fÀrdiga handlingar skapar oftast en kÀnsla av ekonomisk trygghet. TyvÀrr Àr detta en illusion dÀr man inkluderar diverse buffertar frÄn olika aktörer vilket i sin tur leder till att den ekonomiska utvecklingen inom byggsektorn stannar av. Partnering Àr en samverkansform mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt. Tanken Àr att byggherre, entreprenör, arkitekt, konstruktör, installatör och övriga parter ska samarbeta med öppen ekonomisk redovisning.

Varför SÀkringsredovisa? : En studie om riskhantering och derivat under IAS 39

Bakgrund: MÄnga företag Àr exponerade mot rÀnte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra anvÀnder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. NÀr noterade koncerner frÄn och med 1 januari 2005 skall tillÀmpa IFRS och dÄ speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förÀndras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvÀrdering av derivat till verkligt vÀrde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svÀngningar i de finansiella rapporterna.

Resultat av lagstadgad hÀlsokontroll av jourlÀkare anstÀllda pÄ Barnkliniken och Anestesikliniken, LÀnssjukhuset i Halmstad

BakgrundNattarbete rÀknas som varje sjutimmarsperiod som infaller mellan kl.22.00-07.00. Faller minst 3 timmar av dygnets arbete inom en sÄdan period föreligger nattarbete enligt Arbetesmiljöverkets författningssamling (AFS). BÀst studerat Àr nattarbete vid regelbunden skiftgÄng. LÀkares nattarbete Àr mestadels oregelbundet. Man vet att prestationsförmÄgan under natten och tidiga morgonen Àr tydligt nedsatt, i vissa fall motsvarande 0,8 promilles alkoholberusning eller en normaldos sömnmedel.

Kvinnors upplevelser av stöd frÄn vÄrdpersonal i samband med hemabort

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser av stöd och bemötande frÄn vÄrdpersonalen i samband med hemabort.Metod: I studien har en kvantitativ, deskriptiv, komparativ tvÀrsnittsdesign anvÀnts. Urvalet skedde konsekutivt och som datainsamlingsmetod anvÀndes ett frÄgeformulÀr. UtifrÄn detta frÄgeformulÀr utfördes telefonintervjuer med studiedeltagarna.Resultat: NÀstan alla kvinnor som deltog i denna undersökning tyckte att de fÄtt bra stöd frÄn sjukvÄrdspersonalen i samband med hemabort. Det fanns inga skillnader i upplevelsen av stödet beroende pÄ kvinnornas Älder eller om kvinnorna hade tidigare erfarenheter av abort eller barnafödande. AngÄende andra upplevelser vid hemabort relaterade till det upplevda stödet frÄn sjukvÄrdpersonalen visade denna studie att de flesta var nöjda med den information de fÄtt betrÀffande abortprocessen, normal blödning i samband med abort och smÀrta.

Kvinnors upplevelse av att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen dÄ barnet behöver vÄrd pÄ en neonatalavdelning

Av de barn som föds i Sverige behöver cirka 10 % vÄrd eller övervakning pÄ en neonatalavdelning. Detta kan leda till försening i kontakten med modern och ett ömsesidigt samspel kan störas.Syftet med denna studie Àr att beskriva hur kvinnor upplever det att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen dÄ barnet behöver vÄrd pÄ en neonatalavdelning. Sex stycken kvinnor har intervjuats. En kvalitativ metod har valts, inspirerad av fenomenologisk livsvÀrldsansats och analyserad med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet presenteras i fem kategorier som beskriver upplevelsen av att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen. Dessa kategorier Àr: Att inte vara medveten, Att sakna kraft, RÀdsla och oro för barnets hÀlsa, Att lÀmna över sitt barn i nÄgon annans hÀnder samt Att inte fÄ vara nÀra sitt barn.DÄ barnet behövde vÄrd pÄ en neonatalavdelning uttryckte kvinnorna i studien ett lidande som prÀglades av rÀdsla över barnets hÀlsa.

Riskkapitalist möter entreprenör : -en studie om investeringsprocessen

En investering i relativt smÄ, onoterade bolag med aktivt Àgarengagemang som Àr under utveckling gÄr inom begreppet riskkapitalinvesteringar. Olika typer av riskkapitalinvesteringar har varit en vÀldigt populÀr investeringsform under en lÀngre tid i Sverige. Processen som riskkapitalbolag och entreprenör gÄr igenom Àr uppdelad i flertalet steg, frÄn entry till exit, men det Àr framförallt den tidiga investeringsprocessen som Àr undersökt i denna studie. Intressant har varit undersöka interaktionen och aktiviteten mellan riskkapitalbolag och entreprenör. I tidigare studier har det upptÀckts skillnader mellan statliga och privata bolag vilket Àr en av mÄnga aspekter vi har diskuterat i denna studie.Problemformuleringen vi valt att arbeta utifrÄn Àr:Hur pÄverkas aktivitetsnivÄn och angreppssÀttet av vilka förutsÀttningar som rÄder för en investering?Syftet med studien Àr dessutom att utöka förstÄelsen kring den initiala delen av investeringsprocessen.

Hur kan företagshÀlsovÄrden hjÀlpa arbetsgivarna att förebygga ohÀlsa orsakad av stress?

Stressrelaterad ohÀlsa Àr vanligt hos företagshÀlsovÄrdens kundanstÀllda. Att förebygga stressrelaterade besvÀr kan innebÀra friskare personal, minskade sjukkostnader och ökad produktivitet för företaget.Syftet med studien var att fÄ en bild av arbetsgivarnas förebyggande arbetet mot stressrelaterad ohÀlsa. Fanns behov och intresse att utveckla det? Hur tÀnkte man sig att företagshÀlsovÄrden kunde bidra? Genom journalsystemet identifierades arbetsgivare som haft anstÀllda med stressrelaterad ohÀlsa hos Previa Postgatan, Göteborg 2007-2008. Personalansvariga och chefer utfrÄgades via e-post och svaren analyserades enligt kvalitativ metod.

Analys över Potentialen av OlikaAnvÀndningsomrÄden för NyaSolfÄngarinstallationer pÄ Sjukhus iStockholmsomrÄdet med SollentunaSjukhus som Exempel

Projektet har undersökt potentialen av nya solfÄngarinstallationer i StockholmsomrÄdet. Behoven, platsen och byggnaden som har anvÀnts för berÀkningarna har varit baserade pÄ Sollentuna sjukhus. MÄlet var att undersöka vilken typ av solfÄngarsystem som Àr mest ekonomiskt och energimÀssigt lönsam. Dessutom har flödesscheman för solfÄngarsystemen skapats och inkluderas med en grundlÀggande styrning.VÀrmen frÄn en solfÄngarinstallation kan anvÀndas inom flera olika omrÄden. Den kan exempelvis vÀrma upp tappvarmvattnet i en byggnad, skapa komfortkyla eller ingÄ i ett elkraftverk.

Den mÄngtydiga hembygdens roll i Helmer Grundströmstidiga diktning : En tematisk studie med biografiskt stöd

Denna studie undersöker temat ?hembygden? i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig pÄ en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att pÄ sÄ viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken hÀrleds ur avsnittet kallat?Mallarmés poetiska universum?, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker frÄndenna pÄ vissa punkter.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->