Studiens syfte var att belysa självbild, kroppsuppfattning och sexualitet hos individer med stomi. Metoden var en litteraturstudie, och litteratursökningarna gjordes i CINAHL och Medline. Elva artiklar utgör studiens resultat. En stomioperation påverkar individers självbild, kroppsuppfattning och sexualitet. Studien visar att självbilden påverkas på så vis att det uppstår en känsla av förlust av den identitet en vuxen individ har skaffat sig i fråga om integritet, kontroll och oberoende, och många individer uttryckte depressiva tankar.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Bakgrund: Många av patienterna på en neurointensivvårdsavdelning (NIVA) vårdas med respirator under en längre eller kortare period av vårdtiden. Neurointensivvårdspatienterna bedöms ibland utifrån de kriterier för urträning och extubering som används på allmänna intensivvårdspatienter. Detta kan leda till för tidig extubation med reintubation som följd. Syfte: Redogöra för vilka kriterier som ska bedömas hos neurointensivvårdspatienter inför en extubering. Metod: Litteraturstudie.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att parrelationer och sexualliv påverkats efter att den ena i förhållandet förvärvat en hjärnskada. Det kan finnas en diskrepans mellan parets olika syn på vad som är problematiskt i förhållandet. Ofta har hjärnskadan medfört att partnern fått ett ökat ansvar och därmed även en rollförändring. Syfte och metod: Syftet med studien är att belysa hur partners till personer som förvärvat en hjärnskada upplever parrelationen med särskilt fokus på det gemensamma sexuallivet. Studien bygger på åtta individuella intervjuer med partners till personer som i vuxen ålder förvärvat en hjärnskada. Resultat: De övergripande resultaten visar att den förvärvade hjärnskadan påverkat parets dagliga liv.

This study investigates, through parental evaluations, communicativeand adaptive abilities within a group of children with various developmentaldisorders, after the parents had participated in AKKTIV (Augmentative andAlternative Communication ? Early Intervention) parental education. The studyalso investigates through case studies how parents experience the influence ofAKKTIV-intervention in their children?s development a few years aftercompletion. The parents estimated their children?s abilities using three differentquestionnaires; the Swedish Communicative Developmental Inventories(SECDI), Vineland Adaptive Behavior Scales-II (VABS-II) and parts of theform? Parents? perception of the interaction with their child?, before and afterthe intervention.

Vi tycker det här ämnet är viktigt och passar bra in i vår verksamhetsförlagda tid och i vår utbildning som en framtida lärare. Det är viktigt att vi redan i tidig ålder försöker informera våra elever att vi alla som lever i detta samhälle har fler likheter än olikheter och genom att tala kring detta så kan man få bort begreppen vi och de. Rasism är byggd på fördomar, därför tycker vi det är viktigt att man börjar tala kring religion redan tidigt i åldrarna. Vi anser att genom att vi diskuterar olika religioner i klassrummen så skapar eleverna förståelse till dessa religioner, denna förståelse kan vara väldig väsentlig för dem i deras vuxenliv. I detta arbete försöker vi få fram vad elever anser om religion, vad som intresserar dem.

Från tidig ålder lär vi oss vad som anses "tjejig" och "pojkaktigt". Det omfattar allt från färger och kläder till beteende och även yrken, och det är allmänt känt att det finns branscher som är mans- och kvinnodominerande. Byggindustrin och vård och omsorg hör till dessa typer av yrken.Syftet med denna studie är att få anställda som arbetar inom bygg och vård och omsorg sektorn att beskriva sin bransch genom ett genusperspektiv. De använda teorierna är Yvonne Hirdmans genussystem gällande maskulina och feminina normer, regler och uppfattningar, Vertikala och horisontella segregation och ekonomiska teorier om den yttre påverkan på en persons yrkesval och arbetsgivarens värdering av manliga och kvinnliga arbetstagare.Resultaten visar att informanterna i båda sektorerna upplever en lite jämnare könsfördelning på grund av en pågående förändringar av båda branscherna och samhället i allmänhet, men det kommer att tatid att jämna ut könsfördelningen ytterligare. Både män och kvinnor är lika lämpade för båda branscherna och alla informanter har intrycket att en jämn könsfördelning är bra för alla som arbetar i branschen..

I denna studie undersöktes pedagogers arbete med barns/elevers språkutveckling i förskolan och skolan. Jag undersökte också om pedagoger har stöd av specialpedagoger i arbetet med dom språksvaga barnen/elever och om miljön kan vara språkutvecklande för alla barn/elever. Sex pedagoger har blivit intervjuade, tre från förskolan och tre från skolan. För att samla data till undersökningen använde jag mig av öppna intervjufrågor. Resultatet visar på att pedagoger är medvetna om barns språkutveckling, men har dålig kunskap om hur de ska kunna stödja de barn som behöver extra stimulans för att får en bättre språkutveckling. De pedagoger som har tillgång till specialpedagog känner att de får stöd av denna för att kunna arbeta med språkförsenade barn. Om barnet är knutet till en logoped kan pedagogerna oftast få tips om hur de ska arbeta med barnet i förskolan. Miljön kan ha väldigt stor betydelse för språklig stimulans.

Bakgrund: Under ungdomsåren genomgår man som person många förändringar ochövergår från barn till vuxen. Denna upplevelse kompliceras ytterligare av att leva med enkronisk sjukdom och att då förlora sin stabila grund i pediatriken och övergå tillvuxensjukvården och där skapa nya relationer kan upplevas som mycket traumatiskt om maninte får tid och stöd i den processen.Syfte: Att beskriva hur kroniskt sjuka ungdomar upplever övergången från barnsjukvård tillvuxensjukvård för att kunna möta deras omvårdnadsbehov.Metod: I denna litteraturstudie användes en kvalitativ innehållsanalys. Genom sökningar påde största databaserna för vetenskapliga artiklar valdes studier som var relevanta för syftet.Dessa lästes och genomarbetades och resultat som överensstämde med syftet plockades ut ochanalyserades. För att öka validiteten i analysen gjordes den separat av de båda författarna ochslutsatserna jämfördes sedan. Ett tema och tre subteman identifierades.Resultat: Temat som identifierades i analysen var Ungdomars lustfyllda bävan inför det nyaoch de tre subteman; Att bli självständig, Oro inför det nya samt Att känna trygghet.Diskussion: Upplevelsen av övergången för unga med kronisk sjukdom visade sig innehållabåde positiva och negativa aspekter.

Smärta är ett fenomen som inte bara påverkar patienter fysiskt utan även psykiskt. Kvinnor som genomgått mastektomi upplever att smärta påverkar deras livskvalité. Humörsvängningar, dålig sömn, depression, ångest och rörelsehinder är vanligt förekommande symtom som följd på postoperativ smärta. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vad sjuksköterskan kan ge för olika behandlingar och omvårdnadsåtgärder vid smärta efter mastektomi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där författarna granskade sexton vetenskapliga studier.

Olika tider och samhällen har olika krav på god läsfärdighet. I vårt informationssamhälle är kraven på god läsfärdighet stora. Skolan har ett mycket stort ansvar för att barnen lär sig att läsa och skriva. Det övergripande syftet med studien var att undersöka vilka förebyggande åtgärder mot lässvårigheter som förekommer, vilka kunskaper pedagoger har om läsinlärning och lässvårigheter, hur pedagoger arbetar med läsinlärning samt hur pedagoger stödjer elever som är i lässvårigheter. Vår litteraturgenomgång visar att pedagogerna bör behärska många metoder och arbetssätt och ha kunskaper om barns språkutveckling och om språklig medvetenhet.

Introduktion:Det råder enighet om att det intraokulära trycket, IOP, varierar över dagen. Normalt är att ett högsta värde nås under natten eller tidig morgon medan ett lägsta värde oftast nås under kvällen. Det finns ett flertal faktorer, kortvariga som långvariga, som har potentialen att påverka både det verkliga och det uppmätta IOP. Mätinstrumenten, de olika typerna av tonometrar, kan också ge olika resultat.Syfte:Syftet med denna studie var att mäta förändringen i IOP över dagen hos yngre och friska individer.Metod:IOP mättes på 44 yngre friska personer, 39 kvinnor och 5 män, med en non-contact tonometer. Två mätningar gjordes samma dag, den första mellan 08:00 och 08:30 och den senare mellan 16:30 och 17:00.

Under dagen på förskolan finns många stunder för lärande, det sker lärande i omsorgssituationer, i leken och i de planerade aktiviteterna. Syftet med denna studie är att studera om och hur pedagoger tar vara på de lärtillfällen som finns i vardagen, fokus är att studera detta i tamburen. Vi har gjort en kvalitativ studie, samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse för hur pedagoger interagerar med barnen. Resultatet vi kom fram till är att det sker mycket lärande i tamburen, vid vissa tillfällen mer än vid andra. Pedagogerna vi studerade hade ett medvetet sätt att förhålla sig till lärtillfällena och tog vara på dessa i de flesta fall.

Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka invandrarungdomars identitetskonstruktion och hur ungdomar som växer upp med inflytande av två kulturer själv beskriver känslan av tillhörighet i förhållande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frågor om hur ungdomarna ser på sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror på? Vi genomförde fem intervjuer med invandrarungdomar i åldrarna 22-26 år. Gemensamt för dessa intervjupersoner är att de alla kom till Sverige i en tidig ålder. Resultaten från vår studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskänsla till både Sverige och till sitt ursprungsland.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.