Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur motivation av mellanchefer hanteras i offentlig verksamhet. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie som är både teorianvändande och Teoriutvecklande. Teorin består av klassisk motivationsteori i form av Maslows behovspyramid, Herzbergs och McClellands behovsteorier samt nutida teorier som Human Potential Management, Självmotivation och Kotters förändringsteorier. Detta sammanfogas till en teoretisk referensram och används som utgångspunkt i analysen. Det empiriska materialet består av intervjuer med tre mellanchefer samt en överordnad chef vid närpolisområde Borås i Västra Götaland.

Studiens primära syfte är att utveckla ett teoretiskt ramverk som kan bidra till en ytterligare teoretisk förståelse för staters agerande i FN:s säkerhetsråd. Ramverket vilar på en rationalistisk grund och bygger på tre förklaringsmodeller; en första med fokus på internationell makt och säkerhet, en andra inomstatlig förklaring och en tredje institutionalistisk förklaring. Ramverket appliceras sedan på en fallstudie där Kinas och USA:s agerande i säkerhetsrådet analyseras. Bland studiens slutsatser bör framhållas att säkerhetsrådet av stater anses vara en viktig institution och att det råder en påtaglig respekt för rådets prejudicerande makt. Studien visar även att säkerhetsrådsmedlemmars beslut till stor del är resultatet av långsiktiga kalkyler utifrån reciprocitet och ryktespåverkan, samt att den historiska kontexten påverkar hur staters agerande tas emot av övriga medlemmar.

Syfte: Uppsatsen behandlar tillämpligheten av teorin om den varumärkesorienterade organisationen inom detaljhandeln. Vilka är de specifika krav som ställs på varumärkesbyggande inom detaljhandel. Om några specifika krav ställs på detaljhandeln är det uppsatsens syfte att vara Teoriutvecklande för att se hur dessa specifika krav kan användas i modellen. Metod: Uppsatsen bygger på en deduktivmetod. Den tar sin utgångspunkt i Mats Urdes teori om den varumärkesorienterade organisationen, denna förs sedan ner till en nivå som är specifik för Gröna Konsum.

Denna Teoriutvecklande studie syftade till att svara på frågan: Hur kan terroristorganisationer fortleva i demokratiska stater? Genom att applicera befintliga teorier på de två empiriska fallen; konflikten mellan Storbritannien och IRA och konflikten mellan Spanien och ETA ämnade studien att analysera och förklara vilka aspekter i den demokratiska staten som resulterar i terroristorganisationers fortlevnad. Det empiriska material som använts är främst teorier om rättfärdigande eller icke-rättfärdigande av terrorism, teorier som förklarar var organisationen och den enskilde terroristen finner motivation samt teorier om hur stater kan förebygga och motarbeta terrorism och vilka dilemman detta medför. Då teorierna tillämpats på de empiriska fallen har utfallet visat att när kampen kan anses vara rättfärdigad samt terroristorganisationen och dess medlemmar funnit tillräcklig motivation utgör detta en av fortlevnadens två baser. Den andra basen utgörs av staternas svårighet att välja mellan att agera eller inte agera samt att väga mellan hård lagstiftning och upprätthållandet av en demokratisk rättsstat.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

In the social sciences, geopolitical theory is used in order to analyze states actions and commitments when it comes to foreign policy. This thesis develops a new understanding of geopolitical theory. Firstly, the development and application of geopolitical theory, from its foundations in the early twentieth century to contemporary geopolitical studies is discussed. Secondly a revised understanding of the variables integrated in the concept and how it can be operationalized as an analytical tool is presented and tested empirically.The critical assessment of the research field of geopolitical theory tells us that six different geopolitical perspectives have been considered the most influential (room, strategy, power projection, identity, affiliation and governance) when it comes to analyzing state action. This model is applied as an analytical tool and thus tested on a single case.

Konflikterna i Somalia respektive Darfur (Sudan) är två av likartad karaktär men med olikautfall, i den tidigare initierades och genomfördes en intervention medan i den senare har ensådan uteblivit. I fallet Somalia tog det inte lång tid innan FN med USA i spetsen hade tagitplats i landet med avsikt att få till stånd ett slut på den interna konflikten. Fallet Darfur är avlikartad karaktär där hundratusentals människor redan mist livet och än fler drivits på flyktmen till skillnad från Somaliakonflikten har ingen intervention ännu initierats. Med bakgrundoch en historisk överblick till konflikternas start görs ett försök att analysera de båda utfallen.För att förstå situationerna använder vi oss av fem olika förklaringsvariabler,aktörsperspektiv, system, media, suveränitet och intressen. De olika förklaringsvariablerna gertillsammans en sammansatt bild av vilka faktorer som spelar en avgörande roll i huruvida enintervention har goda eller mindre bra förutsättningar att bli ett faktum.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Metodikutveckling för investeringar i humankapital Seminariedatum:8 juni 2007 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, Företagsekonomi 10p Författare: Frank Fagerlund, David Gustavsson och Johan Lundquist Handledare: Ekonomie doktor och lektor på Lunds Universitet Christer Kedström Fem nyckelord: Humankapital, DCF, ROI, reala optioner och Strategy Canvas Syfte: Syftet är att utveckla en metodik för att underlätta beslutsfattandet för investeringar i humankapital. Metodiken ska kunna användas för att identifiera, strukturera och beskriva investeringens effekt, och på så sätt minska osäkerheten vid beslutstagandet. Metod: Författarna har valt en Teoriutvecklande studie med deduktiv ansats. Genom ingående litteraturstudie av modeller och metoder för investeringar, humankapital och strategiska verktyg skapas en teoretisk referensram för analys av problematiken vid investeringar i humankapital. Författarna använder sig även av ett fallföretag med syftet att få inblick i det praktiska arbetet bakom investeringar i humankapital.

I dagens samhälle sker förändringar mycket snabbt och därigenom är innovation en nödvändig förutsättning för framgång och kanske till och med för överlevnad av organisationen. Det är på grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i världen. Innovation, som tidigare endast sågs som en output från forskning och utveckling, har idag fått hög prioritet i företagen och berör alla anställda på ett företag. Effektiv innovation behövs för att förbättra en organisations förmåga att vara konkurrenskraftig. Företag behöver utveckling, nya idéer och nya produkter för att vara konkurrenskraftiga i framtiden.