Många företag är idag beroende av en kund. Det gör att företaget verkar under en kunddominans. Kunden får en maktställning över företaget eftersom företaget är beroende av kunden. Uppsatsen behandlar hur företag utformar ekonomistyrningens formella och informella del samt organisationsstrukturen. Vi behandlar även ett antal källor som gör att makten och beroendet förstärks eller försvagas.

Denna studie bearbetar hur vattenbrist i tredjevärldens storstäder kan innebära en ökad osäkerhet för individer. Genom att se till en breddad betydelse av det traditionella säkerhetsbegreppet är ambitionen med uppsatsen att visa på hur vattenbrist kan analyseras som en säkerhetsfråga och därigenom också öka förståelsen för många individers ökade osäkerhet i utvecklingsvärldens storstäder. För att göra detta har jag valt att använda mig av en Teoriutvecklande metod, där fokus ligger på att bidra med kompletterande förklaringsfaktorer till mänsklig osäkerhet. Som komplement till mänsklig säkerhetsteori har jag valt att också lägga fokus på tre andra teorier: miljösäkerhet, utvecklingsteori och perspektivet om mänskliga rättigheter. Genom en kombination av dessa teorier anser jag att många nya och viktiga infallsvinklar, på såväl säkerhet som vattenbrist, kan komma fram och kanske också utmana gamla idéer och föreställningar..

Den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i Sverige har under 2000-talet förändrats från ett internationellt engagemang till idag när vi åter diskuterar tillskott av ny materiel men med ett mera nationellt fokus. Hur ska vi förstå detta? Är det dags att rusta?Vad är det som får ett land att påbörja rustning i någon mening?Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vilka variabler som påverkar småstaten, Sverige, inför rustning och genom en Teoriutvecklande fallstudie ta fram ett analysramverk för att studera detta.Arbetet gör nedslag i försvarsberedningens underlag 1999/2000 respektive 2013/2014 med en utgångspunkt att utfallen blir olika.Resultatet visar att Sverige nedrustat som följd av underlaget från 99/00 respektive sannolikt kommer att upprusta i någon mening med ledning av underlaget från 13/14. Arbetets Teoriutvecklande analysramverk kan därför sägas fylla sitt syfte att studera småstaten inför rustning i någon riktning..

Studien syftar till att undersöka forskares upprätthållande av säkerhetiseringen av Irans kärnkraftprogram och hur detta påverkar deras roll som potentiella policyskapare. Studien ämnar vara Teoriutvecklande genom att definiera Köpenhamnsskolans aktörsroll inom säkerhetiseringsteorin på ett mer nyanserat och precist sätt. Studien går igenom olika perspektiv inom debatten kring ?bridging the gap? mellan teori och praktik och använder Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori som analytiskt ramverk vid analysen av det empiriska materialet. Studien analyserar artiklar skrivna av amerikanska forskare i amerikanska tidskrifter och undersöker hur och om dessa upprätthåller säkerhetiseringen av Irans kärnkraftprogram.

SammanfattningDetta är en Teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin.

Detta är en komparativ Teoriutvecklande studie av fallen Baskien och Katalonien. Vi behandlar civilsamhället och nationalismens roll i regionernas strävan efter ökat självstyre. Med hjälp av en historisk tillbakablick söker vi förklaringar till den samtida politiken. Resultatet leder till att vi kompletterar en väl etablerad teori på området nationalism. Vi kommer fram till att både det politiska maktutövandet och civilsamhället är bidragande förklaringsfaktorer till uppkomsten av nationalism i de två regionerna.

Konflikten i Tjetjenien har blivit ett ihärdigt problem för såväl ryssar som tjetjener. Konflikten kan delas in i två faser, det första och det andra kriget. Våra studier av det empiriska materialet ledde till en misstanke om att det fanns luckor i den befintliga forskningen, i synnerhet gällande det andra kriget. Resultatet blev en Teoriutvecklande studie om det andra Tjetjenienkrigets uppkomst och fortgång där vår hypotes grundar sig på att det är ledande, centrala individer på vardera sidan som har ett intresse av att se till att det föreligger en konflikt folken emellan. De två ledande individerna har identifierats som Sjamil Basajev och Vladimir Putin.

Företag som växer är ofta svåra att styra. För dem kan budget vara ett lämpligt styrverktyg. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning hög- respektive lågtillväxtföretag budgeterar, vilken roll budgeten har i dessa företags styrmix samt beskriva hur budgetanvändningen påverkar dessa företags prestationer. Studien bygger på teorier kring budget, styrning och tillväxt. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning riktad till ett antal hög- respektive lågtillväxtföretag.

Sanningskommissioner inrättas för att dokumentera brott mot mänskliga rättigheter. På senare år har dessa blivit allt mer förekommande. Därför har detta fenomen väckt vår nyfikenhet. Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur sanningskommissioner kan vara ett medel för ett land att gå vidare efter en konflikt samt vad som påverkar deras följder. Vår undersökning har en Teoriutvecklande ambition där vi har utfört jämförande fallstudier av sanningskommissionerna i Argentina, Sydafrika och El Salvador.

The aim of this political scientist paper is to describe and analyze the quasi state Iraqi Kurdistan 1992-2006 using the theory of Kolstö about how and why quasi states develops and the theory of Pegg regarding how the international society deal with quasi states. A qualitative case method is used. In the study the two theories are combined. Iraqi Kurdistan is used as a case to study to confirm Kolstö?s and Pegg?s theories.

Uppsatsens resultat består i att vi har kommit fram till att det finns en rad faktorer som föranlett de ändringar som i konstitutionen föreslås rörande EU:s yttre förbindelser. Dessa faktorer har sin grund i de handlingar som konventets arbetsgrupp VII har lagt fram. Här framkommer problematik i det nuvarande systemet samtidigt som en rad förändringar föreslås. Problematiken berör i samtliga fall ineffektivitet och osamstämmighet i institutionerna, men också avsaknaden av gemenskap och solidaritet medlemsstaterna emellan. Arbetet utgår således från en tudelad frågeställning och metod, där uppsatsens första del är empiriskt beskrivande medan den andra delen har en mer analyserande och utredande karaktär.

AbstractsUppsatsen är en Teoriutvecklande studie som behandlar Boomerang-effekten, det vill säga fenomenet när forna allierade till stormakter vänder sig mot dem och blir dess fiender. Uppsatsen baseras på två fall; Osama bin Laden och Manuel Noriega eftersom de passar in på fenomenet i fråga. Teoriavsnittet behandlar det internationella systemet, dess egenskaper och komponenter samt alliansbildningar. I analysavsnittet belyses bland annat varför dessa oheliga allianser bildas och senare bryts samt faktorer som ligger bakom det nya fiendeskapet. Vi kommer fram till att kortsiktigheten som präglar politikers och tjänstemäns tänkande och agerande är en av anledningarna till att allianser bildas med opålitliga personer.

In our world, more than two billion people are living under insecure food conditions and more than eight hundred million people are estimated to be starving. The majority of these people live in developing counties which are poor and often subject of civil war. The past fifty years the main subject of security analysis has been the sovereign and rational state and the threats have been viewed in terms of military and weapons of mass destruction. This has come to change over the last decades and security as a concept has broadened, which better represents the reality of today. Within this broader conceptualization of security the main referent of security is the individual, rather than the state, and threats are not only analyzed from a military point of view, but also seen as threats against human rights and freedoms.

Den teoretiska utgångspunkten för denna Teoriutvecklande studie ligger iGaltungs resonemang om det utökade våldsbegreppet och det strukturella våldet.Vi utvecklar här en egen metod för mätning av strukturellt våld som vi sedan applicerar på alla stater för vilka det finns tillgänglig statistik. Det strukturella våldet i vår empiriska undersökning utgörs av en politisk, en ekonomisk och en kulturell del. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger någonkoppling mellan strukturellt våld och intern väpnad konflikt och om det i så fall går att förutspå utbrott av inbördeskrig. Särskild vikt läggs vid de fall som i vår undersökning avviker från vår förförståelse om sociala orättvisor och inbördeskrig. Dessa fall leder oss fram till en slutsats om hur metoden kan vidareutvecklas för att bättre förklara samband mellan strukturellt våld och utbrott av inbördeskrig..

Bakgrund och problem: I bakgrunden beskriver vi hur vi uppfattar trender idag när det gäller mindre innovativa kunskapsföretag. För att belysa vår utgångspunkt för studien presenterar vi i bakgrunden en inledande diskussion kring kunskapsföretagen och dess humankapital. I problemanalysen belyser problematiken kring vilken strategiska ansatser som lämpar sig i kunskapsföretagen samt synen på humankapitalet, kompetensutveckling, ledarskap och relationer påverkar styrningen. Inledningsvis tar vi även upp problematiken kring att det idag saknas enhetliga styrmodeller och problemanalysen mynnar därför ut i frågan om det är möjligt att skapa ett gemensamt ramverk för hur humankapitalet kan styras i kunskapsföretaget. Syfte: Vårt syfte är att försöka skapa ett ramverk som kan användas för att vårda och styra humankapitalet på ett värdeskapande och effektivt sätt i kunskapsföretag.