Denna studie genomfördes pÄ ett ledarskapsprogram i södra Sverige med 20 deltagare som ocksÄ var adepter för sina 20 mentorer. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur intervjupersonerna uppfattade mentorskap och att jÀmföra detta med det teoretiska mentorskapet, samt att utröna om det uppstÄr lÀrande i mentorskapet. De teorier som utgicks ifrÄn hÀrstammar frÄn Dewey, Kolb, Knowles och Argyris. Undersökningen hade en kvalitativ ansats med inriktning pÄ semistrukturerade intervjuer. De fem intervjuer som gjordes var uppdelade pÄ tvÄ mentorer, tvÄ adepter och en programutformare.

Förevarande uppsats utgör en kvalitativ studie av faktorer som har betydelse vid förÀndringsarbete, utifrÄn berÀttelser av arbetsledare och HR-personal. Studiens överordnade syfte Àr att identifiera faktorer som kan pÄverka införandet av en kompetenskartlÀggningsrutin i det undersökta företaget. Ett systemteoretiskt tankesÀtt anlades som genomgÄende teoretiskt perspektiv i undersökningen och semistrukturerade intervjuer har utgjort grunden för empiriinsamlingen. Följande frÄgestÀllningar besvaras: ?Vilka faktorer har betydelse för implementering av förÀndringar i företaget?? och ?Hur kan dessa faktorer underlÀtta implementeringen av en kompetenskartlÀggningsrutin i företaget??.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanstÀllda upplever sin socialisation vad gÀller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens tvÄ frÄgestÀllningar var; Hur upplever nyanstÀllda att de har förvÀrvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanstÀllda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr dÀr fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar pÄ att de nyanstÀllda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gÀller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och Àven genom att sÀtta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har ocksÄ förvÀrvats genom interaktion med de Àldre medarbetarna men Àven genom att praktiskt utföra arbetet istÀllet för att lÀsa sig till kunskapen. .

Internationalisering Àr idag ett vanligt begrepp inom företagsekonomi. Den kinesiska marknadens möjligheter har inneburit att flera svenska företag valt att undersöka om de kan lyckas pÄ en av vÀrldens till population största ekonomier. Denna uppsats skrivs tillsammans med ett svenskt företag i stÄlbranschen. För att undersöka hur företag planerar och genomför internationaliseringsprocesser idag, samt hur företag anvÀnder sina tidigare erfarenheter för ytterligare etablering, har en fallstudie innehÄllande intervjuer med personer involverade i internationaliseringsprocesser genomförts. Teoretiskt underlag Àr hÀmtat frÄn Uppsalaskolans forskning kring internationellt företagande dÀr Jan Johanson och Jan-Erik Vahlnes arbete bildar grund.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Den hÀr uppsatsen handlar om trafiksÀkerhet och, mer specifikt, den mÀnskliga faktorns inverkan vid olyckor och incidenter. Arbetet Àr skrivet inom FICA- projeketet, vars mÄlsÀttning Àr att förstÄ förarbeteende för att kunna utveckla aktiv sÀkerhetsteknologi för fordon. I första delen (kapitel 2?6) presenteras ett teoretiskt ramverk för att förstÄ förarbeteende i olika kontexter. I andra delen (kapitel 7?8) redovisas en metod för att analysera olycks- och incidentförlopp, kallad DREAM ? Driving Reliability and Error Analysis Method.

BakgrundI takt med att allt fler mÀnniskor överlever eller lever med en cancerdiagnos i Sverige stÀlls högre krav pÄ vÄrden att tillgodose deras behov av stöd. Det kan uppkomma psykologiska, sociala, existentiella och andliga frÄgor. Det uppskattas att en tredjedel av alla patienter som har eller har haft en cancersjukdom fÄr problem som till exempel oro, nedstÀmdhet eller depression. Det stÀlls höga krav pÄ sjuksköterskor inom cancervÄrden för att tillgodose patientens olika behov. Stöd har en central roll bland kontaktsjuksköterskans arbetsuppgifter.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har lÀnge prÀglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats Ästadkomma mer Àn organisatoriska förÀndringar. 1991 Ärs gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, Àr genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit nÀrmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frÄgan kvarstÄr vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anstÀlldas publiceringar i sociala medier. Detta dÄ det gÀllande rÀttslÀget ligger inom en grÄzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut pÄ nÀr Àven publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. DÀrför har vi Àven tittat pÄ kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

AbstractHuvudfrĂ„gestĂ€llningen för uppsatsen Ă€r hur invandrarungdomar upplever och hanterar sin livssituation i de tvĂ„ kulturella vĂ€rldar de eventuellt lever i, den ursprungliga och den svenska kulturen? Undersökningen Ă€r utförd kvalitativt och baseras pĂ„ fem intervjuer. De intervjuade har haft sin primĂ€ra socialisation i hemlandet och under tidig Ă„lder flyttat till Sverige. Teoretiskt utgĂ„r uppsatsen frĂ„n Berger & Luckman, Jenkins, Ålund och Deniz vilka med sina skilda teorier förklarar varför identitetsprocessen och tillhörigheten Ă€r komplexfyllda för invandrarungdomar. Tidigare forskning har visat att invandrarungdomar upplever skilda problem i sin vardag dĂ€rför att de lever i utkanten av tvĂ„ skilda kulturer.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur anvÀndning av LAS företrÀdesrÀtt och bemanningsföretag har pÄverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt anvÀnt sekundÀrdata sÄ som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkÀllor. Teoretiskt perspektiv: Vi har anvÀnt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgÄende av LAS. DÀrefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt NÀringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: VÄr undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprÀttas. Den nya förstÀrkta företrÀdesrÀtten tycks ha skapat Àn mer osÀmja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur anvÀndning av LAS företrÀdesrÀtt och bemanningsföretag har pÄverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt anvÀnt sekundÀrdata sÄ som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkÀllor. Teoretiskt perspektiv: Vi har anvÀnt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgÄende av LAS. DÀrefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt NÀringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: VÄr undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprÀttas. Den nya förstÀrkta företrÀdesrÀtten tycks ha skapat Àn mer osÀmja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..

I detta arbete har jag undersökt hur man kan tillÀmpa teorier inom informationsdesign för att gestalta en designlösning som hjÀlper klÀttrare att minnas moment frÄn topprepskursen.Svenska klÀtterförbundet vill utforma ett material med information om klÀttringsmoment som genomförts under topprepskursen. Materialet ska ges ut till examinerad klÀttrare i samband med att topprepskursen inomhus avklarats, för att pÄminna om vad för moment som genomförts under kursen. Tidigare material som ska fylla samma syfte finns tillgÀngligt men Àr inte utvecklat för att ges ut i samband med avklarad kurs. En designlösning som utifrÄn teorier inom informativ bild och kognition har producerats och testats genom öppna observationer. Resultatet i arbetet var att sju av Ätta testpersoner i en observation kunde minnas hur ett praktiskt moment skulle utföras utifrÄn designförslaget..