Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för den mening anstÀllda ger projektarbete med tanke pÄ de olikartade uppfattningar som rÄder. Ambitionen Àr att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men Àven för dem som sjÀlva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag ocksÄ teoretiskt bidra till den samhÀllsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnÄ syftet har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrÄn detta sedan analysera meningsskapande i projekt.

Det hÀr arbetet Àr ett utvecklingsprojekt vars mÄl Àr att producera en applikationsom ska integreras i C4 Webbutveckling AB:s e-butikssystem. AnvÀndningsomrÄdet för applikationen Àr att en kund ska kunna designa en produkt ur e-butiken med bild- eller texttryck. Applikationen kommer att utvecklas för Flashplattformen eftersom det var ett av kraven frÄn uppdragsgivaren. Rent praktiskt sÄ kommer applikationen fungera enligt följande: kunden vÀljer en produkt som den vill trycksÀtta och applikationen öppnas. AnvÀndaren kan nu vÀlja vilket eller vilka tryck den vill ha ur en lista, nÀr den sedan klickat pÄ ett tryck kan anvÀndaren dra runt trycket och placera det dÀr den önskar pÄ produkten.

I denna processbeskrivning undersöker jag hur jag kan verka som en modedesigner som kan pÄverka och göra skillnad. Intresset för detta vÀcktes under ett tidigare projekt dÄ jag i arbetet local relations funderade över hur de val man gör under en designprocess kan pÄverka samhÀllet i stort. Min undersökning börjar med att jag tittar pÄ andra kreativa personers praktiker för att se hur dem pÄverkar och gör skillnad, jag genomför ocksÄ intervjuer med andra verksamma för att undersöka hur dem ser pÄ designerrollen nu och i framtiden, för att sedan undersöka hur jag kan omvandla mina tankar till ett praktiskt arbete. Under resans gÄng kommer jag fram till att jag kan pÄverka genom att etablera en plattform utifrÄn vilken jag och andra kan uttrycka vÄra tankar om mode. Jag skapar dÀrför ett fanzine vid namn Postfashion som handlar om mode och vars första nummer (som Àr det som visas pÄ VÄrutstÀllningen) Àr ett samtal om mode och materialitet mellan mig och konstnÀren Jun O Cindy Calle.

Innovation Àr i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap Àr en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belÀgg för att samtliga faktorer pÄverkar kreativiteten pÄ arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna frÀmjar eller hÀmmar kreativiteten.

Denna uppsats handlar om mÀnniskor som levt med missbruk och beroende och tillfrisknat. Likt titeln att göra en svÀngom (direkt översatt frÄn engelskans ?make the turn?) som Àr ett slangutryck för att sluta med droger, har avsikten varit att försöka förstÄ varför mÀnniskor hamnar i beroende. Med hjÀlp av kvalitativa data i form av intervjuer och teoretiskt lÀrande har uppsatsens syfte varit att belysa alkohol- och narkotikaberoende. Resultat har framkommit med hjÀlp av informanternas svar och sociologiska teorier som pekar pÄ att ökad förstÄelse för mÀnniskor med beroende kan tÀnkas ge en inblick i varför individer utför ett visst handlande som inte anses vara socialt accepterat.

Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar Àr ett vÀxande problem med stora konsekvenser pÄ sÄvÀl individ- som samhÀllsnivÄ. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgÄngsrika behandlingen bygger pÄ förÀldramedverkan. Detta innebÀr att barn som saknar förÀldrastöd riskerar att fÄ mindre effektiv hjÀlp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan förÀldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillÀgg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tillÀggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien.

Denna undersöknings syfte var att fÄ kunskap om blivande förskollÀrares syn pÄ barns sprÄkutveckling i samband med höglÀsning, samt hur syftet med höglÀsning vid respektive VFU: platser uppfattades av studenterna. För att fÄ en fingervisning om detta anvÀndes kvalitativa studier dÀr fem blivande förskollÀrare intervjuades. I resultatet framkom att studenterna visade en stor medvetenhet kring höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling. Samtliga menade att höglÀsning i förskolan Àr mycket viktigt eftersom effekterna Àr gynnsamma för barns sprÄkliga utveckling men Àven för andra delar i dess utvecklingsprocess. Undersökningens resultat visade Àven att de intervjuade studenters uppfattning rörande höglÀsningens huvudsyfte vid partnerskolorna, i huvudsak bedömdes vara av praktiskt art men Àven att ett syfte till vila fanns. .

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt den mÄngkulturella skolan tar tillvara de grundlÀggande vÀrderingar som finns i julen och i fastemÄnaden ramadan. Studien bygger pÄ den kvalitativa forskningsmodellen med hjÀlp av den explorativa intervjun. Studien visar att ingen skola arbetar aktivt eller medvetet med vÀrdegrunden utifrÄn de religiösa högtiderna. Dessutom visar studien att fastemÄnaden ramadan inte uppmÀrksammas i lika stor utstrÀckning som julen. Detta sker pÄ skolor dÀr en stor del av eleverna har muslimsk bakgrund.

Vi lever i en ömtÄlig vardag. Vi gör den Àn ömtÄligare genom vÄrt sÀtt att leva. Det Àr ingen idé att jag sÀger det med ord; jag har redan sagt det sÄ mÄnga gÄnger att mÀnniskorna runt omkring mig har slutat lyssna. Kanske Àr objekt en bÀttre ingÄng till samtal. I det hÀr arbetet har jag, genom sÄvÀl text som praktiskt arbete inom corpuskonstfÀltet, undersökt vad som hÀnder med oss nÀr vardagen faller sönder och kaos utbryter.

I Sverige har företagen ett normsystem av lagar, rÄd, rekommendationer och praxis att ta hÀnsyn till. BokföringsnÀmnden (BFN) Àr ett av de normgivande organ som arbetar med att ge vÀgledning kring redovisningen och utveckla god redovisningssed. DÄ BFN konstaterade att de nuvarande redovisningsnormerna för icke-noterade företag inte var ÀndamÄlsenliga, beslutade de sig, Àven pÄ grund av den internationella lagharmoniseringen, att försöka lösa problemen med ett nytt regelverk. Det nya regelverket K3 Àr framtaget för större företag och koncerner och Àr det regelverk som vi har valt att studera. Inom redovisning av materiella anlÀggningstillgÄngar har det tidigare riktats kritik mot olika avskrivningsmetoder, men Àven vÀrderingsmetoder sÄsom anskaffningsvÀrde.

Syftet Àr att undersöka vilka ifrÄgasÀttanden av nuvarande styrdokument och kunskap som kan ha lett till utvecklandet och genomförandet av gymnasiereformen Gy 2011. Med ifrÄgasÀttande av kunskap menas att vedertagen kunskapsutveckling och tankesÀtt fÄr fortgÄ sÄ lÀnge inga röster höjs som ifrÄgasÀtter den, detta sker med utgÄngspunkt i Thavenius teori. Studien innefattar vidare vilka förhandlingar, mellan forskarsamhÀllet och statsmakten som eventuellt har gjorts vid framtagandet av den nya reformen. I enighet med Odéns teori om hur förhandlingar uppstÄr nÀr det sker förslag pÄ förÀndringar, jag skall dÀrför undersöka om det gÄr att urskilja nÄgra sÄdana vid framtagandet av Gy2011, med fokus gÀllande historieÀmnet. Syftet med studien Àr att:skapa en bild av vad som teoretiskt sett styr gymnasieskolans undervisninghur och varför detta Ästadkommits skillnader mot tidigare lÀroplan och kursmÄl samt vad man önskar uppnÄ med gymnasiereformen.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Denna uppsats redogör för hur sociologin samt svensk sjÀlvmordsprevention konstruerar sjÀlvmord som problem. För att ringa in detta har socialkonstruktionistiska teorier om sociala problem och förklaringar anvÀnts. Dessa teorier har i analysen applicerats pÄ ett varierande material bestÄende av sociologisk litteratur samt intresseföreningar, socialpolitiska ÄtgÀrder och dokument som hör till dessa. Resultaten av denna studie har visat att sjÀlvmord som avvikande handling ofta Àr i behov av förklaring. Dessutom framgÄr det att sociologin koncentrerat sig pÄ sjÀlvmord som teoretiskt problem vilket medfört konsekvensen att lösningar till stor del uteblivit.