Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

SamhÀllet förÀndras och moderniseras hela tiden. Det stÀlls allt högre krav pÄ bÀttre kommunikation hos organisationer och institutioner i samhÀllet. Samtidigt stÄr konstmuseet kvar som evig institution och kommunicerar dÄligt eller överhuvudtaget inte alls. Hur ska dÀrför konstmuseer kommunicera med sina besökare för att förmedla kunskap om sina samlingar? UtifrÄn dessa frÄgor och funderingar har uppsatsens bakgrund vÀxt fram.Uppsatsen Àr en teoretisk litteraturstudie med syftet att undersöka hur forskare och yrkesmÀn anser att konstmuseer bör kommunicera med sina besökare, samt hur denna kommunikation ska översÀttas i praktiken.

Trots att forskning kring sociala bestÀmningsfaktorer för hÀlsa och hÀlsoojÀmlikhet allt mer har kommit att intressera sig för platsens eller omgivningens betydelse för hÀlsan sÄ Àr kunskapen om hur förhÄllandena i skolan pÄverkar ungas hÀlsa och de hÀlsorelaterade vanor de formar fortfarande tÀmligen begrÀnsad. Denna studie syftar till att med hjÀlp av flernivÄanalys och utifrÄn social desorganisationsteori studera betydelsen av förhÄllanden i skolan, som hÀr skall förstÄs som skolans socio-demografiska sammansÀttning och dess lÀrarstruktur, för individers bruk av alkohol, narkotika och tobak. För detta ÀndamÄl har data frÄn StockholmsenkÀten 2004 anvÀnts. Det aktuella materialet bestÄr av 9629 elever i Äk 9, fördelade pÄ 132 skolor. Till detta material har skolkontextuellinformation frÄn Skolverkets databaser (SIRIS) lÀnkats.

PÄ mitt vÀnstra pekfinger har jag med blÀck och nÄl ristat in orden ? I blow just for fun. En mening som pÄ ett humoristiskt sÀtt beskriver visionen i mitt skapande inom glas.I samband med uppstarten av examensprojektet försvann den glÀdjefulla kÀnslan. Den bytes ut mot prestationsÄngest, misstro pÄ mig sjÀlv och jag hade inte lÀngre nÄgon glÀdje i att blÄsa glas.I mitt projekt utgÄr jag frÄn mina egna erfarenheter dÀr rÀdslan för att misslyckas tog över och pÄverkade mina hantverkskunskaper rent praktiskt.I blow just for fun, Àr en hyllning till materialet glas, samspelet i glashyttan och det lustfyllda och vÀrdefulla att ha en materiell kunskap..

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Syftet med denna studie Àr att analysera mitt eget improviserande och att reflektera kring mitt förhÄllningssÀtt till improvisation. I denna studie har jag utgÄtt ifrÄn nÄgra av Warne Marshs kompositioner och improvisationer. Dessa har jag analyserat för att försöka ta reda pÄ hur Marsh praktiskt gör nÀr han improviserar samt hur hans instÀllning och syn pÄ improvisation pÄverkar musiken. UtifrÄn detta har jag sedan knutit an till mitt eget musicerande..

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Bakgrund: NÀrstÄende kan uppleva den palliativa vÄrdsituationen som mycket svÄr, dÄ det kan vara första gÄngen de konfronteras med en döende mÀnniska Att vara nÀrstÄende till en palliativt sjuk patient krÀver stöd Ät den nÀrstÄende, vilka kan vara vÀnner, familj, sjuksköterska eller i form av ekonomisk hjÀlp frÄn samhÀllet Syfte: Att kartlÀgga stöd till nÀrstÄende dÄ en patient fÄr palliativ vÄrd och stöd till nÀrstÄende efter patientens död. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Sju kategorier framkom; att delta i stödgrupp, att fÄ emotionellt stöd, att fÄ praktiskt stöd, att vara delaktig i omvÄrdnaden, att frÀmja hopp, att fÄ stöd efter dödsfallet och att fÄ information. Information som ges till en mÀnniska i kris nÄr inte alltid fram. Att som sjuksköterska avsÀtta tid, vara pÄlÀst och inte anvÀnda ett svÄrt sprÄk Àr avgörande för att samtalet ska falla vÀl ut.

Anodisering Àr en ytbehandlingsteknik pÄ frammarsch som stÀndigt bryter nya banor sÄvÀl inom industrin som hos den smÄskaliga utövaren. I den hÀr uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhÄller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det Àr en jÀmförelse utifrÄn en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering Àr en ytbehandlingsteknik som förstÀrker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen Àr av kvalitativ natur dÀr material hÀmtats in för tolkning.

Det hĂ€r Ă€r en uppsats som behandlar demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008 i Malmö. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns samband mellan erfarenheter av politiska handlingar, identifiering med den globala rĂ€ttviserörelsen och synen pĂ„ hur demokratiska beslut i allmĂ€nhet bör fattas. Individer inom den globala rĂ€ttviserörelsen kan ses som handlande subjekt inom utvecklingen av demokratiska system, dĂ„ rörelsen formulerar en kritik mot globalisering och odemokratiska beslutsformer och strĂ€var efter att möjliggöra en annan form av globalisering och en annan form av demokrati. Teoretiskt tar undersökningen avstamp i tre idealtypiska demokratiformer: deltagardemokrati, deliberativ demokrati och representativ demokrati, som har tre skilda utgĂ„ngspunkter nĂ€r det gĂ€ller former för beslutsprocesser. Även politiskt handlande gĂ„r att skilja Ă„t teoretiskt, i form av kollektivt och individuellt politiskt handlande.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Syftet med den ha?r studien a?r att bryta ner och beskriva processen om hur man skaparolika typer av ljud pa? en synthesizer. Underlaget fo?r studien har varit bo?cker, videor och praktiskt erfarenhet.Fo?r att fa? praktisk erfarenhet har jag arbetat med att go?ra soundalikes av sammanlagt fyra popla?tar. La?tarna representerar fyra olika decennier och inneha?ller typiska syntljud fo?r sin tid.Resultatet mynnade ut i en mall da?r det beskrivs hur man med fem steg kommer fram till na?stan vilket ljud som helst. .

SammanfattningKvinnor och mÀn har historiskt sett ansetts ha olika fysiska och psykiska förutsÀttningar och den norm i samhÀllet som vi levt efter har varit mannens. Kvinnans plats var i hemmet som maka, mor och husfru. I och med samhÀllets utveckling förÀndrades den könsspecifika arbetsfördelningen och kvinnan började förvÀrvsarbeta. Hem ? och konsumentkunskap har gÄtt frÄn flickÀmne i skolan till obligatoriskt för alla dÀr skolan ska frÀmja jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan könen. Denna rapports syfte Àr att undersöka hur yrkesverksamma lÀrare inom hem ? och konsumentkunskap ser pÄ jÀmstÀlldhet och genus inom sitt Àmne, vad som kan pÄverka hur de arbetar med jÀmstÀlldhet mellan könen i sin undervisning samt hur de praktiskt genomför detta.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.