Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

UtgÄngspunkten och inspirationen för mitt examensarbete var en nyfikenhet pÄ bilderboken som format och objekt. Under sjutton veckor utforskade jag bilderboksformatet genom att skriva, illustrera och formge en egen berÀttelse. Det konkreta, offentliga, resultatet blev en 28-sidig bilderbok om jordens undergÄng, ?Noas Hotell?, utgiven pÄ eget förlag. Teoretiskt blev resultatet en grundlÀggade förstÄelse för bilderbokens egenart och barnperspektivets viktiga roll (och potential) i bilderboksmediet samt möjligheterna och svÄrigheterna med att bÄde skriva och illustrera en bilderbok..

Detta arbete har gjorts för att undersöka om det finns en möjlighet att kringgÄ problemet med stationÀra datorers strömförsörjning, vid nedstÀngning genom att man drar ut strömkabeln, i syftet att minimera dataförlusten ur en forensisk synvinkel. Arbetet Àr ocksÄ till för att undersöka om det teoretiskt skulle gÄ att lösa problemet. NÀr man drar ur strömkabeln ur en stationÀr dator kommer flyktig data att försvinna och gÄ förlorad vilket ur en forensisk synvinkel kan betyda förlust av bevis..

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

SamhÀllet förÀndras och moderniseras hela tiden. Det stÀlls allt högre krav pÄ bÀttre kommunikation hos organisationer och institutioner i samhÀllet. Samtidigt stÄr konstmuseet kvar som evig institution och kommunicerar dÄligt eller överhuvudtaget inte alls. Hur ska dÀrför konstmuseer kommunicera med sina besökare för att förmedla kunskap om sina samlingar? UtifrÄn dessa frÄgor och funderingar har uppsatsens bakgrund vÀxt fram.Uppsatsen Àr en teoretisk litteraturstudie med syftet att undersöka hur forskare och yrkesmÀn anser att konstmuseer bör kommunicera med sina besökare, samt hur denna kommunikation ska översÀttas i praktiken.

Trots att forskning kring sociala bestÀmningsfaktorer för hÀlsa och hÀlsoojÀmlikhet allt mer har kommit att intressera sig för platsens eller omgivningens betydelse för hÀlsan sÄ Àr kunskapen om hur förhÄllandena i skolan pÄverkar ungas hÀlsa och de hÀlsorelaterade vanor de formar fortfarande tÀmligen begrÀnsad. Denna studie syftar till att med hjÀlp av flernivÄanalys och utifrÄn social desorganisationsteori studera betydelsen av förhÄllanden i skolan, som hÀr skall förstÄs som skolans socio-demografiska sammansÀttning och dess lÀrarstruktur, för individers bruk av alkohol, narkotika och tobak. För detta ÀndamÄl har data frÄn StockholmsenkÀten 2004 anvÀnts. Det aktuella materialet bestÄr av 9629 elever i Äk 9, fördelade pÄ 132 skolor. Till detta material har skolkontextuellinformation frÄn Skolverkets databaser (SIRIS) lÀnkats.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

PÄ mitt vÀnstra pekfinger har jag med blÀck och nÄl ristat in orden ? I blow just for fun. En mening som pÄ ett humoristiskt sÀtt beskriver visionen i mitt skapande inom glas.I samband med uppstarten av examensprojektet försvann den glÀdjefulla kÀnslan. Den bytes ut mot prestationsÄngest, misstro pÄ mig sjÀlv och jag hade inte lÀngre nÄgon glÀdje i att blÄsa glas.I mitt projekt utgÄr jag frÄn mina egna erfarenheter dÀr rÀdslan för att misslyckas tog över och pÄverkade mina hantverkskunskaper rent praktiskt.I blow just for fun, Àr en hyllning till materialet glas, samspelet i glashyttan och det lustfyllda och vÀrdefulla att ha en materiell kunskap..

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Syftet med denna studie Àr att analysera mitt eget improviserande och att reflektera kring mitt förhÄllningssÀtt till improvisation. I denna studie har jag utgÄtt ifrÄn nÄgra av Warne Marshs kompositioner och improvisationer. Dessa har jag analyserat för att försöka ta reda pÄ hur Marsh praktiskt gör nÀr han improviserar samt hur hans instÀllning och syn pÄ improvisation pÄverkar musiken. UtifrÄn detta har jag sedan knutit an till mitt eget musicerande..

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Bakgrund: NÀrstÄende kan uppleva den palliativa vÄrdsituationen som mycket svÄr, dÄ det kan vara första gÄngen de konfronteras med en döende mÀnniska Att vara nÀrstÄende till en palliativt sjuk patient krÀver stöd Ät den nÀrstÄende, vilka kan vara vÀnner, familj, sjuksköterska eller i form av ekonomisk hjÀlp frÄn samhÀllet Syfte: Att kartlÀgga stöd till nÀrstÄende dÄ en patient fÄr palliativ vÄrd och stöd till nÀrstÄende efter patientens död. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Sju kategorier framkom; att delta i stödgrupp, att fÄ emotionellt stöd, att fÄ praktiskt stöd, att vara delaktig i omvÄrdnaden, att frÀmja hopp, att fÄ stöd efter dödsfallet och att fÄ information. Information som ges till en mÀnniska i kris nÄr inte alltid fram. Att som sjuksköterska avsÀtta tid, vara pÄlÀst och inte anvÀnda ett svÄrt sprÄk Àr avgörande för att samtalet ska falla vÀl ut.