Hur bedrivs religionsundervisningen pÄ skolorna idag? Hur tolkas och förstÄs religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberÀttelser, etik- och moralfrÄgor inom samma arbetsmoment?I vÄr undersökning ville vi bl.a. se och förstÄ:hur lÀrare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberÀttelserhur de presenterar och berÀttar hÀndelserna för elevernavilka motiv de har för undervisningenhur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berÀttelsernahur man kan vÀva samman bibelberÀttelserna med etik- och moralfrÄgorna.

Bakgrund: Digitala verktyg blir alltmer förekommande i pedagogisk verksamhet. Surfplattan Àr ett av dessa verktyg som pÄ senare tid gjort debut i förskolan. Allt fler pedagoger ser surfplattan som ett anvÀndbart redskap i den pedagogiska verksamheten, ett verktyg som kan bidra till nya möjligheter i förskolans skapande och lÀrande aktiviteter. Syfte: Studiens syfte Àr att utveckla kunskap och fÄ ökad förstÄelse för vad som sker nÀr surf-plattan blir tillgÀnglig för smÄ barn (1-3 Är) i deras förskolemiljö. Studien syftar Àven till att fördjupa kunskapen om verktygets betydelse för en ökad delaktighet för barn i sÀrskilda be-hov.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur ett praktiskt temaarbete kan förÀndra förskolebarns kunskaper och förstÄelse kring ett kunskapsomrÄde. Temat handlar om rymden och vÄrt solsystem. Undersökningen utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och utveckling, dÀr samtal och samarbete utgör en viktig del av arbetet pÄ förskolan, inte minst inom ramen för tematiskt arbete. En annan viktig aspekt att studera inom lÀrande Àr barnens egna inre drivkrafter och hur förskolan skapar förutsÀttningar att vÀcka intresse och vetgirighet hos barnen. Den empiriska undersökningen bestÄr av intervjuer med förskolebarn i början respektive slutet av temaarbetet, och med förskolans lÀrare efter avslutat tema, för att fÄ bilder ur olika perspektiv av vad temaarbete kan ge i form av kunskaper och insikter. Studien visar att tematiskt arbete ger mycket goda möjligheter till ett mÄngsidigt lÀrande, dÀr nya kunskaper utvecklas och sÀtts in i ett relevant sammanhang. Intervjuerna med barnen visar en tydlig utveckling av sÄvÀl kunskaper om solsystemet som förstÄelse kring himlakropparnas kopplingar och relationer.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Studiens syfte Àr att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter fÄr de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? PÄverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de fÄr? Studien har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat vÄra data genom enkÀter med fyra öppna frÄgor. EnkÀterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Problem:  I vilken mĂ„n och hur kan beslutsstödssystem understödja strategiskt beslutsfattande? Hur pĂ„verkar beslutsstödssystem beslutsprocesserna vid strategiskt beslutsfattande? Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att genom en litteraturstudie bilda ett teoretiskt ramverk om i vilken mĂ„n och hur strategiskt beslutsfattande kan understödjas genom tillĂ€mpandet av beslutsstödssystem, samt hur dessa pĂ„verkar strategiska beslutsprocesser. Detta teoretiska ramverk kommer dĂ€refter att appliceras pĂ„ ett valt fallföretag för att ge en illustration av hur beslutsstödssystem som anvĂ€nds vid fattandet av strategiska beslut pĂ„verkar strategiskt beslutsfattande och strategiska beslutsprocesser inom organisationen. Metod: Vid framtagandet av denna uppsats har vi utgĂ„tt frĂ„n en deduktiv metod, i det att vi initialt bildat ett teoretiskt ramverk genom att sammanföra teori angĂ„ende beslutsstödssystem med teori rörande frĂ€mst strategi och beslutsprocesser. DĂ€refter har vi genom att applicera detta ramverk pĂ„ ett verkligt fall gett en illustration av hur ett företag, Keycast i Ljungby, tillĂ€mpar beslutsstödssystem vid strategiskt beslutsfattande.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa hur individer med funktionsnedsÀttning skapar sin förmÄgodeprivation, ?capability deprivation?, i relation till de möjligheter till utveckling som framkallas av strukturella och personliga faktorer. FörmÄgodeprivation innebÀr att mÀnniskan upplever brist pÄ friheter och rÀttigheter för att anvÀnda sina förmÄgor till att nÄ sina personliga mÄl. Dessa mÄl kan vara av ekonomisk, social och kulturell karaktÀr och kan betyda en utveckling hos individen som denne vÀrderar högt. NÀr förmÄgodeprivation uppstÄr likstÀlls den med fattigdom.

I och med den fria rörligheten inom EU har det uppstÄtt ett behov av att harmonisera redovisningsprinciper och redovisningsstandarder. I dag finns det mÄnga komplexa företagsstrukturer med verksamheter i flera olika lÀnder, dÀrav Àr det praktiskt att kunna revidera ett bolag pÄ likartat sÀtt i olika lÀnder. EU:s införande av IAS?regelverket Àr ett led i denna harmoniseringsprocess. Sedan Är 2005 ska alla börsnoterade moderbolag i Sverige upprÀtta sin koncernredovisning enligt IFRS/IAS.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Detta arbete har gjorts för att undersöka om det finns en möjlighet att kringgÄ problemet med stationÀra datorers strömförsörjning, vid nedstÀngning genom att man drar ut strömkabeln, i syftet att minimera dataförlusten ur en forensisk synvinkel. Arbetet Àr ocksÄ till för att undersöka om det teoretiskt skulle gÄ att lösa problemet. NÀr man drar ur strömkabeln ur en stationÀr dator kommer flyktig data att försvinna och gÄ förlorad vilket ur en forensisk synvinkel kan betyda förlust av bevis..

UtgÄngspunkten och inspirationen för mitt examensarbete var en nyfikenhet pÄ bilderboken som format och objekt. Under sjutton veckor utforskade jag bilderboksformatet genom att skriva, illustrera och formge en egen berÀttelse. Det konkreta, offentliga, resultatet blev en 28-sidig bilderbok om jordens undergÄng, ?Noas Hotell?, utgiven pÄ eget förlag. Teoretiskt blev resultatet en grundlÀggade förstÄelse för bilderbokens egenart och barnperspektivets viktiga roll (och potential) i bilderboksmediet samt möjligheterna och svÄrigheterna med att bÄde skriva och illustrera en bilderbok..

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.