Det Àr bÄde fysiskt och mentalt krÀvande att vÄrda en döende mÀnniska. NÀrstÄende som vÄrdar Àr i behov av stöd, inte bara för att ta hand om den sjuka mÀnniskan utan ocksÄ för att ta hand om sig sjÀlv. Sjuksköterskan har möjlighet att stödja nÀrstÄende och syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka hur sjuksköterskan kan stödja nÀrstÄende till personer som befinner sig i livets slutskede. Till denna systematiska litteraturöversikt har 15 vetenskapliga artiklar analyserats med beskrivande syntes. Analysen resulterade i fem faktorer: att vara nÀrvarande, att vara tillgÀnglig, att vara Àrlig, att ge vÀgledning och att ge praktiskt stöd.

Undersökningens syfte Àr att belysa pÄ vilket sÀtt teknikundervisningen med sin praktiskestetiska karaktÀr kan gynna sprÄkutveckling. Teknikundervisning handlar om att stÀllas inför ett problem som ska lösas, om att misslyckas, förÀndra, pröva igen och lyckas. I denna studie har Ätta elever i Äldrarna tio till femton frÄn en förberedelseklass skapat en saga och arbetat praktiskt med konstruktioner, dokumentation, och textbearbetning i anslutning till denna. Undersökningen ger svar pÄ frÄgor kring hur de praktiska delar inom teknikundervisning kan gynna sprÄkutveckling hos barn med svenska som andrasprÄk. SÀrskilt fokus har legat pÄ hur eleverna interagerar nÀr de fÄr konstruera figurer och ÄterberÀtta sin saga med hjÀlp av dessa och praktiskt?estetiskt teknikarbete.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Bakgrund: Globalisering har gjort försörjningskedjan till ett komplicerat nÀtverk med mÄnga pÄverkande faktorer. I försörjningskedjan Àr valet av anlÀggningars position viktigt för att företag ska behÄlla sin konkurrenskraft. Valet av lagerlokalisering har stor pÄverkan pÄ ett företags framgÄng.  Problem: Lagerlokalisering Àr en komplex process med mÄnga faktorer som pÄverkar, att praktiskt tillÀmpa existerande modeller Àr komplicerat. Det saknas ett konceptuellt ramverk för lagerlokalisering. Syfte: Syfte med examensarbetet Àr att skapa en konceptuell modell för beslutsfattandet för lagerlokalisering för mindre företag, att finna relevanta faktorer samt att praktiskt göra en förstudie för ett företag med verksamhet i Norra Europa.

Titel: Marknadsorienteringens inverkan pÄ vakansgradNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Rusul Mahdi och Daniella NÀslundHandledare: Agneta SundströmDatum: 2015 ? maj Syfte: Syftet Àr att öka förstÄelse för hur privata fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering med avseende pÄ informationshantering i relation till kunder och hur det arbetet inverkar pÄ företagens vakansgrad.Metod: Studien syftar till att öka förstÄelse och utgÄr dÀrmed frÄn en kvalitativ metod. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer utförda pÄ fyra fastighetsföretag i Sverige. För att analysera materialet har vi relaterat empirin till teori genom att stÀlla dessa delar mot varandra vilket har gjorts med hjÀlp av identifierade nyckelomrÄden.Resultat & slutsats: Samtliga fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering mot kund i enlighet med teorin. Företagens arbete med marknadsorientering Àr i stort lika.

I vÄrt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens vÀrld, en studie av skolorsanvÀndning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen Àr attundersöka möjligheter och anledningar till att anvÀnda konkret och laborativ materiel vidinlÀrning av matematik.I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lÀrandet med extra fokus pÄ matematiken. UtifrÄnlitteraturen Àr det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet Àr för inlÀrning. Det framkommeratt konkret och laborativt materiel synliggör matematiken pÄ ett sÄdant sÀtt atteleverna kan lösa svÄrare uppgifter. NÀr eleven ges möjligheten att fÄ anvÀnda konkret ochlaborativt materiel kan de nÄ en högre abstraktionsförmÄga.Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ undersökningen.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskap om hur pedagogerna i dagens förskola praktiskt tillÀmpar bildskapande och hur de skulle vilja utveckla Àmnet som metod ihop med barnen i förskolan..

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga lÀrares syn pÄ ledarskap inom Àmnet idrott och hÀlsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frÄgestÀllningar: (1) Hur definierar kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa ledarskap? (2) Vilka faktorer pÄverkar ledarskapet hos kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa? (3) Hur vÀrderar kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa ledarskapet i lÀrarrollen?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativ och baserades pÄ intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer frÄn sex kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa yrkesverksamma i StockholmsomrÄdet. Urvalet skedde enligt bekvÀmlighetsprincipen.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Syftet med arbetet var att genom praktiskt musicerande undersöka skillnader och likheter mellan olika brassinstrument ur mitt perspektiv som trumpetare. FrÄgestÀllningar jag utgick frÄn var: - Vilka svÄrigheter stöter jag pÄ som trumpetare nÀr jag spelar andra brassinstrument? - Hur kan jag komma förbi de eventuella svÄrigheterna? - Vilka kunskaper har jag som trumpetare nytta av nÀr jag spelar andra brassinstrument? - Hur pÄverkas mitt trumpetspel av att jag spelar andra brassinstrument?Arbetet Àr avgrÀnsat till instrumenten trumpet, valthorn, trombon och tuba. Jag har övat pÄ och spelat in ett ensemblestycke för brasskvartett samt fyra solostycken, ett för varje instrument. Jag har Àven intervjuat tre musiker som spelar flera brassinstrument om deras erfarenheter i Àmnet.Jag kom fram till att det viktigaste nÀr jag spelar andra brassinstrument egentligen inte handlar om speltekniken pÄ instrumenten utan mer om musikaliteten och hur jag vill att det ska lÄta nÀr jag spelar.

Min fascination för mönster har lett mig till att söka svar pÄ vilka olika metoder som finns för att förstÀrka uttrycket i en bild med hjÀlp av olika fÀrger.Syftet med uppsatsen har varit att studera och beskriva olika sÀtt att arbeta med fÀrg för att förstÀrka eller förÀndra uttrycket i en komposition. I detta arbete har jag försökt att förtydliga de begrepp som traditionellt anvÀnds inom omrÄdet fÀrg samt arbetat bÄde praktiskt och analytiskt med fÀrgsÀttningar av egna mönsterkompositioner.De frÄgestÀllningar som behandlats Àr: pÄ vilka olika sÀtt kan man förÀndra uttrycket i en komposition med hjÀlp av olika kombinationer av fÀrg? Hur benÀmner och förklarar man dessa metoder i litteraturen? Kan jag vid eget praktiskt bruk av dessa metoder se det resultat som anges i det studerade materialet?Eftersom jag avsett att skaffa mig en djupare kunskap i Àmnet har jag gjort en kvalitativ textanalys av litteratur inom omrÄdena fÀrg, fÀrgsÀttning och bildanalys. För att praktiskt kunna prova de olika begrepp och metoder som anges i den utvalda litteraturen har jag arbetat med fÀrgsÀttning av ett antal egna mönsterkompositioner. Jag har sedan gjort en bildanalys av dessa dÀr jag anvÀnt mig av de begrepp jag lÀrt mig under arbetets gÄng.Resultatet av min litteraturstudie har lett fram till en liten sammanfattning av omrÄdet fÀrg och dess begrepp samt ocksÄ en redogörelse för olika metoder för kontrastverkan vid fÀrgsÀttning.