Bakgrund: Inom strategilitteraturen resoneras och diskuteras det om olika fördelar associerade med att vara internationellt verksam. Ett flertal av dessa fördelar Ă„terfinns Ă€ven i resonemangen kring hur företag försöker skapa och utnyttja synergier genom en geografiskt diversifierad verksamhet. Syfte: Vi har för avsikt att utreda vilket teoretiskt stöd som finns för förekomsten av synergier associerade med företagens internationella nĂ€rvaro, för att med denna utgĂ„ngspunkt skapa en förstĂ„else för hur internationellt etablerade företag, ur ett konkurrenskraftsstĂ€rkande perspektiv, resonerar kring förekomsten och utnyttjandet av dessa synergieffekter. Genomförande: Vi har genomfört tio intervjuer fördelade pĂ„ studiens fyra fallstudie-företag; Flextronics, ÖPWC, Gunnebo och Attendo. Resultat: Vi har funnit ett teoretiskt och empiriskt stöd för ett fĂ„tal internationellt associerade synergier, men finner de traditionella synergieffekterna intressanta Ă€ven ur vĂ„rt internationella perspektiv.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte Àr likvÀrdig och att bedömning av sprÄkÀmnena har lÀgst likvÀrdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lÀra av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund Àr syftet med vÄr uppsats att jÀmföra upplÀgget pÄ de nationella kursprovens skriftliga del i Àmnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns nÄgra skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lÀrare gÀllande deras uppfattning kring skillnader mellan Àmnenas nationella uppsatsdel. VÄr teoretiska bakgrund visar att det Àr problematiskt att bedöma performativa prov och dÀrför viktigt att ha tydliga kriterier att utgÄ frÄn samt att arbeta med sambedömning för att öka likvÀrdigheten.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Kostnaderna att bygga blir allt högre, man tror att byggkostnaderna vÀntas öka med 25 procent inom de nÀrmaste tre Ären. Mest stiger byggherrekostnaden och kostnaderna för byggmaterial och inget tyder pÄ att detta kommer mattas av. DÀrför ligger det pÄ byggföretagen att effektivisera och optimera projekteringen för att sÀnka kostnaderna. För att sÀnka produktions- och projekteringskostnaderna vill byggbranschen gÄ frÄn hanteringen av traditionella 2D-ritningar till intelligenta 3D-modeller, BIM ? Byggnads Informations Modell.BIM Àr en metod för att lagra komplett information om en byggnad i en datormodell.

Denna uppsats studerar dokusÄpan Expedition: Robinson som exempel pÄ en hyperrealitet. Syftet Àr att förtydliga betydelsen av hyperrealitet som teoretiskt begrepp pÄ ett svenskt sammanhang. Uppsatsen börjar dÀrför med en introduktion av Jean Baudrillards teori om hyperrealitet och dÀrefter en fördjupning i dokusÄpagenrens historia, innan dokusÄpans bemötande i pressen analyseras. Uppsatsen argumenterar för att det finns ett nÀra samband mellan dokusÄpan som medialt fenomen och hyperrealiteten som teoretiskt begrepp, dÄ bÄda Àr fiktioner som utger sig för att vara verkligheter: hyperrealitet Àr ett slags overklighet som ger intryck av förhöjd verklighet och dokusÄpa Àr ett programkoncept som pÄstÄs visa verkligheten men egentligen konstruerar den.Uppsatsen undersöker hur och vad produktionen av dokusÄpan betonar som ?verklighet?, dvs.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.

En nationell vision om att fördubbla turismomsÀttningen i Sverige till Är 2020 har nyligen publicerats av vÄr regering. Samtidigt stÄr destinationsutvecklingsorganisationen PiteÄ Presenterar inför en omorganisation. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att med detta som bakgrund, utveckla vad begreppet ?destinationsutveckling ur ett upplevelseproduktionsperspektiv? skulle kunna vara. Vi vill ocksÄ se hur begreppet praktiskt skulle kunna tillÀmpas pÄ organisationen PiteÄ Presenterar.

En experimentell ansats till att jÀmföra animeringar för webben utförda med JavaScriptsbiblioteket jQuery och animeringsmetoder för stilmallsverktyget CSS3. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dÀr information angÄende HTML, DOM, CSS, CSS3, JavaScript och jQuery presenteras som stÄr i relation till experimenten. Detta följs av de faktiska experimenten och ett resultat som kategoriseras i tre delar: teknisk, praktisk och visuell analys. Dessa reflekteras med ett resultat som framhÀver CSS styrka i lÀgre prestandakrav Àn jQuery som istÀllet styrks av sin kompatibilitet..

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.

SammanfattningPressmeddelanden Àr en vital del av PR-arbetet och pressmeddelanden blir ofta publicerade som nyhetsartiklar i tidningar och pÄ webben. Denna fallstudie riktar in sig pÄ Telias pressmeddelanden och vad som hÀnder med dessa.Syftet med den hÀr fallstudien Àr att undersöka vad som karaktÀriserar pressmeddelanden frÄn Telia som fÄr medieutrymme. Vidare avses att teoretiskt pröva generella mönster hos pressmeddelanden frÄn Telia som blir publicerade i olika medier. Denna prövning utgÄr frÄn teorierna om information subsidies och nyhetsvÀrdering och diskuteras i en kontext baserad pÄ Castells teori om nÀtverkssamhÀllet. En jÀmförelse av digitala och analoga mediers tendens att publicera PR-genererat material frÄn Telia avses ocksÄ att göras i studien.Studiens teoretiskt förankrade forskningsfrÄgor Àr följande:Vilka Àmnen (i pressmeddelanden) blir till nyhetsartiklar?Vilka medier kopierar innehÄll direkt frÄn pressmeddelanden?PÄverkar kÀllans prominens pressmeddelandets chanser till publicering?Tenderar pressmeddelanden med lokal vinkling att generera fler artiklar Àn pressmeddelanden utan?Teoretiskt ramverk för denna studie Àr Castells teori om nÀtverkssamhÀllet, Gandys teori om information subsidies vidareutvecklad av Turk och Galtung och Ruges teori om nyhetsvÀrde.

  I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet Àr att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock frÄn det treÄriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkÀt till 76 yrkeslÀrare och till 65 krögare. Resultatetvisar att det Àr den praktiska kunskapen och den sociala förmÄgan som Àr det viktigaste.

Denna studie försöker beskriva och förstĂ„ hur lĂ€rare i Idrott och hĂ€lsa uppfattar Ă€mnets hĂ€lsodel med en fenomenografisk utgĂ„ngspunkt. Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r starkt prĂ€glat av traditioner som strĂ€cker sig tillbaka till Linggymnastiken och pĂ„ senare Ă„r föreningsidrotten. Detta har lett till att Ă€mnet domineras av praktiska moment. I de tvĂ„ senaste kursplanerna har det tillkommit ett tydligt hĂ€lsoperspektiv, nĂ„got som inneburit ett försök till ökad professionalism och samtidigt stĂ€ller högre teoretiska krav pĂ„ lĂ€rarna.       Studien innefattar bĂ„de observationer och intervjuer av sju lĂ€rare i UppsalaomrĂ„det.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .