Föreliggande studie undersöker elevers attityder till och anvÀndning av lÀroböcker i historia. Studien Àr en enkÀtundersökning som sÀtter lÀroboksanvÀndningen inom Àmnet historia mot den hos eleverna upplevda nyttan av alternativa medier, frÀmst internet. Den undersökta elevgruppen gÄr pÄ gymnasiet, antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt program, pÄ friskolor i Malmö. I ett försök att komma fram till vad som gör att elever i stor utstrÀckning Àr positivt instÀllda till internet medan de Àr mera negativt instÀllda till lÀroböcker delas respondenterna in i kategorier efter kön, typ av gymnasieutbildning samt konstant tillgÄng till dator. Resultaten för studien visar att det Àr frÀmst mÀn som avviker frÄn den genomsnittliga uppfattningen med mÀn pÄ praktiska utbildningar som mest negativ till böcker och positiv till internet medan mÀn pÄ teoretiska utbildningar Àr mer positiva till böcker Àn de andra, men fortfarande positiva till anvÀndning av internet..

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdragsom bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp ihemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sinamedlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?ndamarknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?rmarknadsfo?ring av dessa.Genom att studera den teoretiska grund som finns fo?r vilken typ av information som bo?ranva?ndas fo?r tja?nsteutveckling och genom att vidareutveckla dessa med hja?lp av ytterligareteorier kan en analysmodell byggas upp.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Det finns flera olika metoder och tekniker för tredimensionell rendering, alla med olika för- och nackdelar som lÀmpar sig för olika applikationer. Voxelbaserad rendering har anvÀnts flitigt inom vetenskapliga omrÄden, frÀmst inom det medicinska för visualisering av volymetrisk data. Tekniken anvÀnds nu inom flera olika omrÄden för tredimensionell rendering, t.ex. i datorspel, i matematiska applikationer och vid geologisk rekonstruktion. I den hÀr rapporten kommer voxelbaserad rendering med Marching Cubes-algoritmen undersökas för att se hur den lÀmpar sig för realtidsapplikationer. OmrÄdet behandlas dels teoretiskt, men Àven praktiskt dÄ en implementering av Marching Cubes gjordes för att genomföra nÄgra tester för att se hur prestandan pÄverkades. Av testerna framkom det tydligt att algoritmen lÀmpar sig vÀl för realtidsapplikationer och dagens grafikkort.

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur socialarbetare pÄ tvÄ sjukhus i Indien arbetar med kris och sorg. Vi vill utifrÄn deras egna tankar och erfarenheter undersöka hur det psykosociala stödet ser ut för mÀnniskor pÄ dessa sjukhus. Vi fokuserar Àven pÄ hur socialarbetarna sjÀlva resonerar kring kris och sorg, teoretiskt och praktiskt.Vi har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med socialarbetare pÄ sjukhus i Pune, Indien. Alla vÄra informanter har flera Ärs erfarenhet av arbete med kris och sorg. Vi har analyserat vÄr empiri utifrÄn kris- och sorgeteorier, stödteori, psykopedagogiska metoder, den professionella relationen och religionens betydelse för sorgeprocessen med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning.Studien visar att socialarbetarnas reflektioner om kris och sorg varierar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska Àmnena i förhÄllande till NO-Àmnena, samt diskutera vilka kunskapsvÀrderingar detta Äterspeglar. Studien jÀmför förutsÀttningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lÀrare mellan praktiskt-estetiska Àmnen och NO-Àmnen. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts för att studera detta Àr följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska Àmnens och naturorienterade Àmnens villkor vad gÀller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lÀrares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvÀrderingar Äterspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lÀrares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan Àmnesgrupperna inom ovan nÀmnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade Àmnesgrupperna. I undersökningen har en enkÀtstudie med kvalitativa och kvantitativa frÄgor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga samförstÄndet mellan lÀrare och elever, vad gÀller det praktiska arbetet i den naturvetenskapliga undervisningen. Vi har med hjÀlp av enkÀter till lÀrare och elever genomfört en kvantitativ undersökning. Resultatet av denna visar att det i samtliga klasser i liten utstrÀckning diskuteras varför man genomför en praktisk uppgift. Detta till trots att tre av fyra lÀrare hÀvdar att praktiskt arbete Àr viktigt för elevernas lÀrande, vilket Àven eleverna tycker. Vidare visar resultatet att det ofta förekommer en genomgÄng före det praktiska arbetet, s.k.

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebÀr att pedagogen integrerar flera olika Àmnen under ett och samma tema. Grundidén Àr att barnen fÄr möjlighet att utvecklas och lÀra sig om temat pÄ olika sÀtt, bÄde teoretiskt och praktiskt. VÄrt syfte med denna undersökning Àr att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nÄ fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssÀttet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten.

MÄlet med denna undersökning Àr att teoretiskt undersöka den vatten/litiumbromidbaserade absorptionsprocessens potential ombord fartyg dÄ processen enbart drivs av huvudmaskinens högtemperaturkylvatten. Undersökningen genomförs teoretiskt mot tre olika fartyg samt Sjöfartshögskolan i Kalmars maskinrumssimulator. För vardera fartyg undersöks driftenergikÀllan och kylbehovet ombord. Med det som underlag dras en slutsats om den vatten/ litiumbromidbaserade absorptionsprocessens potential ombord fartyget. Fartygens resultat ligger till grund för slutsatsen.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som leder till kunskapsflykt och vilka metoder svenska företag som Àr verksamma i Kina kan anvÀnda sig av för att öka organizational commitment. Metod: Uppsatsen har en abduktiv ansats och ett företagsekonomiskt perspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer utförda med representanter för svenska företag som verkar i Kina samt en expertintervju. Vidare utgÄr studien frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar, framförallt inom teoriomrÄdena organizational commitment och kultur. Resultat: Undersökningen resulterar i ett praktiskt och ett teoretiskt bidrag.

Eftersom e-post Àr ett utbrett kommunikationsverktyg som inte sammankopplats med orga-nisatoriskt lÀrande i nÄgon större utstrÀckning, anser vi det vara ett praktiskt och teoretiskt intressant ÀmnesomrÄde. Syftet med uppsatsen Àr att visa om anvÀndningen av e-post kan kopplas till organisatoriskt lÀrande. Förutsatt att denna koppling kan göras undersöker vi hu-ruvida e-post bidrar till eller hÀmmar det organisatoriska lÀrandet och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt detta görs. Undersökningen utgÄr frÄn en litteraturgenomgÄng som beskriver kunskapsteori, lÀrande-teori och knowledge management. Vidare definieras e-postmediets egenskaper som kommu-nikationsverktyg.

Vi Àr pedagoger och Àr dÀrmed intresserade av lÀrande. Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ en insikt och förstÄelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har nÄgot hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling samt hur de ser pÄ vuxnas lÀrande. Uppsatsen bygger pÄ Ätta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi pÄ förhand definierat; att ha ett hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling genom att se till hela mÀnniskan i inlÀrningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lÀrande.