Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personal på ideella kvinnojourer, socialkontor samt kommunala verksamheter för våldsutsatta kvinnor tolkar och förstår våld i nära relationer. Jag är också intresserad av att göra jämförelser mellan de olika verksamheternas förklaringsmodeller.Undersökningen har genomförts genom sammanlagt sex halvstrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom ovan nämnda verksamheter: två personer från ideella kvinnojourer, två från kommunala verksamheter, samt två från socialtjänsten. Intervjupersonernas svar har sedan kategoriserats under olika teman som återfinns i materialet, varefter jag jämfört svaren, för att hitta likheter och skillnader.De mest framträdande resultaten är att kvinnojourerna och de kommunala verksamheterna har ett könsmakts- eller jämställdhetsperspektiv på mäns våld mot kvinnor, där man ser våldet som en makt- och kontrollhandling utövat av en man mot en kvinna. Socialsekreterarna ser istället våldet mer som en familjekonflikt, som kan bero på att familjen befinner sig i en svår livssituation. Här återfinns också föreställningar om de särskilda svårigheter som kan drabba invandrade familjer när man kommer till Sverige.Skillnaderna i synsätt kan delvis förklaras med att man arbetar på olika sätt, samtidigt som de olika synsätten också ger olika lösningar på problemet, vilket får konsekvenser för hur man arbetar.

Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmärksammats mycket den senaste tiden. I den här studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, älgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger näring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska beräkningar uppskattade jag hur vanligt det är att älgar dör i vattendrag och om dessa älgar har någon inverkan på vattendragets totala näringsbudget. Jag fann att drunkning hos älgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar från USA, Canada och Polen. Orsakerna till att älgar drunknar, trots att de är duktiga simmare, kan vara t.ex.

Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är.

Smålån via sms är ett relativt nytt fenomen som uppkom år 2006 på den svenska lånemarknaden. I media har det lyfts fram mycket kritik mot smslångivarnas verksamhet som främst grundar sig på att människor får låna även om de har dålig ekonomi, låg inkomst eller betalningsanmärkningar. Kritiker menar även att avgifterna för smslånen är mycket höga och de lånade pengarna blir tillgängliga snabbt vilket kan medföra att människor försätts i svåra situationer med skulder. Sedan år 2006 har antalet beviljade krediter ökat successivt vilket resulterar i att de som inte kan betala tillbaka sina lån har ökat drastiskt och en stor del av dem har hamnat hos Kronofogdemyndigheten.I våra studier har vi använt oss av kvalitativa metoder för att få en djupare kunskap om ämnet. Den empiriska informationen vi har samlat in är baserad på intervjuer med smslångivare, myndigheter, indrivningsföretag och andra aktörer vars åsikt har betydelse i diskussionen om smslån.I vår analys har vi sammanställt och jämfört den empiriska och teoretiska informationen för att framhålla liknelser och avvikelser som vi kommit fram till under arbetets gång.

Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssätt i matematiken som metod. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta olika lärare ingår. Den teoretiska delen behandlar två områden. Dessa områden är ämnet matematik och vad ett laborativt arbetssätt är utifrån litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen kan se ut.

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete där begreppen och dess tillämpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet används för att åskådliggöra nådda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar på hur kulturmiljöer är karaktärsskapande och ger identitet till platsen. Vilket på så sätt gör dem till en resurs för framtiden. Då kulturmiljövärden tas tillvara genom hänsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgång för människor och samhälle, de bildar en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar. Det krävs att dessa värden tidigt inryms i planeringsprocessen samt att flera perspektiv får komma fram för att de ska bilda en värdefull utgångspunkt.

Bankerna har ett stort ansvar i samhällets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar både låntagare och långivare. Banker såväl som värdepappersinstitut måste noggrant kunna beräkna och bedöma sin riskexponering för att på så sätt kunna gardera sig mot riskerna genom att hålla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt få en finansiell stabilitet i samhället infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gällande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket är en förfinad, mer individanpassad version av föregångaren Basel I.

Bakgrund: Den europeiska unionen är idag en realitet. Mycket har hänt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpå det för hundra år sedan låg en räcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fått stora konsekvenser både för världspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran är hur detta kunnat ske. Hur kan världen förändras på ett så radikalt sätt på bara några årtionden? Hur har övergången från nation till union kunnat gå så snabbt? Vilka verklighetsanspråk ligger bakom den bild av världen som presenteras utifrån EU.Mål: För att analysen ska kunna sägas vara lyckad bör frågor som hur den bild av världen som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna världsbild hämtar legitimitet samt hur dessa diskurser är relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har använts som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt.

Kvalitet och biologisk mångfald är av stor betydelse för grönområden i tätorter. Nedskärningar och organisationsförändringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende på dels kvalitet och dels den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är ett globalt problem. Många insatser görs för att främja bevarandet av den biologiska mångfalden..

Enligt läroplanen ska undervisningen sträva mot att ge eleverna på gymnasial nivå en inblick i vetenskapligt arbete och tänkande. Hur ska då undervisningen struktureras för att eleverna ska nå denna kunskapskvalite´?. Uppsatsensteoretiska del belyser vad som karaktäriserar vetenskapligt tänkamde, ger en inblick i Vygotskijs pedagogiska teori samt diskuterar hur denna korresponderar med läroplanens intentioner. På den teoretiska delen följer en undersökning där kunskapssyn, undervisnings- och inlärningsstrategier samt förståelsen och användningen av begreppen ideologi, klass och makt hos lärare i samhällskunskap samt elever på A-kursen i samma ämne avhandlas.

Inledning: Sjuksköterskan möter ofta den palliativa patienten i sitt arbete. I det palliativa skedet kan det vara svårt att upprätthålla och bevara sitt självbestämmande relaterat till de symtom som uppstår vid svår sjukdom. Det blir extra viktigt för sjuksköterskan att hjälpa patienten att göra sin röst hörd. Vi ville fördjupa oss i begreppet självbestämmande och valde att göra en begreppsanalys för att få ökad förståelse och kunskap kring betydelsen och innebörden i palliativ vård. Syfte: Att beskriva begreppet självbestämmande för patienter med cancer i palliativ vård och hur sjuksköterskan kan främja självbestämmande.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera upplevda tillväxtutmaningar utifrån en företagsledares perspektiv. Genom fokus på tillväxtfasen skildras omfattningen och betydelsen av de hinder som tidigare forskning behandlat. Metod: Studien har en teoretisk grund som vi har använt oss av när vi genomfört individuella intervjuer med utvalda företagsledare i gasellföretag. Dessa teorier har även använts som grund till analysen. Det teoretiska samt empiriska materialet är sammanställt under respektive kapitel.

Utifrån varumärkesteorier undersöka vilka konsekvenser H&M´s beslut att lansera sitt nya varumärke COS som ett fristående varumärke utan någon synlig koppling till H&M har haft på konsumenternas uppfattning om varumärkena. Vi dragit slutsatsen att konsumenterna påverkas positivt av H&M´s val att övergå till ett House of Brands och lansera COS som ett fristående varumärke. Den osynliga, men samtidigt tydliga kopplingen är en viktig framgångsfaktor..

Syftet med denna studie var att jämföra tandläkarstudenters reella resultat på en Objective Structured Clinical Examination (OSCE) med deras egenskattade resultat. Dessa resultat jämfördes sedan med avseende på genus. Ett flertal studier finns publicerade där man har beskrivit skillnader i självvärdering mellan kvinnor och män på teoretiska examinationer. Dock saknas kunskap där man granskar dessa skillnader vid examination av kliniska moment. Vid teoretiska prov har man funnit att män har en tendens att värdera sina prestationer högre än vad kvinnor gör.