Könsmaktsordning eller familjekonflikt? Olika verksamheters förståelser av
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personal på ideella kvinnojourer, socialkontor samt kommunala verksamheter för våldsutsatta kvinnor tolkar och förstår våld i nära relationer. Jag är också intresserad av att göra jämförelser mellan de olika verksamheternas förklaringsmodeller.Undersökningen har genomförts genom sammanlagt sex halvstrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom ovan nämnda verksamheter: två personer från ideella kvinnojourer, två från kommunala verksamheter, samt två från socialtjänsten. Intervjupersonernas svar har sedan kategoriserats under olika teman som återfinns i materialet, varefter jag jämfört svaren, för att hitta likheter och skillnader.De mest framträdande resultaten är att kvinnojourerna och de kommunala verksamheterna har ett könsmakts- eller jämställdhetsperspektiv på mäns våld mot kvinnor, där man ser våldet som en makt- och kontrollhandling utövat av en man mot en kvinna. Socialsekreterarna ser istället våldet mer som en familjekonflikt, som kan bero på att familjen befinner sig i en svår livssituation. Här återfinns också föreställningar om de särskilda svårigheter som kan drabba invandrade familjer när man kommer till Sverige.Skillnaderna i synsätt kan delvis förklaras med att man arbetar på olika sätt, samtidigt som de olika synsätten också ger olika lösningar på problemet, vilket får konsekvenser för hur man arbetar. De tydligaste skillnaderna här är att kvinnojourerna i högre grad än socialtjänsten utgår från att kvinnorna ska lämna mannen. Socialsekreterarna kan även förespråka att man löser problemet gemensamt. Samtliga verksamheter är dock tydliga med att även männen är i behov av hjälp, där man dock kan ha olika uppfattningar om vad hjälpen ska syfta till. För att kunna göra några mer bestämda uttalanden om vad skillnaderna i synsätt får för konsekvenser för det praktiska arbetet krävs dock vidare forskning.