During the Nordic Bronze Age, houses were not exclusively connected with profane contexts, but did also feature in burial places, a peculiar fact when considering the careful separation of settlements and graves. What kind of houses do we find in these sacred contexts? What did these houses stand for? Why was the house symbolism chosen to accompany the dead? And why did the house symbolism flourish during the Nordic Bronze Age? To answer these questions three representatives for the house symbolism in Sweden are discussed in more detail, such as the burial in longhouses, peculiar houses called cult houses and house urns. Further, the phenomenon has been put in its temporal, geographic, social and ideological context, where aspects such as trade and settlement structure are presented. The house symbolism is, however, not confined to northern Europe.

Sedan attacken på USA 11 september 2001 har åtskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekämpar dem. Syftet med uppsatsen är att försökaåskådliggöra en struktur på styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur på styret med utgångspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningsläget om talibanerna. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frågeställning löses ut av följande 2 frågor: Fråga 1 - Kan strukturen påstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjälp av en strukturellorganisationsteori? Fråga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur på styret?Med hjälp av en strukturell teori om organisationers form och två sociologiska teorier sombehandlar varför människor och grupper handlar som de gör utifrån deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen på styret av talibanernasorganisation såg ut 2009 och förklara varför den såg ut så.Uppsatsen använder en kvalitativ metod där divisionaliserad organisation, habitus och dendolda läroplanen används som teorier.

Socialsekreterare tillhör en yrkeskategori i den offentliga sektorn där mötet med klienterna präglas av en konflikt mellan socialsekreterarens personliga visioner och den byråkratiska organisationens begränsade förutsättningar. Människa och organisation är en kvalitativ fallstudie av en försörjningsstödsenhet i Stockholms stad som undersöker hur socialtjänstens organisatoriska förutsättningar påverkar socialsekreterarnas arbetssituation. Utifrån ett organisationsteoretiskt ramverk som operationaliseras genom teorin känsla av sammanhang och dess tre delkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, syftar studien till att öka förståelsen för socialsekreterarnas arbetssituation. Resultatet tyder på att socialsekreterare upplever en spänning mellan att å ena sidan vara representanter av en byråkratisk organisation och å andra sidan vara medmänniskor med viljan att hjälpa klienter till självförsörjning. Studiens resultat visar även att de informanter som accepterar organisationens begränsade förutsättningar och därav har avgränsat arbetet från att förändra till att enbart hjälpa människor i nöd, tenderar att uppleva en mindre spänning mellan organisation och person.

This Bachelor Thesis in the area of Computer Science and Work Science describes the process of design and development of an IT-tool between the municipality of Ron-neby and TietoEnator a development and consultancy firm, the Gothenburg office. The thesis focuses mainly on the cooperation between the consultant designer and the local municipal. Through cooperation, the organisation is incorporated into the tool and the tool is incorporated into the organisation. Concepts that are central in this thesis are design, cooperation and tailoring. A question raised is, if distance work and extensive cooperation might be a good way of working in the process of design and development, when the organisation is being incorporated into the tool.

The aim of this thesis is to examine the flow of information in an administration of the municipality Borås Stad. To achieve the aim the following questions were asked: How accessible is information? How is information used in the organisation? How is information communicated? Totally sixteen qualitative interviews was accomplished with employees at the administration. The results of the interviews show that there is a difference in how much and what sort of information the respondents use. They all seem to prefer information to be communicated face to face if possible or over the phone.

Purpose: To evaluate the management development course held at FöreningsSparbanken in Ronneby during 2000. The evaluation aims to map and describe what effects the course has had on the participants. We will assess to what degree the effects meets the objectives of the course set by the manager of the bank (future management recruitment, leadership, change catalyst, aligning the strive towards a shared organisational objective). Above mentioned also implies that the organisation should be influenced in some regards. Conclusion: Our conclusion is that all of the participants have as a result of the course increased their emotional intelligence in varying levels. We also conclude that the course participants? progress has not spread to the non-participants.

The purpose of this essay is to study how the local creators of a "master plan" for the swedish city Kristinehamn, the years between 1940 to -43, looked on their planning. It is an analysis of ideas case study. A hypothesis is upheld for the research: that the local physical planning had largely extended ambitions what regards central state control in a way that is similar to planned economy. Questions that are asked include: Was the planning assumed to be a tool for the state to regulate the environment? Can the planning be seen as a mean to control the society in time and space? The essay search for verification of the hypothesis by a theoretical analysis apparatus made upp of ideal types.

Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

I uppsatsen har Försvarsmaktens förmåga att stärka samhället genom militär medverkan iräddningstjänst analyserats. I arbetet har resultatet efter två insatser som Försvarsmakten gjort medstöd av Räddningstjänstlagen, skogsbranden i Tyresta 1999 och översvämningarna i Arvika 2000studerats. Huvudsyftet har varit att undersöka om det går att dra några slutsatser för hur ledning,organisation och samverkan kan utföras vid denna typ av insatser.Med stöd i Mintzbergs organisationskonfigurationer har beskrivits hur de två aktuella insatserna harfungerat rent organisatoriskt. Den valda organisation som Försvarsmakten och räddningstjänstenskapade under insatserna karaktäriseras av den adhocratiska organisationen enligt Mintzberg, men harinslag av den maskinbyråkratiska. Styrkan med en sådan insatsorganisation är att den kan ta till sig detsom passar för de behov som situationen kräver.Resultatet har visat att den operativa organisation som uppstod under de båda insatserna var ihuvudsak lika.

Ett lyckat arbete enligt BBIC? ? Socialsekreterares syn på dokumentationssystemet BBIC ? Barns behov i centrumMaria Schyllander och Julia OlssonDen kvalitativt förankrade studiens syfte var att erhålla fördjupad kunskap kring socialsekreterares uppfattningar gällande dokumentations- och handläggningssystemet BBIC, Barns Behov I Centrum. Studiens frågeställningar fokuserade på att se hur organisation och handlingsutrymme är förenade med arbetet enligt BBIC. Kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar genomfördes och data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, organisationsteori och handlingsutrymme. Huvudresultatet visade att socialsekreterarna var positivt inställda till att använda ett dokumentationssystem i utredningsarbetet men att BBIC var omfattande och tidskrävande.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur ledare och anställda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmåga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de båda partnerna, kan vi presentera en förståelse om hur det skapas nya kreativa idéer även när medarbetarna inte är under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgått ifrån är en kvalitativ studie där data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delägare. Telefonintervjuerna genomfördes på tre lastbilschaufförer inom samma organisation.

Mot bakgrund av teori och tidigare forskning inom området arbetstillfredsställelse kan antas att en viktig faktor som bidrar till att skapa arbetstillfredsställelse är upplevd delaktighet i arbetet (Spreitzer 2007). Denna studie syftar till att undersöka ett eventuellt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse i en facklig organisation, och om någon aspekt av delaktighet (autonomi, information eller påverkan) har större inflytande på ett eventuellt samband. Studien utfördes genom en enkätundersökning på kansliet hos en facklig organisation (n=53). För att mäta arbetstillfredsställelse användes ett mätinstrument utarbetat av Hellgren, Sjöberg och Sverke (1997). För att mäta upplevd delaktighet användes ett eget mätinstrument som utformats och testats i en pilotstudie.

I denna uppsats har vi undersökt frivillighetsorganisationen Missing People Sweden. Det är en volontärorganisation som anordnar skallgångar efter försvunna personer. Organisationen har varit väldigt framgångsrik med sitt arbete och uppmärksammats en hel del i media. Idag är Missing People Sweden en riksomfattande organisation med verksamhet över hela landet. Denna uppsats består av en kvalitativ metodkombination med personliga intervjuer från volontärer som arbetar inom organisationen samt av deltagande observationer vid en skallgång.

Vårt syfte med studien är att belysa det i Borås Stad vräkningsförebyggande arbetets organisation och funktion. Våra frågeställningar utifrån syftet har varit:Är det vräkningsförebyggande arbetet gynnsamt, för vem och varför? Hur ser maktförhållandena ut när det gäller vräkningsförebyggande arbete? Hur kan arbetet utvecklas och på sikt skapa en förändring?Vi har genomfört en kvalitativ studie och använt oss av den kvalitativa metodens semistrukturerade intervju. Vi har valt att belysa vår empiri med hjälp av teoretiska begrepp så som makt, intressentanalys men även organisationsteoretiska begrepp så som ledning och målsättning. De slutsatser vi kommit fram till utifrån empirin är att det i det vräkningsförebyggande arbetet finns flera intressenter vilka på olika sätt gynnas av arbetet.

En av de viktigaste nycklarna till en lärande organisation, är teamlärande. Samarbetar och arbetar de anställda tillsammans så överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förändringsprocesser där de anställda utmanas och coachas mot att samverka aktivt för att tillsammans bilda en lärande organisation, där ett mål med processen är att leda organisationer mot att fortlöpande vilja eftersträva förbättringar med andra ord bli en lärande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsättningar för lärande och utveckling. Vi kände då att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vår studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de påverkar förutsättningarna för utveckling och lärande i/hos arbetsgrupper.