Denna studie har genomförts pÄ 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkÀter för att fÄ ett större underlag för vÄr studie genom att nÄ en större grupp lÀrare. Vi skickade ut enkÀterna till enbart klasslÀrare. Resultatet visade att alla lÀrare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utstrÀckning.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera om, och i sÄ fall hur, undervisningen i tvÄ av grundsÀrskolans teoretiska Àmnen, matematik och svenska, förÀndrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats i vÄr studie. Vi intervjuade tolv lÀrare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsÀrskolan i minst fem Är. Vi ville ta reda pÄ om/hur de har förÀndrat sin undervisning och vad de har för syn pÄ den senaste lÀroplanen Lgrs11. UtifrÄn insamlade data ville vi förstÄ vÀrlden frÄn de intervjuade lÀrarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lÀrarna i studien Àr inlÀsta pÄ och undervisar utifrÄn den senaste lÀroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. LÀrarna kÀnner sig stÀrkta av lÀroplanens pÄtagliga kunskapsfokus, dÄ de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Denna studie har syftat till att underso?ka hur ett antal grafiska formgivare upplever pitchenur ett yrkesrollsperspektiv; na?got som inom forskningen a?r ett relativt a?sidosatt omra?de.Studien baseras pa? tio respondentintervjuer samt en informantintervju. Samtligarespondenter arbetar pa? byra?er med en tydlig inriktning pa? grafisk form i Stockholm.Ansatsen i studien a?r kvalitativ med fallstudiekarakta?r och datainsamling och analys skeddemed inspiration fra?n Grounded Theory och abduktion. Efter empirisk insamling togstudien avstamp i tre teoretiska utga?ngspunkter; yrkesrollen, designprocessen ochkundrelationen.Underso?kningen visar att pitchen a?r ett komplext och sva?rdefinieratfenomen som framkallar ma?nga a?sikter bland de grafiska formgivarna.en o?vergripande kartla?ggning av fenomenet bland annat pa? en komplex process ?Studien visar efterpitchprocessen ? som delas upp i fyra steg: briefen, problemformulering, ide?- ochkonceptutveckling samt presentation.

De senaste Ären har skolsköterskans roll förÀndrats till att fokusera pÄ att frÀmja hÀlsa, i vilket det ingÄr att stödja barn med behov av sÀrskilt stöd. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att stödja barn med sÀrskilda behov i grundskolan. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju skolsköterskor. Tematisk innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera intervjutexten och resulterade i tvÄ teman: Att uppmÀrksamma barnen pÄ deras villkor och Att vid varje möte alltid vara nÀrvarande. Temat: Att uppmÀrksamma barnen pÄ deras villkor hade tvÄ kategorier: Att arbeta för alla barns hÀlsa och lika vÀrde; Att samarbeta för att stödja alla barn att nÄ sina mÄl.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka ett antal vetenskapliga skrifter om individanpassad undervisning samt undersöka hur individanpassning fungerar i verkligheten. Hur beskriver lÀrare att de arbetar individanpassat? Studien baseras pÄ kvalitativ forskning, i form av sju intervjuer. Intervjuerna har skett pÄ tvÄ olika skolor i Mellansverige. Litteraturstudien har fokuserat pÄ filosofer och pedagoger som för flera hundra Är sedan haft betydelse i den pedagogiska debatten samt personer i modern tid som forskat inom Àmnet inlÀrning.

I Sverige drabbas Ärligen mellan 6 000 till 10 000 personer av ett hjÀrtstopp. Majoriteten av personerna som drabbas av ett hjÀrtstopp fÄr det utanför sjukhuset. Ambulanspersonal Àr de som larmas först ut till platsen för att pÄbörja det akuta omhÀndertagandet av en person med hjÀrtstopp. Effektiv behandling av hjÀrtstopp prehospitalt innefattar bland annat hjÀrt- och lungrÀddning (HLR). Ett hjÀrtstopp Àr en krÀvande uppgift för ambulanssjuksköterskan dÄ det gÀller att snabbt bedöma och pÄbörja behandlingen.

Studiens syfte var att undersöka populĂ€rkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lĂ€rarna nĂ€r de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lĂ€rarnas egna kunskaper om populĂ€rkulturen bidrog till deras förhĂ„llningssĂ€tt av populĂ€rkulturen. Även elevernas uppfattning om populĂ€rkulturen i deras undervisning har undersökts.Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lĂ€rare och fyra elever. De fyra lĂ€rarna som deltog var alla lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r och har varit verksamma mellan 1,5 ? 10 Ă„r.Resultatet i studien visade att alla fyra lĂ€rare inte i första hand prioriterade populĂ€rkulturen nĂ€r de planerade sin undervisning.

Studien LÀrare samtalar om sin lÀs- och skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk sjÀlvprövning? har tagit avstamp i en kartlÀggning av svenskÀmnets lÀs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vÄrterminen 2011.Syftet med studien Àr att belysa och kritiskt granska hur lÀrare talar om sin undervisning nÀr detgÀller arbetet med elevers lÀs- och skrivutveckling med sÀrskilt fokus pÄ elever som kan vara ibehov av sÀrskilt stöd i sin lÀs- och skrivutveckling.För att lÀrare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien Àr av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgÄngspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lÀrarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers lÀs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrÄn följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lÀrobok. Metoder som vi har anvÀnt oss av Àr i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna fÄ en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi Àven observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar pÄ olika skolor i och omkring Malmö. En av dem anvÀnder inte lÀrobok alls medan de andra tvÄ anvÀnder den delvis. För att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse för vÄr undersökning har vi i vÄr teoridel redogjort för olika syn pÄ kunskap, lÀrande och undervisning samt lÀrarens uppdrag.

Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur en sÀrskild fortbildningssatsning för lÀrare kan ha betydelse för undervisningskulturen och matematikundervisningens utveckling i skolan.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ och kvantitativ ansats dÀr metoden Àr enkÀter med flervalsfrÄgor och öppna frÄgor. Urvalet Àr 58 matematiklÀrare som deltagit i en nationell fortbildningssatsning i matematik.I resultatet synliggörs att deltagarna genom kollegialt lÀrande fÄtt nya perspektiv pÄ sin undervisning. De har utvecklat sin teoretiska nivÄ och har haft möjlighet att gÄ ut i praktiken för att pröva sina nyvunna kunskaper. Resultatet visar att deltagarna, efter fortbildningssatsningen, anser att de fÄtt en större verktygslÄda bestÄende av olika metoder och arbetssÀtt, men att de inte i hög utstrÀckning anvÀnder sig av dessa nya metoder i sin dagliga undervisning. Deltagarna har under projektet gÄtt frÄn en mer summativ bedömning till att göra fler formativa bedömningar och har Àven tydligare kunnat synliggöra elevers olika behov..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar. I mitt arbete har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes vÀrld. Intervjuerna bestÄr av tvÄ huvudfrÄgor, som beroende pÄ svar, skulle leda till eventuella följdfrÄgor, valda i förskott för att tÀcka alla omrÄden som jag hade intresse för. Resultatet pekar pÄ alla lÀrare bedriver undervisningen med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar, men de gör inte detta utifrÄn inhÀmtat kunskap om teorier om inlÀrningsstilar, utan utifrÄn erfarenhet, kÀnsla och intuition..

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare och rektorer uppfattar och pÄverkas av Lpo 94. UtifrÄn Lpo 94 identifierade jag tvÄ olika krav, vilka jag koncentrerade studien kring. Dessa var: kravet pÄ en demokratisk undervisning och kravet pÄ en individanpassad undervisning. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ forskningsansats med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den förÀndring som Lpo 94 var tÀnkt att innebÀra för skolan och dess aktörer tycks ha uteblivit.

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vÄrda svÄrt sjuka barn prehospitalt. Ambulanssjuksköterskors arbete stÀller dem inför traumatiska situationer som visat sig öka risken att drabbas av arbetsrelaterade hÀlsoproblem. Av de situationer som visat sig utlösa stark kÀnslomÀssig pÄverkan hos ambulanssjuksköterskor beskrivs ofta hÀndelser dÀr svÄrt sjuka eller skadade barn förekommer som de mest traumatiska. I denna intervjustudie genomfördes semistrukturerade intervjuer med Ätta ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med tematisk innehÄllsanalys, vilket resulterade i att fem teman identifierades: Att kÀnna sÀkerhet vid omhÀndertagande av barn: Att kÀnna osÀkerhet vid omhÀndertagande av barn: Att vilja göra allt: Att kÀnna behov av att bearbeta svÄra hÀndelser: Att kÀnna betydelsen av förÀldrarnas nÀrvaro.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀraren kan bedriva undervisning i klassrummet och samtidigt behÄlla busungarna i salen. Med ordet busungar menas alla barn, bÄde flickor och pojkar, som allmÀnt stör inne i klassrummet. Oftast Àr dessa elever vÀldigt stökiga och högljudda. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer med de olika parterna som Àr inblandade i elevernas undervisning har möjligheter att integrera dessa elever i undervisningen undersökts. PÄ den skola dÀr den empiriska delen av undersökningen genomfördes har man ett fungerande system dÀr busungarna tas om hand pÄ ett bra sÀtt sÄ att de inte stör undervisningen..