Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledarna för Katedralskolan i Växjö arbetar med att motivera medarbetarna vid införandet av en intraprenad. Fokus i denna uppsats är i första hand information och kommunikation ur ett ledarperspektiv men även till viss del utifrån ett medarbetarperspektiv..

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) är en metod som används speciellt till hörande barn med behov av stöd i sin kommunikation men TAKK används även nu allt oftare på förskolor för att det kan gynna alla barn även de utan behov av stöd. Barn får både höra det talade språket samtidigt som de får möjligheten att känna orden med hjälp av sina händer. TAKK lär barn att kunna kommunicera på mer än ett sätt. Utbildning är viktigt för de personer som ska använda sig av TAKK för att på bästa sätt kunna hjälpa barnen i deras språkutveckling. Syftet med studien var att undersöka föräldrars syn på användningen av TAKK i förskolan samt ta reda på om barnen använde sig av tecken i sin kommunikation med andra.

Ordbetydelsedisambiguering, att bestämma vilken betydelse av ett ord som gäller i ett givet sammanhang, är en av språkteknologins huvudutmaningar. Medan ordklasstaggning och informationssökning har nått mycket användbara nivåer är det fortfarande långt kvar innan vi har hittat en metod som på ett tillförlitligt sätt kan hjälpa oss att automatiskt ordbetydelsedisambi- guera digital text. I denna uppsats undersöker jag vilka metoder för ordbetydelsedisambiguering som finns, hur de fungerar, samt demonstrerar hur en praktisk implementation av en sådan metod går till..

Under 2000-talet har medie- och musikklimatet varit i omstöpning. Förutsättningar för att dela, distribuera och upptäcka musik har förändrats i grunden. Soundcloud, en digital musikplattform som startade sin verksamhet hösten 2008, står på många sätt i centrum för denna utveckling.Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett antal ämnesområden kopplade till teknik och musik, sociala funktioner och relationer, ett förändrat musiklandskap samt Soundclouds samarbete med Audible Magic tematiskt analysera och problematisera den digitala musikplattformen Soundcloud med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med artister/producenter/DJ:s verkandes inom den elektroniska scenen. Mer specifikt behandlas användarnas förhållning till upplevelsen av musik genom den särskilda teknologi och grafiska inramning som Soundcloud tillhandahåller samt de sociala funktioner som implementerats. Vidare problematiseras synen på Soundcloud som ett community, förhållandet mellan global och lokal tillhörighet samt hur artister respektive lyssnare förhåller sig till ett nytt medie- och musikklimat.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

 I kursen Självständigt arbete 15hp under förskollärarprogrammet har vi valt att skapa en hemsida som hjälpmedel för kommunikation. Syftet med hemsidan är att underlätta det första mötet med den svenska förskolan och det svenska språket för barn och vårdnadshavare med annat modersmål. Det ska även ses som ett redskap för pedagoger där de kan belysa de olika språken som finns i barngruppen, samt ta del av enkla ord på olika språk. På hemsidan kan det hittas enkel information om hur en dag på förskolan kan se ut och vad som kan behövas i vistelsen på förskolan. Det går även att ta del av vanliga föremål som kan finnas i förskolans inne- och utemiljö.

Bakgrund: Facebook är ett socialt onlinenätverk som under sina levnadsår har ökat explosionsartat i popularitet. På Facebook sköter många användare stora delar av sina sociala relationer och delar med sig mycket av sig själva. Det finns inget tidigare socialt nätverk i stil med Facebook som har haft samma genomslagskraft hos internetanvändarna. I användandet skapas en digital identitet som lämnar spår på Facebook, även om en användare är död. Kring dessa kvalämnade digitala identiteter vill vi undersöka unga vuxnas syn. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på hur unga vuxna ser på sitt och andras användande av Facebook  kopplat till digitala spår och döden. Metod: Vi har valt att använda fokusgruppssamtal som metod för insamling av det empiriska materialet.

Syftet med studien är att visa att personer med medfödd dövblindhet är beroende av  omgivningens kunskap om medfödd dövblindhet och vilja till kommunikation för att de ska få möjlighet att själva utveckla sin egen personlig utveckling. Efter sju kvalitativa intervjuer visar resultaten på att det beror på vilka kompetenser personerna runt om personen med medfödd dövblindhet har, som kan vara avgörande för en kunskaps- och kommunikationsutvecklingen..

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare för en säkrare vård. Syftet var även att beskriva kvalitén på de granskade artiklarna utifrån metodologiska aspekter gällande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrån databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrån tre teman.

Jag har jämfört två elevgrupper i skolår tre med avseende på hur de kommunicerar matematik i grupp vid problemlösning. Den ena gruppen arbetade laborativt och den andra icke laborativt. I undersökningen använde jag mig av två olika undersökningsmetoder, observation och enkätstudie. Observation användes för att skaffa kunskap om hur eleverna kommunicerar och enkätundersökning användes för att ta reda på elevernas attityder kring laborativt arbete och grupparbete. Resultatet av observationer visade att kommunikationen i båda grupperna handlade i stort sett om uppgifterna.

Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger inom förskola och skola resonerade när de började använda sig av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK. De frågeställningar som ställts är vilka erfarenheter och kunskaper som ledde fram till att pedagogerna började använda sig av TAKK samt hur pedagogerna motiverar sitt införande av TAKK. Studien är en kvalitativ undersökning och metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. I studien har tre pedagoger inom förskolan och tre pedagoger inom skolans tidigare år som arbetar med TAKK intervjuats. Resultatet som har framkommit är att pedagogerna hade olika kunskaper och erfarenheter vid införande av TAKK och motiveringen till att TAKK började användas var att ett eller flera barn som var i behov av tecken började i verksamheten.

Följande är en översikt över mitt kandidatarbete som jag arbetade med under våren 2009. Dokumentets första del beskriver projektets mål, uppbyggnad och slutresultat samt min arbetsprocess. I del II reflekterar jag över mitt arbete och vad jag har lärt mig. Till slut finns en ordlista där en del facktermer förklaras, samt några utdrag ur designdokumentet som var en del av mitt projekt..