De avancerade tekniska enheterna blir stÀndigt fler och mÀnniskan blir allt mera beroende av att ha med dem överallt för att utföra olika Àrenden. I de flesta fall rör det sig om sÄ kallade smarta telefoner och surfplattor. Nu nÀr vi privat har tillgÄng till de senaste och mest avancerade enheterna börjar anvÀndandet av dem för arbetsrelaterade uppgifter fÄ fart och begreppet Bring Your Own Device (BYOD) vÀxer fram. Verksamheter ser efterfrÄgan ifrÄn sina anstÀllda som vill arbeta frÄn sin egen enhet och försöker möta behovet. Dock ökar sÀkerhetsriskerna nÀr företagsdata laddas ner till den anstÀlldes privata enhet och vandrar med dem ut ifrÄn kontoret.

Syfte: Syftet Àr att studera diskrepanser mellan den av företaget förmedlade imagen och hur de anstÀllda upplever arbetet inom organisationen i praktiken samt Àven hur de upplever sjÀlva förmedlingen. Metod: Med hjÀlp av individuella intervjuer har vi faststÀllt hur den av företaget förmedlade imagen upplevs av de anstÀllda. Teorierna i studien har till avsikt att förklara dels image och hur image kan anvÀndas för att pÄverka anstÀllda. Resultat: Diskrepanserna mellan individen och organisationen kan vara vÀldigt stora och mÄnga aspekter av individens identitet kan vara helt eller delvis segmenterade frÄn organisationens identitet. Trots detta kan individen ha en positiv bild av företaget sÄ lÀnge det finns nÄgon aspekt hos organisationens identitet som gör intrÄng pÄ nÄgon aspekt av individens identitet..

Rubrik: Business or pleasure? En studie över framtidens köpcentrum.Problem: Vi vill teoretiskt skissera hur citygallerior kommer att se ut i framtiden, vilka trender som rÄder och dÀrmed Àven beröra hur situationen för citygallerior Àr i nulÀget. Men dÄ detta problem Àr förhÄllandevis teoretiskt vill vi Àven kartlÀgga det mer empiriska problemet om hur kunderna vill att citygallerior ska se ut i framtiden och hur de upplever dagens citygallerior.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur framtiden för citygallerior ser ut genom att studera den forskning som rÄder inom omrÄdet och studera de trender som rÄder. Syftet Àr Àven att undersöka hur kunderna vill att citygallerior ska se ut i framtiden genom en enkÀtundersökning.Teori: De teorier vi anvÀnt oss av handlar frÀmst om köpcentrum och allt vad det innebÀr, framtiden, kundtillfredsstÀllelse, shoppingvanor och olika shoppingsegment. Vi har anvÀnt oss av bÄde svenska och utlÀndska kÀllor.Metod: VÄr uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av ett fastighetsbolag och vi antar dÀrmed ett företagsperspektiv.

Framtidsstudier har i alla tider anvÀnts av makthavare för att fÄ information om framtiden. Metoderna har varierat genom Ären. De moderna framtidsstudierna inleddes kring 50-talets början i USA. Framtidsstudier anvÀnds ofta som underlag till lÄngsiktiga beslut i politik och nÀringsliv. DÀrför Àr det intressant att titta pÄ om metoderna kan ge en tillförlitlig bild av framtiden.

Syfte: Ta reda pÄ vilka för- och nackdelar en e-bok kan ha ur anvÀndarsynpunkt jÀmfört med en pappersbok. Undersöka hur e-bokens attribut stÄr sig jÀmfört med pappersbokens. Ta reda pÄ vilka faktorer som kommer att pÄverka e-bokens spridning. Se om det finns nÄgra faktorer som kommer att bli hinder för innovationsspridningen. NÀr allt ovanstÄende Àr genomgÄnget vill vi ha ett svar pÄ frÄgan: Hur ser framtiden ut för e-boken som ett alternativ till pappersboken? Slutsatser: E-boken har stora möjligheter att fungera som ett bÀttre lÀromedel under akademiska studier Àn pappersboken.

Inom hÀlso- och sjukvÄrden hanteras kÀnslig patientinformation. I framtiden kommer alltmer information att lagras elektroniskt och dÀrmed bli mer lÀttillgÀnglig. AnvÀndarna av informationssystemen kan vara en sÀkerhetsrisk. Metoderna som anvÀnds vid intrÄngsförsök inriktas alltmer pÄ att involvera mÀnniskor istÀllet för att enbart anvÀnda sig av teknik.Syftet med detta arbete Àr att undersöka anvÀndarnas upplevelse och medvetenhet om icke tekniska hot mot informationssÀkerheten för digitalt lagrad patientinformation.Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor anstÀllda pÄ ett sjukhus i vÀstra Sverige. Resultatet visar att det allt överskuggande upplevda hotet var intrÄng och förlust av sekretess i den elektroniska patientjournalen.

Det har sedan bilens uppkomst funnits samhÀllsdebatter kring vilket brÀnsle som Àr mest passande. Trots att fossila brÀnslen dominerar som fordonsbrÀnsle, har debatten om alternativa brÀnslen pÄgÄtt under en lÀngre tid. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka en del av denna debatt. Inriktningen Àr fokuserad pÄ el och biogas som alternativa brÀnslen i Sverige. Ett antal debattartiklar ur tidsskrifter har valts ut och analyserats med en diskursanalytisk metod.

Studien handlar om hur förskollÀrare pÄ en förskola med teknikprofil talar om teknik ochteknikarbete samt deras tal om teknisk kompetens. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare pÄ en förskola med uttalad profilering mot teknik talar och arbetar med teknik. Dessutom syftar studien till att redogöra för förskollÀrares syn pÄ kompetens vad avser teknik samt i relation till barns lÀrande om teknik i förskolan. För att ta reda pÄ det intervjuade jag förskollÀrare med flera Ärs erfarenhet av teknikarbete. InnehÄllet i intervjuerna och det observerade teknikmaterialet pÄ förskolan lÄg till grund för studiens resultat.

Under vÄrt sista Är var vi intresserade av att ta reda pÄ de problem som vi kan stöta pÄ i vÄra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstÄr p.g.a. de allt strÀngare kraven pÄ minskade svavelutslÀpp frÄn fartyg. De tekniska problemen hÀrstammar frÄn de olika brÀnslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar pÄ dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav tvÄ stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda pÄ vilka tekniska problem som kan uppstÄ tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

I denna C-uppsats problematiseras huruvida pedagogisk dokumentation anvÀnds för att utveckla demokrati i förskolan. Syftet Àr att studera pedagogisk dokumentation som medel för att skapa inflytande för barn i förskolan. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats och den metod som har anvÀnts Àr av kvalitativ art. Resultatet vi fÄtt fram redogör dÀrför inte för en absolut sanning utan för de tvÄ intervjuade pedagogernas erfarenheter och vÄr tolkning av dessa. Informanterna Àr tvÄ pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i sin profession.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Abstrakt Denna studie undersöker RSI indikatorn, och dennas förmÄga att skapa en bÀttre avkastning Àn en Buy and Hold strategi. Studien har baserats pÄ 27 olika aktier noterade pÄ OMX Stockholm 30, 2006-12-29, under en tidsperiod om 7 Är, 2000-01-03 till 2006-12-29. Genom att berÀkna medelvÀrdet per 14 dagar för kursuppgÄngar respektive kursnedgÄngar har 14 dagars RSI berÀknats. DÀrefter har köp- respektive sÀljsignaler berÀknats genom om-funktioner i Excel. RSI strategin innebÀr att position tas pÄ första köpsignal och sÀljs pÄ nÀstkommande sÀljsignal under tidsperioden.

Denna studies syfte var att genom en kvalitativ intervjustudie öka vÄr förstÄelse för funktion och syfte med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi gjorde intervjuer med tvÄ förskollÀrare, dÀr en arbetade pÄ en vanlig förskoleavdelning, den andra pÄ en resursavdelning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt var fenomenologi. VÄr ansats var att fÄnga förskollÀrarnas livsvÀrld och ta del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring hur pedagogisk dokumentationen fungerar pÄ tvÄ olika förskolor med olika förutsÀttningar. Resultatet visar exempel pÄ hur tvÄ olika förskoleavdelningar anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation i den vardagliga verksamheten.