Syftet med studien Àr att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan anvÀnder sig av i planerade matematikaktiviteter.UtgÄngspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolanslÀroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frÄgestÀllningar:? Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter?? Vilka likheter och skillnader finns beroende pÄ barnens Älder?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter pÄ tre olika förskoleavdelningar. Barnens Äldrar var 1-5 Är och varjeavdelning observerades vid ett tillfÀlle under 45 minuter. Tekniker som anvÀndes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse Àr de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog anvÀnde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans.

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

Vi har genomfört en studie kring estetik och estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet med arbetet har varit att synliggöra sex förskollÀrares tankar och erfarenheter kring att arbeta med estetik i den pedagogiska verksamheten. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att samtliga förskollÀrare ser estetiken som viktig för barns utveckling och lÀrande. Alla intervjuade förskollÀrare har ocksÄ ett personligt intresse för estetiska uttrycksformer.

Syftet med vÄr fallstudie var att undersöka om lÀraren arbetar med multimodala uttryckssÀtt, sÄsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssÀtt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelÀmnas.Metodvalet som anvÀndes för vÄr undersökning var observationer vilket gjordes under tvÄ hela dagar respektive en heldag och tvÄ halvdagar. De som observerades var tvÄ grundskollÀrare i Ärskurs 3 respektive Ärskurs 4, lÀraren för Ärskurs 3 kallar vi för LÀrare 1, hon arbetar pÄ en mindre skola ute pÄ landsbygden nÄgra mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra lÀraren som observerats kallar vi för LÀrare 2, hon arbetar i Ärskurs 4 pÄ en medelstor skola belÀgen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) dÀr de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de bÄda lÀrarna tillÀmpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vÄr tid som observatörer.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras nÄgon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar. Fyra förskolor och fyra förskollÀrare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett mÄlinriktat urval dÄ vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer. I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. MÄnga ej förvÀntade begrepp sÄ som talordning, olika strategier för rÀkning som pekrÀkning, motsatsord och jÀmförelseord förekom under observationerna.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan frÀmja barns lÀrande och utveckling i skolan. Vi har stÀllt oss frÄgan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta gÄr men att den modesta estetiken Àr dominerande i skolans verksamhet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav tvÄ klasslÀrare och tre ÀmneslÀrare i estetiska Àmnen. Var och en har fÄtt berÀtta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre omrÄden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer.

I gymnasieskolans nya lÀroplan stÄr att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. För att klara kursernas kunskapskrav mÄste eleven inneha eller utveckla en mÀngd olika förmÄgor. I den processen behöver lÀraren vara en delaktig handledare som ocksÄ kan förstÄ och göra en rÀttvis bedömning av elevens utveckling. I undervisningen Àr det skrivna och talade sprÄket den vanligaste uttrycksformen. Forskningen detta arbete tittat pÄ visar att ny teknik inte bara möjliggör nya uttrycksformer utan att det Àven förÀndrar hur vi tÀnker.

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

Syftet med denna studie Àr att samla kunskap om lÀrares uppfattningar om och vÀrdering av estetiska uttrycksformer i undervisningen. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie dÀr Ätta lÀrare pÄ sex olika skolor har intervjuats. De medverkande lÀrarna arbetar alla pÄ lÄgstadiet i samma kommun och har ansvar för en egen klass. LÀrarna har inte behövt speciella kompetenser eller behörigheter inom de estetiska uttrycksformerna för att delta i studien och informanternas Älder och kön har inte haft nÄgon betydelse.Resultaten i studien visar att lÀrarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för eleverna. Vidare framkommer det att de estetiska uttrycksformerna i stor utstrÀckning uppfattas som verktyg för att frÀmja lÀrandet i skolans andra Àmnen.

This paper aims to deepen the understanding of how the European Council frames the climate crisis and its implications for political legitimacy and policymaking. The climate crisis is one of the most pressing challenges of our time, influencing not only environmental systems but also societal structures and governance. By analyzing the European Council?s framings during the 2019?2024 strategic agenda, this research investigates how political actors shape narratives to justify actions and policies in response to the climate crisis. Through a discourse analysis of official Council conclusions, using a framework drawing on six typologies of framing, the research examines the Council's evolving narrative in the context of multiple crises, including the COVID-19 pandemic and the war in Ukraine.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet var att fÄ djupare kunskaper om hur pedagoger kan anvÀnda sig av sagor och samtidigt ge barnen möjligheter att uttrycka sig med olika estetiska uttrycksformer sÄ som bildskapande, dramatisering, sÄng och ÄterberÀttande. Vi valde ut sagan om bockarna Bruse som sagotema dÀr barnen under fyra tillfÀllen samlades för olika estetiska aktiviteter.  Arbetet genomfördes i en förskola pÄ tvÄ olika avdelningar parallellt. DÀrefter dokumenterades aktiviteterna genom att observera och föra loggboksanteckningar. Vi fick under arbetet upp ögonen för vilka möjligheter det finns i att arbeta med sagan som tema men Àven hur viktiga vÄra förberedelser, vÄrt förhÄllningssÀtt och miljön Àr i förskolan. Arbetet med de estetiska uttrycksformerna ledde till ett lustfyllt och utvecklande lÀrande hos barnen.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med nÄgra av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjÀlpmedel för att stÀrka barnens sociala kompetens sÄsom sjÀlvförtroende och deras tillit till sin egen förmÄga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen fÄ möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att fÄ en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlÀrningssÀtt. Verksamheten ska stÀrka varje barns sjÀlvförtroende och de ska fÄ en tillit till sin egen förmÄga. Vi sammanstÀllde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens sjÀlvförtroende och tillit .

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrares uppfattning, dels hur de ser pÄ estetiska uttrycksformers integrering i Àmnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med Àmnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgÄngspunkt i vÄr undersökning. Undersökningen bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀrare med erfarenhet av Àmnesövergripande arbeten pÄ den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska Àmnen förekommer men att estetikens funktion i mÄnga fall Àr oklar. Om en integrering med estetiska Àmnen förekommer sÄ Àr det frÀmst Àmnet bild som integreras.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och förstÄ pedagogernas instÀllning till de estetiskauttrycksformerna som bild, drama, slöjd, musik och dans. För att fÄ svar pÄ detta har vi studerat tidigare forskning kring Àmnet, vi har observerat, dokumenterat och gjort enkÀter och intervjuer samt intervjuat tvÄ danspedagoger pÄ kulturskolan i LuleÄ kommun. Det delades sammanlagt ut 25 enkÀter i tre skolor och studien genomfördes i fyra skolor. En av dem var kulturskolan och en grundskola i LuleÄ kommun. De tvÄ andra skolorna var en skola i Kalix kommun och en skola i Pajala kommun.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger anvÀnder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser pÄ barns egen kultur. Den frÄgestÀllning jag hade var: I vilken utstrÀckning anvÀnder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel pÄ det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna pÄ att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte kÀnner till det vidgade textbegreppet som stÄr beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan Àr vÀlkommet hos en pedagog, men barnen mÄste lÀmna sina Àlsklingsfigurer i hallen tills skoldagen Àr slut.