Bakgrund och syfte: I studier utförda pÄ svensk grund- och gymnasieskola framkommer att andra uttrycksformer Àn det skrivna och talade ordet Àr betydelsefulla för elever nÀr de ska skapa, förmedla och förstÄ mening i lÀroprocessen. FÄ exempel finns dÀr motsvarande upplevelse beskrivs pÄ universitetsnivÄ. FrÄgan om hur det Àr möjligt att anvÀnda andra uttrycksformer Àn text pÄ universitetet Àr utgÄngspunkten i studien som genom att utgÄ frÄn ett sjÀlvupplevt experiment att förena statistik och konstnÀrliga metoder syftar att beskriva den interna och externa delen av en lÀroprocess i praktiken. Vilka uttrycksformer anvÀnds redan och vilka kan anvÀndas? Hur pÄverkas processen av de social inramningar som finns pÄ universitet? Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier som har ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv dÀr fler uttrycksformer Àn ord anlyseras för att förstÄ hur lÀrandeprocesser skapas.

Sammanfattning I detta arbete har vi utgÄtt frÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och pÄ fritiden. Eleverna gÄr i femte klass och Àr 11-12 Är gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan fÄr möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter frÄn fritiden och hur detta i sÄ fall synliggörs. Vi har ocksÄ undersökt om de ges tillfÀlle att anvÀnda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar.

Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.

The purpose of the study is to show the conditions there are by working with aesthetic expressions in pre-school and how these activities are implemented. Questions that we are going to discuss are: What are the conditions for working with aesthetics in pre-school? How is the work implemented when it comes to aesthetic expressions? Our ambition has been to study what conditions it takes to use aesthetic expressions in a way that is meaningful for the children and also show the conditions and alternative methods that are present in different schools. We have used a web survey to reach a result in the study. This web survey includes questions about the different aesthetic activities and has given us the answers to the questions above. The result shows that there are different ways of working and different views at aesthetic expressions.

I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tÀnker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat Àr det pÄ skolorna? Vi har tagit reda pÄ vem som har ansvaret nÀr en krissituation intrÀffar och hur arbetet Àr organiserat. Vi har ocksÄ undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjÀlp av i bearbetningsfasen. VÄrt mÄl med detta arbete Àr att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn pÄ en skola för att försöka fÄ svar pÄ vÄra frÄgor.

Mitt övergripande syfte med denna examensuppsats Ă€r att ta reda pĂ„ hur elevers motivation och lust att lĂ€ra pĂ„verkas av att arbeta med alla deras sinnen dĂ„ jag genom media och egna erfarenheter uppfattar det som att elever har fĂ„tt mindre motivation, lusten att lĂ€ra har minskat i skolan. Jag vill Ă€ven undersöka nĂ„gra pedagogers tankar och erfarenheter av hur det fungerar i praktiken att medvetet arbeta med elevers alla sinnen samt vilka redskap som kan anvĂ€ndas för att nĂ„ olika sinnen. Via intervjuer, observation och genom litteratur har jag kommit fram till att önskan och intentioner om att arbeta med alla sinnen Ă€r stor. Jag har Ă€ven funnit en medvetenhet hos informanter och pedagoger om vĂ„ra sinnen. Även nĂ€r det gĂ€ller lust att lĂ€ra finns bĂ„de kunskap och goda intentioner.

Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap om hur förskollÀrare uppfattar de estetiska uttrycksformerna och deras betydelse för förskolans verksamhet samt att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare relaterar estetiska uttrycksformer till förskolans lÀroplan. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie, dÀr fyra förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor har intervjuats.Resultaten i studien visar att förskollÀrarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för barnen. Vidare framlÀggs det att de estetiska uttrycksformerna i stor del uppfattas som verktyg för att frÀmja barnens personlighetsutveckling, kommunikation med andra och för lÀrandet. Det fanns dÀremot delade meningar om hur förskollÀrarna relaterar det estetiska arbetet till lÀroplanen. Samtliga pedagoger ansÄg att lÀroplanen har blivit mer Àmnesinriktad och att det estetiska fÀltet har fÄtt mindre fokus, dÀremot menade pedagogerna att lÀroplanen Àr öppen för tolkning.

VÄr projektredogörelse bygger pÄ hur vi utifrÄn vÄrt empiriska underlag, som till stor del bestÄr av loggboksanteckningar och samtal med verksamma pedagoger, har skapat ett diskussionsmaterial för pedagoger att anvÀnda i den dagliga undervisningen. Syftet med materialet Àr att belysa begreppen empati och sjÀlvkÀnsla och skapa ett forum som inbjuder till sÄvÀl samtal som estetiska lÀroprocesser kring dessa. Diskussionsmaterialet fokuserar pÄ olika kÀnslor, som fÄr uttryck i bÄde bild och text. Förhoppningen Àr att det vidgade textbegreppet vÀcker tankar som skapar tillfÀllen för pedagoger och elever att mötas i dialog, i olika former. Inför vÄrt projekt har vi lÀst litteratur gÀllande empati, sjÀlvkÀnsla och estetiska uttrycksformer samt dess betydelse för barn i deras fortsatta utveckling.

Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjÀlp av estetiska uttrycksformer stÀrka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrarna arbetar och resonerar kring barns sprÄkutveckling i förskolan. Syftet var Àven att utforska estetiska redskaps betydelse för barns sprÄkutveckling. För att fÄ svar och nÄ syftet med denna uppsats gjordes fem intervjuer frÄn tvÄ olika förskolor och undersöktes med observationer förskollÀrarnas arbetssÀtt i tvÄ barngrupper. Det vi kom fram till i intervjuer och observationer kopplades sedan till olika referenser, detta för att komplettera den information som togs fram. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner var ense om att barn utvecklar sprÄket nÀr de lekar, detta dÄ leken leder till fantasi, kommunikation och dialog.

Syftet med denna undersökning var att se om och hur lÀrare arbetar med uttrycksformerna rörelse, dans, musik, bild, drama och rim och ramsor i den första lÀs- och skrivinlÀrningen i förskoleklass och Ärskurs ett. JÀmförelser gjordes mellan tvÄ skolor, en privat skola med ur och skur pedagogik samt en kommunal skola, för att se om de arbetade olika med dessa uttrycksformer i elevernas lÀs- och skrivinlÀrning. Observationer genomfördes pÄ bÄda skolorna, i en förskoleklass och en Ärskurs ett pÄ vardera skolan. EnkÀter lÀmnades ut till de lÀrare i vars klasser observationerna utfördes. Genom observationerna, inklusive samtal med lÀrarna i samband med observationerna och enkÀterna gavs en bra överblick pÄ hur dessa klasser/skolor arbetade med de olika uttrycksformerna.

Syftet med studien var att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur man som förskollÀrare vÀljer att implementera bild, drama och musik utifrÄn den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010). Vi ville ocksÄ fÄ en förstÄelse för vilken betydelse reflektion har i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. För att samla empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare frÄn olika förskolor. UtifrÄn litteratur och teorier har vi kommit fram till att mycket av arbetet med bild, drama och musik sker ogenomtÀnkt och utan reflektion. Vi lade Àven mÀrke till att samtliga pedagoger finner en svÄrighet i att beskriva vad, hur och varför en aktivitet utförs pÄ ett visst sÀtt.

This bachelor thesis aims to analyse archaeological finds related to mead during the Late Iron Age in southern Scandinavia. Five central places from the Iron Age are compared to five historical texts, that in some way connects to either the central places or to the use of mead. This will be done by using action theory. The action theory focuses on what kind of actions humans have done to create social and cultural purposes. Since the last part of the Late Iron Age, the Viking Age, is getting more popular due to movies, games and tv-shows it is also relevant to study how modern-day mead represents the Viking Age through its marketing.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare förstÄr ett specifikt mÄl ur lÀroplanen för förskolan nÀmligen: "Förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmÄga och sin förmÄga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mÄnga uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sÄng och musik, dans och drama." (Skolverket, 2006, s.9). Studien bygger pÄ tidigare forskning om begreppet estetik och hur det uppfattas i skolan och förskolans vÀrld. För att vi skulle kunna undersöka förskollÀrarnas förstelse av mÄlet och hur de arbetar har vi valt att genomföra enskilda intervjuer dÀr de fÄtt berÀtta för oss hur de tÀnker och arbetar. Resultatet av intervjuerna har vi sedan sammanstÀllt under fem kategorier dÀr svaren behandlats och analyserats genom att jÀmföras med varandra för att lyfta fram de skillnader och likheter som fanns i svaren och vi har sedan jÀmfört detta med vÄr tidigare litteraturstudie runt Àmnet. Resultatet visade att alla deltagande förskollÀrare hade sitt eget sÀtt att tolka mÄlet men dÀr vi kunde finna bÄde likheter och skillnader som i denna studie tycks ha samband med förskollÀrarnas utbildning och vidareutbildning..

I förskolans lÀroplan, Lpfö 98, framgÄr det att pedagogerna ska ha som mÄl att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmÄga att samtala om bilder som de ser samt att anvÀnda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska ocksÄ strÀva efter att barnen utvecklar sin förmÄga att uttrycka tankar, upplevelser och kÀnslor pÄ flera olika sÀtt till exempel genom dans, drama, bild eller sÄng.Syftet med studien Àr att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens sprÄkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. De arbetade pÄ fyra olika avdelningar pÄ tvÄ förskolor i Blekinge.PÄ samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill sÀga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete Àr roligt och pÄ sÄ vis blir det extra givande för barnens sprÄkutveckling. Vidare pÄpekade de ocksÄ att det Àr viktigt att man att anvÀnder ett korrekt sprÄk i arbetet med barn.