Skolan ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper pÄ flera olika sÀtt. De ska bÄde fÄ uppleva och sjÀlva prova pÄ att anvÀnda olika uttrycksformer. Detta Àr nÄgot som kan göras pÄ mÄnga olika sÀtt och i olika Àmnen. Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap om vilka uppfattningar lÀrare kan ha om estetiska uttrycksformers integrering i de traditionellt teoretiska Àmnena. För att undersöka detta intervjuades totalt nio lÀrare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrares ser pÄ och reflekterar kring estetiska uttrycksformer i mÄngkulturella förskolor. Genom Ätta intervjuer med förskollÀrare verksamma i förskolor i vad som klassas som mÄngkulturella omrÄden, vill denna studie belysa hur förskollÀrare ser pÄ barns kulturella bakgrund i relation till hur barnen förhÄller sig till estetiska uttrycksformer. Men Àven vilket syfte förskollÀrare har att anvÀnda estetiska uttrycksformer i arbetet med barn med olika kulturell bakgrund. Studiens stÀlls mot litteratur som behandlar olika perspektiv pÄ estetik och lÀrande i mÄngkulturella sammanhang samt tidigare forskning som berör de frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn.Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna i studien anser att barnens olika kulturer har betydelse för hur de förhÄller sig till de estetiska uttrycksformerna. Dock arbetar de aktivt för att integrera barnens skilda kulturer och genom de estetiska uttrycksformerna ge möjlighet för barnen att uttrycka sig pÄ andra sÀtt Àn genom det talade sprÄket..

Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lĂ€rprocesser inspirerade av naturen. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? PĂ„ vilket sĂ€tt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare Ă€r det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa Ă€r utgĂ„ngspunkter för studien.Studien Ă€r kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mĂ€nniskans uppfattningar av olika fenomen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolelÀrare i förskolan och i förskoleklassen ser och reflekterar pÄ sitt arbete med estetiska uttrycksformer och i vilket syfte de anvÀnder dessa i sina verksamheter. Genom tio intervjuer med förskolelÀrare i förskolan och i förskoleklassen har vi försökt att synliggöra deras tankar, uppfattningar och erfarenheter med arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Litteraturen som vi har anvÀnt oss av har handlat om estetikens framvÀxt, estetik som begrepp, teorier och tidigare forskning som berört vÄrt Àmne. NÄgra slutresultat som vi har kommit fram till Àr att mÄnga av pedagogerna som vi har intervjuat har anvÀnt sig av estetiska uttrycksformer mer medvetet som en metod för att lÀra barn andra fÀrdigheter Àn att utveckla de enskilda estetiska uttrycksformerna. Vi har Àven sett att pedagogerna i förskolan och förskoleklassen tycker olika vad gÀller möjligheter och hinder i arbetet med de estetiska uttrycksformerna.

I olika undersökningar fÄr svenska elever sÀmre resultat i matematik.Proportionalitet Àr ett omrÄde som enligt Skolverkets rapportering över TIMSS 2007och PISA 2012 hamnar sÀrskilt lÄgt resultatmÀssigt. Syftet med detta examensarbetevar att undersöka vilka strategier och uttrycksformer elever i Äk 2 och Äk 3 kananvÀnda sig av för att lösa proportionalitetsproblem. VÄr undersökning gjordes med23 elever i Äk 2 och Äk 3 pÄ tvÄ olika skolor i Mellansverige. Datainsamlingen grundarsig pÄ elevernas lösningar samt pÄ en kvalitativ intervju kring tvÄproportionalitetsproblem av typen associerade mÀngder. Elevernas strategier ochuttrycksformer analyseras med hjÀlp av Langrall och Swaffords respektive Hagland,Hedrén & Taflins ramverk och kategoriseras i tre proportionella resonemang: Ickeproportionellt, Informellt och Kvantitativt resonemang.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer fÄ pedagogers syn pÄ de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet i undervisningen pÄ tvÄ grundsÀrskolor samt vilken betydelse anvÀndandet har för elevernas utveckling. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet, vilka uttrycksformer som Àr mest framgÄngsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt tvÄ individuella intervjuer samt tvÄ gruppintervjuer med tvÄ respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom sÀrskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt pÄ MAH. Gruppintervjun med tvÄ informanter bestod av en rektor för en grundsÀrskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frÄgestÀllningen gav svaret att alla informanter Àr positiva till anvÀndandet av estetiska uttrycksformer dÄ de anser att det stÀrker elevernas sjÀlvkÀnsla och kommunikativa förmÄga.

Syftet med vĂ„r studie var att undersöka KME-förskollĂ€rarens kompetenser i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Vi var intresserade av att undersöka om dessa kompetenser skiljde sig frĂ„n förskollĂ€rare utan KME som huvudĂ€mne. DĂ€rför stĂ€llde vi oss frĂ„gorna om hur och varför KME-förskollĂ€rare, respektive förskollĂ€rare utan KME som huvudĂ€mne, arbetar med de estetiska uttrycksformerna. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex förskollĂ€rare, tre med och tre utan KME som huvudĂ€mne. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrĂ„n följande teoretiska begrepp: Återskapande, omskapande och nyskapande, estetiska uttrycksformer utifrĂ„n intryck och uttryck, multimodalitet, estetiska uttrycksformer som ett sĂ€tt att uttrycka sig pĂ„ samt estetiska uttrycksformer för att stĂ€rka individen.

I studien som gjorts har vi undersökt vilka lÀslÀrandemetoder lÀrarna, i spÄr F-3 pÄ en Bifrostinspirerad skola, arbetar med samt hur de motiverar sina val. Vi har Àven undersökt om och hur lÀrarna anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer samt vilka uttryck dessa tar sig i undervisningen. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ om och hur lÀsningen integreras i den tematiska undervisningen.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ med vad estetiska uttrycksformer bidrar till vid lÀrande i matematik. Det var frÀmst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i Ärskurs 6 med 25 elever pÄ en skola som ligger pÄ landsbygden i SkÄne. Jag gjorde tvÄ olika undervisningsförsök som Àven utvÀrderades för att fÄ underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och Àven musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama.

Syftet med studien Àr att skapa ett material med fokus pÄ olika matematiska aktiviteter, matematikinnehÄll och uttrycksformer.FrÄgestÀllningarna för att konkretisera syftet Àr:? Vilket matematikinnehÄll lyfts fram vid genomförandet av lÀrandeaktiviteterna?? Vilka matematiska aktiviteter synliggörs i de planerade lÀrande aktiviteterna?? Vilka uttrycksformer anvÀnder barn vid genomförandet?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna tillÀmpades aktionsforskning dÀr 14 matematiska lÀrandeaktiviteter planerades, genomfördes och utvÀrderas. Barnen som genomförde lÀrandeaktiviteterna var 4-5-Äringar i en förskolaResultatet visar att i dessa lÀrandeaktiviteter Àr samtal den uttrycksform som lyfts fram flest gÄnger, dÀrefter följer lek och drama, rörelse, samt bild och form. Uttrycksformerna sÄng och musik respektive dans förkom inte alls. Bland de matematiska aktiviteterna har rÀkna och lokalisera lyfts fram flest gÄnger och dÀrefter leka, mÀta, konstruera och förklara..

Ett arbete som handlar om att vi alla lÀr, Àr och tÀnker olika, olika gÄnger pÄ olika sÀtt allt utifrÄn vÄra olika erfarenheter och förutsÀttningar. Arbetet Àr tÀnkt att kunna anvÀndas som ett material för att börja arbeta med olika uttrycksformer samt att utveckla förstÄelse för att vi alla ibland behöver olika vÀgar och arbetssÀtt för att komma Ät ett meningsfullt och lustfyllt lÀrande..

I uppsatsen förenas tvÄ perspektiv ? engelska och estetik ? med kommunikation som gemensam nÀmnare. Syftet Àr att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers sprÄkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men ocksÄ som sprÄkform med ett slags egenvÀrde. Undersökningen har baserats pÄ tvÄ, av mig iscensatta, engelsklektioner i en Ättondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck ? fotografier och musik.

Studien syftar till att undersöka problemlösningsprocessen dÄ elever arbetar i grupp med matematiska problem samt uppmÀrksamma de uttrycksformer som anvÀnds. En jÀmförelse mellan skolÄr fem och skolÄr nio görs för att upptÀcka betydelsefulla skillnader. Metoderna som anvÀnts Àr kvalitativa i form av observation och intervju. TvÄ grupper frÄn respektive skolÄr har studerats, dÀr varje grupp bestod av tre elever. Resultatet visar att grupperna i klass 9 Àr mer resultatinriktade och uppvisar en enkelriktad problemlösningsprocess, samtidigt som grupperna i klass 5 vid flertalet gÄnger gÄr tillbaka i problemlösningsprocessen och vÄgar göra kvalificerade gissningar.

AbstraktSyftet med examensarbetet Àr att fÄ en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som anvÀnds. Teorin visar att sprÄket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. LÀraren har en stor betydelse för hur elevernas förstÄelse utvecklas. Studien Àr av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lÀrare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.

I denna uppsats lÀgger jag fokus pÄ att undersöka de olika matematiska uttrycksformer someleverna tillÀmpar nÀr de löser ett rikt problem. Svaret söks med hjÀlp av empirisk data. Syftetmed arbetet Àr att undersöka hur nÄgra elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet löser ett riktproblem. TvÄ grupper elever som gÄr i tvÄ olika program deltar i undersökningen. Analysengjordes med hjÀlp av ?KLAG-matrisen?, dvs.