Electronic data interchange (EDI) Àr en teknik vilken anvÀnds för att utbyta elektroniska dokument mellan köpare och sÀljare. Dessa dokument överförs pÄ en strikt elektronisk standardiserad vÀg, dokumenten kan vara fakturor, bestÀllningsformulÀr, leveransplaner etc. EDI har funnits i över 25Är och Àr vida spridd över vÀrlden. För att anvÀnda EDI krÀvs det stora resurser i form av kapital och kunskap. SmÄ och medelstora företag har ofta inte de resurser som krÀvs för att kunna anvÀnda EDI.Nya tekniker utvecklas stÀndigt.

Denna studie har kvalitativt undersökt följande syfte: (1) att undersöka frivilligt- och spontant visualiseringsanvÀndande hos styrketrÀnande mÀn utifrÄn faktorerna; var/nÀr visualiseringen sker, vad visualiseringen innehÄller, varför visualisering anvÀnds, hur visualiseringen anvÀnds och vilken upplevd effekt visualiseringen ger. I studien deltog 10 styrketrÀnande mÀn som var 19-26 Är gamla. Individuella profilen för visualiseringsupplevelser i idrott (eng; Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) modifierades och anvÀndes för att besvara studiens syfte.  Det fanns bÄde skillnader och likheter i nÀr, vad, varför, hur och effekten av visualiseringen upplevdes och anvÀndes. Resultaten visade att det frivilliga visualiseringsanvÀndandet var störst innan trÀning, den frivilliga visualiseringen Äterfanns Àven i sammanhang under och efter men inte i lika stor grad. Den spontana visualiseringen var svÄr för deltagarna att medvetenhetsgöra och dÀrför svÄrt att dra slutsatser ifrÄn.

Customer Relationship Management (CRM) Àr ett ofta anvÀnt konceptför verksamheter att hantera sina kundkontakter. En viktig del av CRMÀr anvÀndningen av tekniska lösningar för att lagra och analysera informationom kunder, till exempel genom data mining för att upptÀckamönster hos kunders beteende. Idag produceras allt större mÀngderdata genom mÀnniskors anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik.Traditionell teknik klarar ej av att hantera den variation ochmÀngd data som existerar, vilket lett till utvecklingen av nya tekniskalösningar för dessa uppgifter. Begreppet Big data brukar anvÀndas föratt beskriva stora datamÀngder. Syftet med denna studie har varit att geökad förstÄelse för hur Big data kan anvÀndas inom CRM.

Detta arbete har gjorts i samarbete med Rikspolisstyrelsen för att ta fram en metod för hur modern medieteknik kan anvÀndas för att skapa en ?virtuell brottsplats?. Syftet Àr att arbetet ska leda till ett förslag till en metod som lÀmpar sig för att integrera i polisens brottsplatsundersökningar och rÀttsliga processer, med beaktande av de speciella krav som stÀlls.Arbetet innehÄller tvÄ huvuddelar dÀr den första delens utgÄngspunkt Àr vad som gÄr att göra med utrustning och teknik som redan finns tillgÀnglig och den andra delen hur det skulle kunna utvecklas vidare. Till första delen har ett förslag pÄ en metod som kan anvÀndas för att utnyttja panoramatekniken, tagits fram. DÀrför har det ocksÄ genomförts utvÀrderingar och tester pÄ befintliga programvaror för att utröna vad som passar syftet bÀst.

Kommunikation har en central roll i dagens samhÀlle, sÀrskilt i vÄra skolor dÀr det anvÀnds för social interaktion, för att sprida information och för att befÀsta kunskap. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera och definiera kommunikationen som Àger rum i Àmnena bild och engelska ? hur den gÄr till vÀga vad som utmÀrker och skiljer kommunikationen Ät mellan de bÄda Àmnena. Den hÀr studien innehÄller en kvantitativ studie av GY11:s Àmnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av Ätta stycken intervjuer med lÀrare inom Àmnena bild och engelska pÄ gymnasial nivÄ i VÀxjö. Resultatet av den hÀr studien visar pÄ att definitionen av vad kommunikation Àr skiljer sig Ät i de bÄda Àmnesplanerna.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

SammanfattningBakgrund: Tjeders Àr ett anrikt företag i Malmköping som tillverkar larm och signalutrustning. I dagslÀge kÀnner Tjeders att deras varor och tjÀnster befinner sig i en slutfas i produktionscykeln, dÀr vinsterna tas hem. Detta leder till att nya produkter och tjÀnster bör utvecklas.Metoden: Examensarbete har prÀglats av ett hermeneutiskt synsÀtt och en kvalitativ metodik. Teorin grundar sig i litteraturstudier och empirin pÄ öppenriktade intervjuer samt omvÀrldsanalys i form av mediascanning. Den praktiska metoden har följt TAIDA, vilket Àr en övergripande modell för hur scenarioplanering sker.Diskussionen: I diskussionen sammanstÀlls teorin med empirin dÀr behandlas resonemangen om hur Tjeders ska gÄ vidare med de framkomna scenariona samt förslag kring handlade utifrÄn dessa.Resultatet: Examensarbete har resulterat i tvÄ scenariokors som behandlar teknik och marknad, scenariokorsen konstruerades genom en kreativ process dÀr det insamlade materialet bearbetades.

Sverige Àr ett framstÄende land inom medicinteknik, och har genom Ären producerat flera viktiga innovationer, sÄsom pacemakern, ultraljud och kuvösen, vilka bidragit till bÀttre och effektivare vÄrd. MÄnga av idéerna till dessa innovationer har sitt ursprung inom grundforskning, medan utveckling och kommersialisering sker inom industrin. Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera vilka problem som kan föreligga dÄ teknik utvecklad i ett forskningssammanhang vidareutvecklats och kommersialiseras i en affÀrskontext.Studien bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av hur teknikutvecklingen fortskridit mot kommersialisering inom det medicintekniska företaget SciBase AB, som utvecklat en produkt och metod för diagnostik av hudcancern malignt melanom. Analysen har genomförts utifrÄn ett sociotekniskt perspektiv, och bygger pÄ teorier hÀmtade frÄn STS- och IMP-fÀltet.Studien bekrÀftar svÄrigheten att inpassa nÄgot nytt i ett befintligt affÀrssammanhang, och hur befintliga relationer och regulatorer har en avgörande inverkan pÄ vad som utvecklas till en innovation. Vidare visas att teknik pÄverkas av det sammanhang i vilken den utvecklas, vilket senare pÄverkar möjligheten att inbÀdda tekniken i en affÀrskontext..

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Vaccination Àr en av de mest kostnadseffektiva ÄtgÀrderna inom sjukvÄrden. Sveriges vaccinationsprogram innefattar tio sjukdomar och barnets femte dos ges vid fem Ärs Älder. Barn i förskoleÄldern befinner sig i ett utvecklingsstadium vilket kan försvÄra vaccination. Tidigare studier beskriver svÄrigheter och den stress sjuksköterskor upplever i samband med vaccination av barn, kunskapsbrist finns dÀremot kring hur barnen bör hanteras. Syftet med studien var att utifrÄn betydelsefulla hÀndelser beskriva barnhÀlsovÄrdssköterskans (BHVsköterskans) erfarenheter och agerande vid vaccination av förskolebarn som inte vill medverka.

Studien hade som syfte att lyfta fram och utröna förekomsten av genusperspektiv iforskningen samt hur det speglas frÄn lÀrare inom naturvetenskapliga Àmnen och tekniki deras undervisning. En intervjustudie och en litteraturstudie betraktades parallellt.Undersökningen sÄgs frÄn ett intersektionellt perspektiv med tonvikt pÄ genus menbeakta specifikt klass och etnicitet.Fokuseringen i intervjuerna var att försöka nÄ lÀrarnas egna lösningar runt deförestÀllningar de har av genusproblematiken utifrÄn problemfrÄgorna. Resultatet avlitteraturstudien visar att det har hÀnt mycket under de senaste Ären inom de aktuellaproblemomrÄdena bÄde nationellt och internationellt. Flickorna visar ett bÀttre resultatteoretiskt och har generellt högre betyg Àn pojkar i naturvetenskapliga Àmnen. NÀr detgÀller intervjustudierna framgick genusmedvetenhet inte lika klart.

Examensarbetet som beskrivs i denna rapport handlar om en ny teknik för att förbÀttra sÀkerheten för flygplan i luften och i nÀrheten av flygplatser. Denna teknik benÀmns ADS-B (Automatic Dependent Surveillance Broadcast), och Àr tÀnkt att göra det möjligt för piloter att sjÀlva fÄ information om trafik i nÀromrÄdet. Nuvarande system baserar sig i huvudsak pÄ visuella observationer frÄn flygledare i kontrolltorn samt radarspaning omkring flygplatserna. Med det nuvarande systemet kommer det att bli bÄde dyrt och svÄrt att upprÀtthÄlla en acceptabel nivÄ pÄ flygsÀkerheten nÀr trafiken ökar. Arbetet har bedrivits i AerotechTelubs regi i Linköping samt med hjÀlp ifrÄn företaget Sectra Wireless Technologies AB.

Den moderna livsstilen i det senmoderna samhÀllet pÄverkar i stor grad hur vi lever vÄra liv. Tidigare hade vi vÄrt hem och arbete i samma ort. Det var dÀr vi hade vÄra vÀnner och det var dÀr, i det lokala rummet, vi skapade vÄra identiteter. Pendling Àr ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och Àr nÄgot som alla förvÀntas vara.

Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess uto?vare kommit att ta en allt sto?rre plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har ro?tter i denna kultur. Dock sa? lyser den med sin fra?nvaro inom musikundervisningen i skolan.

Handelsgödsel och stallgödsel anvĂ€nds i stor omfattning i jordbruket, men ungefĂ€r en tredjedel av den tillförda kvĂ€vegödseln tas inte upp av vĂ€xtligheten. Omkring hĂ€lften av den mĂ€ngden förs till nĂ€rliggande vattendrag, nĂ„got som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforlĂ€ckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka pĂ„ lĂ€ckaget av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n Ă„kermark till vattendrag Ă€r jordart, odlingsĂ„tgĂ€rder och nederbörd. För att minska förlusterna av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram Ă„tgĂ€rdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benĂ€mns som ?TypomrĂ„den pĂ„ jordbruksmark? och Ă€r en del av övervakningen av miljön i Sverige.