Detta examensarbete behandlar möjligheten att med dagens teknik kunna konstruera ett enfamiljshus som bÄde Àr sjÀlvuppvÀrmande och samtidigt uppfyller mÄnga mÀnniskors krav pÄ stora fönsterytor för att fÄ in mycket naturligt ljus. Det första momentet var att designa en modern villa med en stor total fönsterarea, dÀrefter med diverse energi- och berÀkningsprogram finna den mest optimerade lösningen. Med de applikationer som anvÀnts har det varit möjligt att laborera med val av material, tjocklekar, taklutningar, fönsters placering, husets orientering i förhÄllande till vÀderstrÀcken samt ventilationslösningar. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att göra en mÀngd simuleringar med olika isoleringstjocklek och material berÀknat fram max och min temperatur i huset under olika tider pÄ Äret. Fokus ligger pÄ att kunna sammanstÀlla en rapport som visar att det med dagens teknik Àr möjligt att konstruera enfamiljshus som uppfyller dagens krav pÄ komfort och samtidigt Àr sjÀlvuppvÀrmande. Ett viktigt mÄl i detta arbete var att kunna presentera en villa som Àven uppfyller de krav som de boende kan ha gÀllande naturligt solljus.

Bakgrund till studien ges dels i en genomgÄng av hur IT-stöd och systemutveckling inom vÄrd och omsorg fungerar, dels framvÀxten av den Nationella IT-strategin och dess förankring inom kommun och landsting. E-recept Àr en prioriterad frÄga i den Nationella IT-strategin. Dess framgÄngsrika genomförande pÄ alla nivÄer och att anvÀndandet av e-recept Àr vÀrldsledande i internationell statistik gör att systemet blir intressant att analysera.Syftet med studien var att skapa förstÄelse för de faktorer ur ett anvÀndarperspektiv som lett fram till detta framgÄngsrika systeminförande. Vi har valt att skapa en teoretisk ram, genom att kombinera FITT-modellen ?Fit between Individuals Task and Technology? och anvÀndbarhetskriterier, för att tydliggöra de faktorer som Àr centrala i införandet.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Vi har genom Ärens gÄng stött pÄ alarmerande rapporter om ett sviktande intresse för naturvetenskap hos dagens barn Syftet med vÄr undersökning var att se om det kunde finnas nÄgra orsaker till detta inom förskola och skola. Vi intervjuade tio lÀrare, fem frÄn förskolan och fem frÄn grundskolans tidigare Är. Sedan analyserade vi intervjuerna och tittade efter mönster, likheter och avvikelser. Med lÀrarna samtalade vi framför allt kring följande: Attityder till naturvetenskap, sprÄk; kommunikation och begreppens betydelse inom naturvetenskap samt lÀrarrollens betydelse. Resultatet av intervjuerna blev att vi sÄg att dessa lÀrare ofta förknippade naturvetenskap med enbart naturkunskap och att det fanns en avsaknad kring synliggörandet kring andra naturvetenskapliga Àmne sÄ som fysik, kemi och teknik.

Radio Frequency Identification Ă€r en relativt gammal teknik (sedan andra vĂ€rldskriget), som upplevt en renĂ€ssans. DĂ„ som nu anvĂ€ndes RFID för att identifiera föremĂ„l, dock med vissa tekniska skillnader. Ökade krav pĂ„ industrier och samhĂ€llet i övrigt har lett till den ?informa-tionsĂ„lder? vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling stĂ€lls allt högre krav pĂ„ insamlingen av den information som mĂ„nga processer och beslut baseras pĂ„.

Uppsatsen analyserar inkomstskillnader mellan högutbildade svenskfödda och utlandsfödda pÄ den svenska arbetsmarknaden med hjÀlp av inkomstekvationer. Dataunderlaget kommer frÄn ett tvÀrsnitt ur LINDA-databasen Är 1999 och alla personer i dataunderlaget har genomgÄtt en svensk universitets- eller högskoleutbildning. TvÄ beroende inkomstvariabler finns med i dataunderlaget ? Ärsinkomst och mÄnadslön ? för att studera tidsaspekten i inkomstskillnaderna. Det finns stora inkomstskillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda för det totala urvalet (sÀrskilt för urvalet baserat pÄ Ärsinkomst).

Dagens digitala teknik utvecklas stÀndigt och de digitala resurser som finns tillgÀngliga i skolorna gÄr ocksÄ igenom en förÀndringsprocess. I samband med detta möter den dagliga verksamheten i skolan de tekniska förÀndringar som pÄgÄr i samhÀllet. Syftet med arbetet Àr att beskriva och skapa förstÄelse för de förutsÀttningar som lÀrare anser sig ha för att anvÀnda Information och kommunikationsteknik, IKT, i sin undervisning i Ärskurserna 4-6 i LuleÄ Kommun. Genomförandet bestod av en kvalitativ intervjustudie bland verksamma lÀrare i mer Àn hÀlften av skolorna i kommunen. I resultatet har vi fÄtt fram att lÀromiljöns utformning pÄverkar de förutsÀttningar som lÀraren har för att anvÀnda IKT i sin undervisning.

Idag ses ett ökat intresse för anvÀndandet av rörelseanalys inom olika sammanhang t.ex. övervakning, dataspel och diagnostisk undersökning av personers rörelsemönster med mera. Optisk rörelseanalys Àr den teknik som finns mest idag, men de systemen Àr dyra och saknar lÀmplig mjukvara för klinisk anvÀndning.En forskargrupp vid centrum för medicinsk teknik och strÄlningsfysik (CMTS) forskning och utvecklings avdelning (MT-FoU) vid Norrlands universitetssjukhus har sedan 2007 jobbat med en produktidé som bygger pÄ att skapa ett nytt mobilt system för rörelseanalys som kan anvÀndas i medicinska undersökningar. Ett Arduino pro mini kort samt ett 9-axligt prototypkort som bestÄr av MPU-6000 och en magnetometer HMC5883L Àr anskaffat för att tillverka ett system i detta syfte.Syftet med projektet har varit att skapa ett verktyg som kan samla in rörelsemönster för att sedan presentera resultatet i ett diagram. Systemet skulle kunna samla in data frÄn en sensor som inkluderar en 3D-accelerometer ett 3D-gyroskop och en 3D magnetometer för att dÀrefter skicka det vidare till en dator dÀr mÀtdata presenteras visuellt och sparas undan i en textfil.En viktig detalj att ta hÀnsyn till vid konstruktionen av det nya systemet var att konstruktionen gjordes med hjÀlp av billiga standardkomponenter och kretskort.

KlÀttring Àr en vÀxande sport som krÀver jÀmn balans av styrka, teknik och psyke. I dagslÀgetsker klÀttertÀvlingar och de hÄrdaste utomhuslederna pÄ branta överhÀngande vÀggar med smÄgrepp. God fingerstyrka Àr nödvÀndigt att ha nÀr klÀttring utövas för att kunna hÄlla sig kvar igreppen, som bestÄr av lister, pÄ vÀggen. DÄ dessa lister tas anvÀnds en greppteknik somkallas för crimpteknik. Det gÄr att hÄlla i listen i denna teknik med tre olika positioner, closedcrimp, open crimp och open hand.Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga skillnader mellan olika test av prestationsförmÄga ochcrimputhÄllighet, undersöka vilken crimpposition som gÄr att hÀnga lÀngst i samt utforskakorrelationen hÀngtid i crimp med styrkeövningar.TjugotvÄ manliga klÀttrare rekryterades och indelades efter inrapporterat personbÀsta i tregrupper (elit, avancerad och normal).

Syftet med denna studie var att undersöka hemtjÀnstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssÀkringssystem. Vi var intresserade av hemtjÀnstpersonalens kunskaper om kvalitetssÀkringssystemet samt vad systemet hade Ästadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frÄgan om kvalitet kan mÀtas med anvÀndning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förÀndra, utveckla och förbÀttra Àldreomsorgen. En kvantitativ metod anvÀndes med enkÀtformulÀr.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Vi lever i en vÀrld dÀr förÀndringar stÀndigt sker vare sig det gÀller individen eller naturen, men Àven organisationer mÄste göra förÀndringar för att anpassa sig efter miljön i sin omgivning. Vi befinner oss i en högteknologisk tid, alltmer företag anvÀnder modern teknik för att generera konkurrensfördelar. Vi anser att förÀndringsprocesser sker olikartat beroende pÄ olika bakomliggande faktorer som vi kommer fram till i uppsatsen..

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhÀllskunskap pÄ grundskolans senare del och gymnasiets samhÀllskunskap A vad gÀller uppnÄendemÄl, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr tvÄ lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ lÀrare pÄ gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, anvÀnt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. LÀrarna pÄ grundskolan och gymnasiet har en liknande syn pÄ vad eleven bör kunna för att uppnÄ mÄlen. Studien visar dock att uppnÄendemÄlen uttrycker att det ska rÄda en progression och en viss repetition av ÀmnesomrÄdet pÄ gymnasiet.

Syftet med detta arbete var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av risken med att utsÀttas för blodburen smitta. Sju intervjuer ggenomfördes med operationssjuksköterskor vid tvÄ sjukhus. De analyserades medelst manifest kvalitativ innehÄllsanalys med ett kodningssystem baserat pÄ ett induktivt arbetssÀtt. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara professionell, att förbereda sig mentalt, att för- och efterarbete Àr tidskrÀvande, att kÀnna rÀdsla samt att det Àr svÄrt att följa rutiner. Resultatet visade att operationssjuksköterskors professionella förhÄllningssÀtt inte Àndrades dÄ patienterna bar pÄ blodburen smitta.

Elever med funktionsnedsÀttning har under sin skoltid varit med om mÄnga förÀndringar. En del av dem har börjat i grundskolan för att sedan efter sin diagnos blivit mottagna i sÀrskolan, andra har frÄn tidig Älder fÄtt sin diagnos och mottagits direkt i sÀrskolan. Med införandet av den nya skollagen har förfarandet Àndrats.  Skollagen (SFS 2010:800) (2010) menar att personer med enbart autism eller autismliknande tillstÄnd bara fÄr tillhöra sÀrskolan om de Àven har en utvecklingsstörning. En konsekvens av detta Àr att grundskolan fÄtt ta emot elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i de vanliga klasserna, utan större omorganisation eller förberedelse.Syftet med arbetet Àr att belysa hur eleven visar delaktighet i sin undervisning.  Resultatet visar att eleverna visar sin delaktighet genom att stÀndigt vara med och pÄverka hur arbetet ska utföras och i detta blir de delaktiga i utformningen av undervisningen tillsammans med övriga elever. Det behövs en tydlig, trygg och tillÄtande lÀrmiljö för att eleverna skall kunna utveckla sina förmÄgor och vÀxa som mÀnniskor.