Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Denna studie syftar till att utreda relationen mellan de Àldre och ny teknik, utifrÄn de Àldres upplevelser. För att tydliggöra denna relation genomfördes nio intervjuer med nio olika respondenter. Detta Àr en studie dÀr grundad teori anvÀnts som metodansats. DÄ detta var ett outforskat Àmne stÀmde det bra att anvÀnda sig av grundad teori för att fÄ fram en teori som kunde bidra till att tydliggöra denna relation. Studien syftar till att ge en bild av samspelet mellan de Àldre och den nya tekniken.Vi vÀnde oss till en kategori mÀnniskor som var över 65 Är.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

UtgÄngspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhÀllet Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att dÀrefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förstÄelse av teknik och kön i informationssamhÀllet Sverige. Till min hjÀlp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag anvÀnt mig av den kritiska diskursanalysen som Àr sÀrskilt anvÀndbar inom just feministisk forskning dÄ den kopplar sprÄket till frÄgor om makt och sociala processer. Analysen Àr upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebÀr att texten analyseras utifrÄn tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgÄngspunkter som Àr centrala för uppsatsen Àr socialkonstruktivismens tankar om att sprÄket formar vÄr verklighet och en feministisk övertygelse om att kön Àr socialt konstruerat.

Detta examensarbete ger en introduktion till omrÄdet systemutveckling. Kravhantering har i alla tider varit en viktig del i systemutveckling. För att kunna lyckas med kravhanteringen under ett systemutvecklingsprojekt Àr det viktigt att anvÀnda sig av rÀtt teknik. En teknik som finns för att kunna hantera de krav som stÀlls pÄ ett system Àr Use Case som hÀrstammar frÄn UML. Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ de för och nackdelar som har upplevts av anvÀndare som har arbetat med Use Case i samband med kravhantering.

Denna studie handlar om hur nĂ„gra svenska och en norsk förskollĂ€rare förhĂ„ller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. FrĂ„gor som undersöks Ă€r; vilket förhĂ„llningssĂ€tt har de intervjuade förskollĂ€rarna sjĂ€lva till naturvetenskap och teknik, hur Ă€r de intervjuade förskollĂ€rarnas instĂ€llning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollĂ€rarna om de lĂ€roplansmĂ„l som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod dĂ€r tre förskollĂ€rare i Sverige och en förskollĂ€rare i Norge har i berĂ€ttelseform besvarat ett antal intervjufrĂ„gor. Resultatet som framkom av studien Ă€r att förskollĂ€rare kan ha mycket olika förhĂ„llningssĂ€tt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses ocksĂ„ som omrĂ„den som inte faller sig lika naturligt som andra omrĂ„den som inbegrips i förskolans lĂ€roplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

Ett effektivt anvÀndande av ett informationssystem förbÀttrar informationshanteringen inom en verksamhet. För att ett informationssystem ska kunna fungera effektivt krÀvs att det motsvarar de krav som stÀllts pÄ informationssystemet av olika intressenter.Requirements Engineering (RE) Àr en viktig del av systemutvecklingsprocessen för att kunna sÀkerstÀlla en vÀl fungerande kravhantering. Use case Àr en teknik som kan anvÀndas som hjÀlpmedel i RE-processen för att identifiera och dokumentera krav.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om use case Àr tillrÀcklig som enda teknik för att identifiera och dokumentera krav samt vilka eventuella kompletterande tekniker som anvÀnds bland systemutvecklare. Resultatet av undersökningen visar att use case-tekniken inte Àr tillrÀcklig utan mÄste kompletteras med andra tekniker för att möjliggöra att samtliga krav kan identifieras och dokumenteras..

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Störnings indikation pĂ„ lĂ„gspĂ€nningsnĂ€t. Detta examensarbete har kommit till som ett resultat av företaget Öresundskrafts arbete med att installera ny teknik för datatransmission över elnĂ€tet. Uppgiften var att indikera störningar mellan 5-95 kHz pĂ„ 400 V nĂ€tet med hjĂ€lp av en applikation för förenklad insamling och loggning av mĂ€tvĂ€rden baserad pĂ„ ett oscilloskop kopplat till en dator via GPIBprotokollet och programmet LabVIEW..

Regeringen satsar pÄ entreprenörskap i skolan, utgÄngspunkten Àr att individer behöver bli mer entreprenöriella i sitt lÀrande och liv (Palander, 2011). SÄledes Àr det nu ett krav i Lgr 11, att skolan ska "[?] bidra till att eleverna utvecklar ett förhÄllningssÀtt som frÀmjar entreprenörskap" (Lgr 11, s. 9). Med utgÄngslÀge i ovanstÄende citat handlar detta examensarbete om hur det entreprenöriella förhÄllningssÀttet kan gestaltas i teknikundervisningen för Ärskurs F-3.Arbetet innehÄller bland annat en forskningsbakgrund, dÀr doktorsavhandlingar, rapporter, studier och kunskapsöversikter placerar arbetet i ett kunskapsfÀlt.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Dagens samhĂ€lle stĂ„r pĂ„ grĂ€nsen till att införa RFID (Radio Frequency Identification) teknik i allt fler produkter. Än sĂ„ lĂ€nge har inte speciellt mĂ„nga konsumenter kommit i kontakt med den nya tekniken och de för- och nackdelar denna innebĂ€r. Företagen ser fördelar i sĂ€nkta lager-, hanterings- och inventeringskostnader samt möjligheten att kunna lagra information om kunder och deras vanor med hjĂ€lp av RFID teknik. FrĂ„gan vi stĂ€llde oss var om individerna som kommer i kontakt med den nya tekniken (konsumenterna) ser samma fördelar som företagen ser och om de tror att denna teknik kommer att pĂ„verka den personliga integriteten. Detta ledde fram till vĂ„rt syfte som innebar att vi ville studera individens syn pĂ„ sin integritet i samband med ett framtida införande av RFID teknologi.

Processindustrin har möjligheten att ta steget in i en ny utvecklingsfas dÀr teknik kommer att spela stor roll. I och med att teknik allt mer stödjer mobilitet öppnas möjligheten för processoperatörer att pÄ valfri plats kunna övervaka och styra tillverkningsprocessen. Med denna rapport presenterar författaren sin empiriska studie pÄ en högteknologisk fabrik. Studiens fokus ligger i betydelsen av processoperatörernas mobilitet och hur den framtrÀder i deras arbete. Studien visar att mobilitet för operatörerna pÄ fabriken Àr en del av deras yrkesutövande och vÀsentlig för att kunna styra tillverkningsprocessen.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

SammanfattningDen tekniska utvecklingen i dagens samhÀlle gÄr allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förvÀntas besitta idag. SamhÀllet har en förvÀntning pÄ individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att anvÀnda GPS som standard i vÄra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förvÀntan undrar vi om det gÄr att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer förÀnderliga miljö inom teknikomrÄdet som de kommer att möta inom en snar framtid.