Med vÄrt examensarbete ville vi ta reda pÄ hur flickor i skolÄr nio med olika etniska bakgrunder förhÄller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om flickor var tekniskt intresserade samt vad som pÄverkade deras studie- och yrkesval. Vi har Àven undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra. Vi arrangerade en aktivitetsdag dÄ flickor frÄn tvÄ skolor i SkÄne med olika etniska bakgrunder trÀffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvÀgledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ?GymnasiemÀssan?. Resultatet av vÄr undersökning Àr att flickorna inte Àr otekniska..

Universeum Àr ett upplevelsecentrum för naturvetenskap och teknik, ett sÄ kallat Science Centre.I vÄrt arbete undersöker vi hur vetenskap bÀst kommuniceras till barn och ungdomar via textskyltar pÄ ett Science Centre. Vi analyserar vilket sprÄk som bör anvÀndas och hur skyltarnas layout ska utformas för att vÀcka intresse, ge information och lust att lÀra mer inomnaturvetenskap och teknik. Baserat pÄ denna analys ger vi Àven förslag pÄ skylttexter och skyltlayout till Universeums avdelning Explora..

Denna studie Ă€r ett bidrag i förstĂ„elsen av situationsanpassat arbete. Studien illustrerar hur lĂ€rare i olika situationer mĂ„ste hantera tid, rum och teknik som formativa krafter, krafter som bidrar till att forma lĂ€rarnas arbete. Resultatet baseras pĂ„ en bearbetning av de data som samlades in vid sju observationerna varvid nio tidsmĂ€ssigt avgrĂ€nsade situationer, kallade settings, analyserats med stor noggrannhet. Resultatet visar hur tid, rum och teknik utgör möjligheter sĂ„vĂ€l som hinder, vilka lĂ€rarna mĂ„ste hantera i sitt dagliga arbete. Ökad medvetenhet kring lĂ€rarvardagens arbetsvillkor och hur villkoren formar lĂ€rares arbetsvardag kommer förhoppningsvis att öka deras möjligheter att hantera det situationsanpassade arbetet..

I bÄde nationella och internationella styrdokument uppmÀrksammas vikten av individanpassning och möjligheten att fÄ tillgÄng till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmÀssigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att fÄ tillgÄng till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svÄrigheter nÀr det gÀller att lÀsa, skriva och att rÀkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, bÄde en webbaserad enkÀt och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger frÄn grundskolan. EnkÀten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svÄrigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rÀttstavningsprogram samt minirÀknare.

Processindustrin har möjligheten att ta steget in i en ny utvecklingsfas dÀr teknik kommer att spela stor roll. I och med att teknik allt mer stödjer mobilitet öppnas möjligheten för processoperatörer att pÄ valfri plats kunna övervaka och styra tillverkningsprocessen. Med denna rapport presenterar författaren sin empiriska studie pÄ en högteknologisk fabrik. Studiens fokus ligger i betydelsen av processoperatörernas mobilitet och hur den framtrÀder i deras arbete. Studien visar att mobilitet för operatörerna pÄ fabriken Àr en del av deras yrkesutövande och vÀsentlig för att kunna styra tillverkningsprocessen.

Projektet redovisar genomförda och av examinanden ritade byggnadsprojekt under 19 Är (1994-2012), i huvudsak flerbostadshus i Stockholmstrakten. Genom att sammanstÀlla dessa med en text om teknik och arkitektur, vars huvuddrag tillkom i början av perioden, ges en inblick i kopplingen, eller kanske snarare bristen pÄ densamma, mellan teori och praktik för en vanlig husarkitekt idag. De i textdelen skisserade stÀllningstagandena försvinner djupt ner bland lagren av tillfÀlligheter och sociala och ekonomiska makthierarkier i ett vanligt byggprojekt idag. Trots detta kan man genom att ha studerat till exempel hightech-arkitekturens bakgrund och historia ha tillskansat sig en beredskap och förstÄelse för hur varierad husbyggnadsprocessen kan vara, och som Àr anvÀndbar i praktiken om man vill utveckla sig som arkitekt. .

Uppsatsens syfte Àr att undersöka teoribildningen kring teknik- och taktikutvecklingens inbördes pÄverkan och beroende i utvecklingen av moderna marina system. Undersökningen skall ge förslag pÄ hur den kausala samverkan frÄn teknik till taktik kan förklaras för de tvÄ utvalda typfallen, och dÀrigenom bidra till formuleringen av en teori för sambandet. Eftersom teoribildningen inom omrÄdet prÀglas av mestadels oproblematiska empiriska beskrivningar av sambandet har författaren nÀrmat sig problemet genom att formulera ett antal hypoteser som prövas mot tvÄ utvalda fall hÀmtade frÄn den svenska marinen.Studien visar att inte bara storleken pÄ den nya teknik som implementeras inverkar pÄ dess förmÄga att pÄverka taktiken, utan Àven organisatoriska förutsÀttningar för att bedriva en medveten taktikutveckling samt karaktÀristiken pÄ den taktik inom vilken den nya tekniken implementeras. För undersökningen har författaren skapat ett.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka matematiklÀrares syn pÄ modern teknik samt pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta anvÀndes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslÀrares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvÀndande i sin undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder den moderna tekniken som belöning, dÀr datortid anvÀnds för att locka elever att fÀrdigstÀlla uppgifter. De anvÀnder Àven modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller Àmnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

Genom att lÀsa berÀttelser för elever i skolÄr 1 och 2 har vi undersökt vilka positioner barn antar nÀr de dramatiserar sagokaraktÀrer som sysslar med teknik. En saga med traditionella könsroller lÀstes för en grupp elever och samma saga men med omvÀnda könsroller lÀstes för en annan grupp. Eleverna fick vÀlja roller till dramatiseringarna i de grupper de delats in i och motivera sina rollval i samtal med oss. UtifrÄn elevernas rollval, saker de sÀger under samtalen samt en enkÀt de fyllt i syftar undersökningen till att visa pÄ elevernas tendenser att identifiera sig, eller inte identifiera sig, med sagornas karaktÀrer beroende pÄ kön. UtifrÄn detta har vi ur ett genusperspektiv diskuterat hur barn kan pÄverkas av sagokaraktÀrer som förebilder och pÄ vilket sÀtt de litterÀra förebilderna kan ha betydelse för att skapa ett intresse för teknik..

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur de obligatoriska teknikkurserna, ?Teknik, mÀnniska, samhÀlle? samt ?Teknikutveckling och företagande? Àr utformade, med avseende pÄ lÀroböcker, arbetsmetoder och kunskapsomrÄden som tas upp, pÄ ett antal gymnasieskolor runt om i landet. Detta har gjorts dels med hjÀlp av en enkÀtundersökning och dels genom en analys av de lÀroböcker som genom enkÀten framkom som de mest anvÀnda i kursen ?Teknik, mÀnniska, samhÀlle?. Resultatet visar pÄ att kursernas upplÀgg skiljer sig Ät med avseende pÄ vilka lÀroböcker, arbetsmetoder och kunskapsomrÄden som tas upp pÄ de olika skolorna i undersökningen men att samtliga uppfyller de kursmÄl som Àr satta för de bÄda kurserna.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en av de eviga militÀrteoretiska frÄgorna, teknikens inverkan pÄ taktiken och vice versa. För att begrÀnsa omfattningen och öka möjligheterna att erhÄlla mer specifika slutsatser har uppsatsen avgrÀnsats till en maritim kontext. Uppsatsens problemformulering lyder:UtifrÄn den givna litteraturen, diskutera om teknik och resurser bÀttre förklarar framgÄng i marina operationer Àn taktiskt och operativt upptrÀdande.FramgÄng i den maritima arenan har definierats som en styrkas förmÄga att etablera eller bestrida herravÀlde till sjöss. Undersökningen har syftat till att utröna om begreppsparen teknik och resurser eller taktik och operativt upptrÀdande Àr mest framkomlig vÀg nÀr herravÀlde skall etableras eller bestridas. Empirin för uppsatsen bestÄr av ett antal sjömaktsteoretiker som anvÀnts under utbildningen vid Försvarshögskolans chefsprogram.Slutsatsen för uppsatsen Àr inledningsvis att samma förmÄgor avgör graden av framgÄng för en sjöstyrka att etablera som att bestrida ett herravÀlde till sjöss.

Syftet med arbetet Àr att undersöka huruvida det gÄr det att utveckla ett spel som kan spelas bÄde i verkligheten sÄvÀl som bakom en dator samtidigt. Hur kan ett spel som kombinerar virtuella och reella element utformas. Arbetet tar upp vilken teknik som kan anvÀndas samt hur en teknisk lösning kan se ut. All teknik som krÀvs för att realisera ett fungerande spel av denna typ finns tillgÀngligt och i detta arbete presenteras all bakgrund samt förarbete..

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med ökade kunskaper om och bÀttre förstÄ hur fyra lÀrare anvÀnder och förhÄller sig till digitala verktyg och digital teknik i undervisningen i svenska för senare Är. Studien har en hermeneutisk fenomenologisk ansats och baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med informanter som har olika Àmneskombinationer. Informanterna i studien har en jÀmn könsfördelning, Àr av olika Äldrar och har varierande antal tjÀnsteÄr. Tematiseringsarbete som mynnade ut i fyra teman kan sÀgas karaktÀrisera lÀrarnas upplevelser av att anvÀnda digitala verktyg och digital teknik i undervisningen. Teman som vÀxte fram och Àven utgör rubriker i resultatavsnittet var den utÄtriktade tekniken, den betydelsefulla direktheten, den kontextförstÀrkande digitala tekniken och den svÄrkontrollerade anvÀndningen.

En prototyp för strömmatningsövervakning till ett nytt styrsystem har tagits fram för att öka personsÀkerhetenhos systemet. Syftet med prototypen Àr att testa en övervakningsteknik för att om tekniken fungerar bra sedanbygga in denna teknik i kommande styrsystemsprodukter. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att utifrÄn enkravanalys ta fram ett schema och utifrÄn det konstruera ett prototypkort för testning av kraven. Resultatetblev att prototypens teknik gÄr att anvÀnda och ger ett personsÀkrare styrsystem..