Sök:

Sökresultat:

2508 Uppsatser om Teknik för hampaskörd - Sida 32 av 168

En undersökning i möjligheten att anvÀnda interaktiva plattformar som stöd för inlÀrning i skolmiljö.

Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..

?Pa? internet va?gar jag mer? : En studie om elever syn pa? digitala mediers roll i engelsk spra?kinla?rning.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Att vara dÀr : designaspekter av ett VR-system för anvÀndning i en arkitektpraktik.

I denna studie undersöktes designövervÀganden för ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess. Dagens anvÀndning av VR-system inom arkitektur Àr inte sÀrskilt utbredd men anses vara ett stort framtida anvÀndningsomrÄde för VR-teknik. Större delen av den forsk-ning som bedrivs inom VR-omrÄdet fokuserar pÄ tekniken i sig. VR-system skapade i demonstrationssyfte anvÀnds till att undersöka fenomen som avstÄndsbedömning och navigeringsförmÄga i virtuella vÀrldar. Denna forskning Àr viktig, men Àr inte tillrÀcklig för att ge vÀgledning i hur man bör designa ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk process.

Vector Displacement Mapping

Kontext: Displacement Mapping Àr en teknik som anvÀnds inom 3D-spel för att skapa detaljrikedom i geometri utan att behöva triangelobjekt bestÄende av oönskad geometrikomplexitet. Tekniken har Àven andra anvÀndningsomrÄden i 3D-spel, till exempel terrÀnggeometri. Tekniken skÀnker detaljrikedom genom att i samband med tesselering förskjuta geometri i en normalriktning eller lÀngs annan specificerad riktning. Vector Displacement Mapping Àr en teknik liknande Displacement Mapping dÀr skillnaden Àr att Vector Displacement Mapping förskjuter geometri i tre dimensioner. MÄl: Syftet med arbetet Àr utforska Vector Displacement Mapping i sammanhanget 3D-Spel och att antyda att tekniken kan anvÀndas i 3D-spel likt Displacement Mapping. Arbetet jÀmför Vector Displacement Mapping med Displacement Mapping för att urskilja skillnader i exekveringstid mellan teknikernas centrala skillnader.

"-Ni har ju inte ens börjat!" "-VadÄ, vi Àr ju nÀstan fÀrdiga!?": Har flickor och pojkar olika strategier och vÀrderingar vid teknisk problemlösning och konstruktion?

En undersökning om flickors och pojkars eventuella olika vÀrderingar och strategier vid teknisk problemlösning och konstruktion. Tar sig flickor och pojkar an uppgiften pÄ samma sÀtt? LÀgger de lika stor vikt vid estetisk utformning respektive funktion? Undersökningen Àr gjord i Äk 5..

Att öka mottagligheten för branded content genom hyper-personalisering : En anvÀndarstudie mot mÄlgruppen för digitala tidskrifter inom populÀrkultur.

I denna studie utreder jag om hur branded content mottas avmÄlgruppen för digitala tidskrifter inom populÀrkultur genom enframtrÀdande teknik in webb-personalisering, hyper-personalisering.MÄlgruppen för denna studie Àr unga opinionsbildare som konsumerarinnehÄll frÄn digitala tidskrifter som exempelvis Nöjesguiden. Brandedcontent, sponsrat innehÄll, Àr innehÄll som skapas för att ett varumÀrkeskall förknippas med en kreatörs mÄlgrupp. AlltsÄ kan ett varumÀrke beNöjesguiden skapa redaktionellt innehÄll som bör tilltala mÄlgruppen förden digitala tidskriften, och pÄ sÄ sÀtt skall mÄlgruppen fÄ en nyuppfattning eller fortsatt positiv syn pÄ varumÀrket. HyperpersonaliseringÀr en teknik som appliceras för att kunna rikta innehÄll,tjÀnster eller produkter mot individer inom en mÄlgrupp med trÀffsÀkerrelevans. Tekniken krÀver en stor mÀngd insamlad social data och det blirdÀrför intressant att föra en diskussion kring hur mÄlgruppen reagerar pÄatt man kan genomföra en sÄdan enorm insamling av data.

Sensorteknik som hjÀlpmedel inom vÄrd och omsorg? : En kvalitativ datavetenskaplig studie kring risker och möjligheter med sensorteknik som hjÀlpmedel inom vÄrd och omsorg

Syftet med denna studie Ă€r att kartlĂ€gga eventuella risker och möjligheter med sensorteknik som hjĂ€lpmedel inom vĂ„rd och omsorg. Studien anvĂ€nder en kvalitativ metod med kvantitativa inslag dĂ€r semistrukturerade intervjuer tillsammans med frĂ„geformulĂ€r utnyttjades. Åtta personer med olika eventuella relationer till sensortekniken intervjuades och resultatet har visat pĂ„ att bĂ„de risker och möjligheter kan ses.Studien visar att vad respondenterna kan anse anvĂ€ndbart att sensortekniken utför eller hjĂ€lper till med, inte nödvĂ€ndigtvis ses som acceptabelt. Den visar Ă€ven pĂ„ att personal och ledning inom vĂ„rd och omsorg inte alltid Ă€r överens om t.ex. hur mycket utbildning av personalen som behövs vid införande av ny teknik eller hur kvalitĂ©n pĂ„ utbildningen Ă€r.

Telematikbaserade tjÀnsters pÄverkan pÄ tillgÀngligheten

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och belysa eventuell nytta av ett införande avtelematikbaserade tjÀnster i de fordonssystem som ingÄr i markstridskrafternasinsatsförband.Den svenska försvarsmaktens har bara pÄbörjat övergÄngen till ett modernt, flexibelt ochrörligt insatsförsvar som Àr mÄngsidigt och anpassat för att genomföra flera olika slag avoperationer, nationellt och internationellt. För att klara omstÀllningen frÄn invasionsförsvartill det nya insatsförsvaret krÀvs att ÄtgÀrder vidtas pÄ ett stort antal omrÄden.Om förband skall kunna upptrÀda flexibelt sammansatta och vara interoperabla, medmycket hög tillgÀnglighet, hög precision och i fÀrre antal, mÄste stor vikt lÀggas Ät att ökatillgÀngligheten hos de förband som ingÄr i insatsförsvaret.Civilt sker förÀndringar framförallt utifrÄn krav pÄ ökad lönsamhet och högre effektivitet.Inom fordonsindustrin har detta inneburit att man nyttjar ny teknik för att möta dessakrav. Genom att införa telematik i fordon och utveckla telematikbaserade tjÀnster ser manidag stora möjligheter att effektivisera och öka lönsamheten för företag inom t.ex.ÄkerinÀringen.Tidigare hade civil teknologi oftast sitt ursprung i militÀr teknologi, t.ex. Internet. Idag Àrdet precis tvÀrtom, nu driver marknadskrafterna denna utveckling och nya teknikeranpassas för tillÀmpning i militÀra miljöer.En möjlig vÀg för att öka den taktiska tillgÀngligheten och förbÀttra förutsÀttningarna förförbanden att bibehÄlla kravstÀlld uthÄllighet kan vara att införa telematikbaserade tjÀnsteri förbandens fordon..

En utvÀrdering av reduceringstekniker för VOC pÄ Beckers Group

Denna rapport Àr en studie dÀr tre olika reningstekniker för att reducera utslÀppen av VOC, (volatile organic compounds) pÄ fÀrgföretaget Beckers Group, jÀmförs och utvÀrderas. De reduceringsmetoder Beckers anvÀnder sig av i dagslÀget vilka ska jÀmföras Àr pÄ anlÀggningen i Sverige en uppkoncentrering med en zeolitrotor följt av katalytisk förbrÀnning. AnlÀggningarna i Kina har ett skrubbertorn med diesel följt av en aktiv kolbÀdd som polersteg. AnlÀggningarna i USA har en katalytisk förbrÀnningsmetod kallad Oxidizer.Teknikerna jÀmförs och utvÀrderas utifrÄn teknik, miljö och ekonomi i rapporten. Rapporten inleds med att teori gÀllande fÀrgtillverkning, lösningsmedel och reningsteknikerna redogörs.

LÀrares uppfattningar om IWBŽs (interaktiva tavlans) pÄverkan pÄ deras undervisning : En intervjustudie om teknik och didaktik

Syftet med studien var att undersöka lÀrares uppfattningar i samband med anvÀndningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer  med sammanlagd nio lÀrare i grundskolan. För att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattningar stÀlldes följande frÄgor: Hur uppfattade lÀrare att IWB pÄverkar pÄ elevens lÀrande? Hur IWB pÄverkade pÄ lÀrares behandling av undervisningsinnehÄll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med anvÀndningen av IWB? Resultat visade att anvÀndningen av IWB skapade nya sÀtt att kommunicera med förÀldrar bÄde muntligt och med hjÀlp av den digitala IT-tekniken. AnvÀndandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och förÀldrar.

Ursprung: okÀnt : Virkningens utveckling i Sverige fram till 1900-talet

Detta arbete har tvÄ syften. Det ena syftet Àr att beskriva virkningens utveckling i Sverige frÄn de först kÀnda föremÄlen fram till 1900-talets början. Det andra syftet Àr att initiera forskning inom den textila tekniken virkning. Med utgÄngspunkt i dessa syften har jag arbetat utifrÄn följande problemformuleringar. NÀr har tekniken virkning börjat anvÀndas och hur kan den ha uppstÄtt? Hur har virkningen utvecklats? Vilka termer har anvÀnts för att beskriva tekniken? Hur har virkningen varit ansedd under den undersökta perioden? Min ansats har varit hermeneutisk och arbetet Àr utfört i form av en kvalitativ och deskriptiv litteraturstudie.

Profilering - ett vÀgval och vÀgen framÄt : en uppsats om hur sociala och organisatoriska faktorer pÄverkar officerens val av profilering

Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, frÄn och med hösten 2006, antalet studerande frÄn cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende pÄ att 40 studerande inte Àr tillrÀckligt mÄngaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagslÀget finns det nio profileringar att vÀljamellan: - sÀkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer pÄverkar officerens val av profilering.

GNSS-instrumentets möjligheter och begrÀnsningar vid vÀgbyggnation

Rapporten syftar till att avgöra om entreprenörernas stora anvÀndning av GNSSteknikinom vÀgbyggnation Àr berÀttigad med avseende pÄ stÀllda toleranskrav.GNSS betyder ?Global Navigation Satellite Systems? och Àr ett samlingsnamn förde satellitsystem som idag anvÀnds för att utföra precisionsmÀtningar.En litteraturstudie har gjorts för att fÄ svar pÄ frÄgorna om vilka toleranser somgÀller för vÀgutsÀttning samt vilken noggrannhet de olika mÀtmetoderna har.Kontakt har tagits med ett antal vÀgentreprenörer frÄn olika företag som Àr insattai vÀgutsÀttning. De har fÄtt besvara ett antal frÄgor som reder ut vilkenmetod/utrustning de anvÀnder idag samt hur stor kunskapen Àr om GNSS iblandentreprenörerna. De har dessutom fÄtt svara pÄ vad de anser Àr för-, respektivenackdelar med anvÀndning av GNSS vid vÀgutsÀttning.En litteraturstudie av byggtoleranser resulterar i de vÀrden som mÄste uppnÄs vidbygget. Dessa jÀmförs sedan med de noggrannheter som de olika mÀtmetodernahar enligt en litteraturstudie av dessa.FrÄgeformulÀr har skickats ut och sammanstÀlls i rapporten vilket ger en godÄterspegling av entreprenörernas Äsikter och kunskaper om GNSS samt vad deanvÀnder sig av idag.

FörskollÀrares syn pÄ det pedagogiska uppdraget : En kvalitativ studie med fokus pÄ lÀroplanen samt yrkets professionaliseringsprocess

Avsikten med föreliggande studie har varit att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ det pedagogiska uppdraget utifrÄn lÀroplanens revidering och förskollÀraryrkets professionaliseringsprocess. UtifrÄn de utvÀrderingar som gjorts av förskolans lÀroplan har den fÄtt utökade mÄl framförallt i matematik, naturvetenskap och teknik och förskollÀrarna har dessutom fÄtt det pedagogiska ansvaret för att arbeta mot de mÄl som strÀvas efter i lÀroplanen. Som bakgrund till studien beskriver jag hur förskollÀrarnas pedagogiska uppdrag vuxit fram genom tiden. Jag har i min studie inspirerats av en fenomenografisk metod och har genom intervjuer med sex förskollÀrare vilka arbetar i förskolan, undersökt deras svar pÄ synen av det pedagogiska uppdraget utifrÄn den reviderade lÀroplanen och den begynnande professinaliseringen av yrket. Som teoriutgÄngspunkt har jag anvÀnt mig de kriterier som anses professinaliserande för ett yrke.

Vilken av stretchingmetoderna statisk stretching, dynamisk stretching och proprioceptiv neuromuskulÀr facilitering Àr mest effektiv för att öka rörligheten i hamstrings?- en litteraturstudie

SammanfattningBakgrund: Stretching har anvÀnts i mÄnga Är inom sport och rehabilitering med mÄlet att minska risken för muskelskador, bland annat skador i kombination med kort hamstrings. Flera olika stretchingmetoder anvÀnds för att uppnÄ ökad rörlighet. Tre av dessa Àr; 1) Statisk stretching, 2) Dynamisk stretching, 3) Proprioceptiv neuromuskulÀr facilitering (PNF).Syfte: Syftet med den hÀr litteraturstudien var att jÀmföra och undersöka tre olika stretchingmetoder (statisk, dynamisk och PNF stretching) för att se vilken som Àr mest effektiv för att öka rörligheten i hamstringsmuskulaturen.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Sport Discus, samt Science Direct. Sökorden som anvÀndes var static stretching, dynamic stretching, pnf, flexibility samt range of motion. Totalt inkluderades till slut 26 artiklar i den hÀr litteraturöversikten som dels överensstÀmde med inklusionskriterierna och som dessutom var tillgÀngliga gratis och i fulltext.Resultat: De flesta studierna var gjorda pÄ unga vuxna mellan 16 och 35 Är.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->