This is a chronological comparative study about opinions expressed in the Church of Sweden when the parishes want to change the inside of a church building. Certain concepts in the study are church, holy and holiness.Architecture plays an important role in the design of a church building. Some traditionaltheological terms that should be considered essential are Via sacra, Domus Dei, DomusEcclesiae. My focus is churches from the 19th century. Today the buildings change in a lotof ways; theologically, practically, economically etc.During the 20th century the churches have got a lot of new objects to use in the services andin the church building.

Sammanfattning_____________________________________________________________________Författare: Magnus Andrén och Jani LyyskiTitel: ?Jaha, vad skall vi hitta på idag? Och kanske något annat imorgon?? - En kvalitativ studie av idrottsföreningars arbete med vision, verksamhetsidé och mål.Växjö universitet Antal sidor: 96_____________________________________________________________________InnehållSyftet med detta arbete är att studera strategibegreppen vision, verksamhetsidé och mål, kritiskt granska idrottsföreningars arbete med dessa begrepp samt ge förslag på utvecklingsmöjligheter.Följande frågeställning har legat till grund för att uppnå syftet:? Vilka teorier finns gällande begreppen vision, verksamhetsidé och mål?? Hur arbetar idrottsföreningar med begreppen vision, verksamhetsidé och mål?- Hur utformas dessa begrepp?- Hur implementeras dessa begrepp?- Hur genomsyras verksamheten av begreppen?? Vilka skillnader/likheter finns mellan litteraturen och idrottsföreningars arbete med begreppen vision, verksamhetsidé och mål?? Hur kan idrottsföreningar utveckla dessa begrepp och få in dem i sin verksamhet?Rapporten skrivs inom ramen för Coaching och Sport Management programmet vid Växjö universitet och riktar sig till idrottsorganisationer som strävar efter att antingen hitta ett verktyg för att ge föreningen en röd tråd eller att skapa intressanta resonemang kring valda begrepp inom strategiområdet. Vidare anser vi att arbetet passar styrelser och ledning i föreningar men också den enskilde medlemmen.Arbetet inleds med en problemformulering där vi presenterar vår hypotes. Detta mynnar sedan ut i en metoddel vilket kan ses som operationen i arbetet. Relevant litteratur och teori presenteras i förhållande till idrottsföreningar i nästkommande kapitel.I resultatet har det framkommit att idrottsföreningar använder begreppen slumpartat, inaktivt, på olika nivåer och utan profilering.

Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse om samhällskunskapsundervisningens innehåll, genomförande och utformning på gymnasiet där digital teknik används.Fokus i uppsatsen har legat på att genom observationer och intervjuer i tre klasser och med de två lärare som undervisar klasserna få inblickar i hur lärare designar undervisning och hur elevrollen kan förstås när digital teknik används i ämnet samhällskunskap. Till hjälp för att analysera resultatet har analysmodellen Learning Design Sequence och i synnerhet  begreppen lärsekvenser och iscensättning använts. Det senare begreppet syftar på faktorer såsom lärarnas arbetssätt och tillgängliga resurser som präglar en lärsekvens, vilket kan vara elevernas arbete med en uppgift för att nämna ett exempel.Resultatet visar att datorer och Internet ofta i någon form ingår i lärarnas design av undervisningen. Exempelvis har lärarna genomfört genomgångar med hjälp av Powerpointpresentationer samt utformat uppgifter där elever ska använda sig av sina datorer. I elevrollen ingår bland annat att vara dator- och Internetanvändare men också av att anteckna och lyssna.

Vi har förvånats över att inte ha stött på ämnet Teknik under vår verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta är en tillfällighet eller om teknikämnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkätstudie bland teknikansvariga lärare i ett utvalt område.Studien är utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar på att visa vilken plats det obligatoriska skolämnet Teknik får i kommunala skolor i årskurserna 4-6, då eleverna ska nå uppnåendemålen för år 5.Syftet är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar hur mycket tid Teknik får i skolan. Undersökta faktorer är lärarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.Resultatet, baserat på enkäter och kommentarer från ansvariga lärare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte är något högt prioriterat ämne i de undersökta skolorna. Flertalet av lärarna är inte intresserade av fortbildning trots att de inte är nöjda med sin undervisning.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om man utifrån historisk utveckling kan förstå framtiden för den svenska byggvarubranschen. Frågeställningar: Vilka strukturförändringar har skett inom byggvaru- branschen?Hur ser en aktör på situationen nu och i framtiden? Metod: Vi har använt oss av en branschstudiemetod för att förstå den historiska utvecklingen av byggvarubranschen. Därefter har vi använt oss av en fallstudiemetod för att förstå nutiden samt tendenser inför framtiden. Slutsats:Den svenska byggvarubranschen har genomgått en rad olika strukturförändringar.

En ny sportbil håller på att tas fram, men bilen är fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet går ut på att skapa en teknisk illustrationen som informerar målgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut.Mitt arbete fokuserar i huvudsak på två delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behålla betraktarens intresse samt tydligt visa rätt materialkänslor i bilens olika material.Eftersom bilen fortfarande är i ritningsstadiet har ingen tillgång till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gått ut på att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen..

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Detta examensarbete har utförts vid Sundets avloppsreningsverk i Växjö och avhandlar rejektvattenbehandling med SBR-teknik (satsvis biologisk reningsteknik). Uppgiften har varit att ge förslag till en förbättrad rejektvattneprocess. Rejektvattnet som är mycket kväverikt behandlas med SBR-teknik. Varje sats genomgår nitrifikation och denitrifikation. Vid försök att få processen att fungera har vikten lagts vid att få en fungerande nitrifikation.

I dag går utvecklingen av trådlösa nätverk snabbt framåt. Zigbee är en helt ny teknik som bygger på IEEE 802-15-4 standarden. Zigbee utvecklades av the Zigbee Alliance som består av en rad stora elektronikföretag. Zigbee är en teknik som inriktar sig på låg energiförbrukning och låg kostnad. Tekniken är tänkt att användas för att ställa in och läsa av sensorer av olika slag.

Distribuerat ingenjörsarbete (DING) är ett arbetssätt som förmodligen kommer att användas mer och mer i framtiden. Syftet med detta examensarbete är att hitta en passande utrustning och ett arbetssätt för att implementera DING i offert- och orderprocessen vid avdelningen för Konstruktion/utveckling på Ferruform AB i Luleå. Under detta examensarbete har flera mötesstudier gjorts på aktiva projekt rörande avdelningen för Konstruktion/utveckling. Både telefonmöten och fysiska möten har studerats. Projektmötena är väldigt lika varandra angående innehåll och tillvägagångssätt samt att fysiska ritningar är vanligt förekommande för diskussionsstöd.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Vården på en intensivvårdsavdelning är högteknologisk där tekniken ses som ett hjälpmedel i vårdandet för intensivvårdssjuksköterskan. Det finns dock en risk att tekniken kan ges företräde i intensivvårdssjuksköterskans arbete på bekostnad av patientens behov av mänsklig närhet, beröring och lyhördhet. Tekniken kan bli ett hinder för mellanmänsklig kontakt eftersom den riskerar att distrahera intensivvårdssjuksköterskans arbete med patienten. Ämnet är inte noga studerat, vilket föranleder genomförandet av denna studie där syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans samspel mellan teknik och patient. För att besvara studiens syfte har tio kvalitativa icke deltagande observationsstudier inne på patientsal genomförts, på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige.

Denna studie handlar om ny IT-teknik i förskolan. Syftet med studien var att ta reda på hur surfplattan kan användas i den dagliga verksamheten på en förskola. Samtidigt ville vi ta reda på hur den nya tekniken uppfattats av pedagogerna och barnen. Vi genomförde en studie med observationer och intervjuer på en tre till fem års avdelning där de integrerat surfplattor i den dagliga verksamheten. Urvalet av förskolor som arbetat in surfplattor i den dagliga verksamheten var mycket begränsade men vi kunde söka oss till en förskola i Sverige.