Människor i dagens samhälle blir allt äldre och drabbas av sjukdomar som medför ett långt sjukdomsförlopp. Därför måste den palliativa vården lyftas fram mer än vad den gör i dagsläget. Personer som är i behov av palliativ vård finns inom de flesta delar av sjukvården. Därför behöver sjuksköterskan ha teoretisk och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som är i behov av palliativ vård. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden till personer som är i behov av palliativ vård.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus är att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistånd med klient inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Särskilt vikt läggs vid hantering av olika situationer som dyker upp när socialsekreteraren bemöter en klient vid handläggning av ekonomiskt bistånd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlätta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istället begränsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien är planerad utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstå vid interaktionen med en ungdomsklient? För att få svar på mina frågeställningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

Distribuerat ingenjörsarbete (DING) är ett arbetssätt som förmodligen kommer att användas mer och mer i framtiden. Syftet med detta examensarbete är att hitta en passande utrustning och ett arbetssätt för att implementera DING i offert- och orderprocessen vid avdelningen för Konstruktion/utveckling på Ferruform AB i Luleå. Under detta examensarbete har flera mötesstudier gjorts på aktiva projekt rörande avdelningen för Konstruktion/utveckling. Både telefonmöten och fysiska möten har studerats. Projektmötena är väldigt lika varandra angående innehåll och tillvägagångssätt samt att fysiska ritningar är vanligt förekommande för diskussionsstöd.

SVENSKA: Vårt kandidatarbete gick ut på att ta reda på om det var möjligt att utveckla ett kort spel i hög teknisk kvalitet och ändå skapa ett djupt intryck på spelaren. Under projektets gång utvecklade vi, med hjälp av UDK (Unreal Development Kit), ett skräckspel i 3D till PC vid namn The Horror at MS Aurora. För att erhålla den höga tekniska kvaliteten som vi var ute efter användes metoder som räknas som standard för stora speltitlar på marknaden: Animationer spelades in med Motion Capture och musiken skrevs med en full symfoniorkester i åtanke. Innan produktionsfasen tog vid gick alla gruppmedlemmarna igenom en research-fas, där var och en satte sig in i de områden som skulle komma att vara aktuella under produktionen (d.v.s. hur UDK fungerar, musikteori och orkestrationsteknik, hur man arbetar med Motion Capture-data o.s.v.).

BackgroundPeople with psychiatric problems, despite efforts in recent decades still experience vulnerability. Patients with borderline personality disorder (BPD), where self-harm is common, often live in difficult and complex social relationships because of their illness. Additional knowledge and studies about mental illness, self-harm, dialectical behaviour therapy (DBT) and the therapeutic alliance are needed.Purpose and MethodThis study aims to examine how staff perceive and describe: DBT as a treatment method; the therapeutic alliance and the importance it has for treatment. The study utilises a qualitative approach with a qualitative content analysis method and presents earlier research on DBT and the therapeutic alliance. The empirical material consists of focus group interviews comprising three DBT - teams.

Cirka 20 % av Sveriges befolkning lider vid ett givet tillfälle i livet av svår till måttlig smärta. En stor del av dessa är också sjukskrivna och/eller får vård för sina besvär. Hos personer med långvarig smärta kan man utgå ifrån ett biopsykosocialt synsätt vid deras behandling. Det finns olika sorters team som arbetar på olika sätt för att uppnå ett gott resultat. Vid transdisciplinära multimodala teamarbeten är flera professioner inblandade, deras insatser är synkroniserade och en stor vikt läggs vid att patienten är delaktig i beslutsfattandet.

Bakgrund: Omkring 10-15 % av befolkningen, oftast i arbetsför ålder, riskerar att någon gång drabbas av njursten. Nationella riktlinjer för njurstensbehandling saknas, men studier stödjer behandling inom 48 timmar för snabb symtomlindring och minskade besvär för patienten. Inom studerad verksamhet var tiden från diagnos till behandling lång och återinläggningarna var många, varför ett förbättringsarbete initierades.Syfte: Syftet med förbättringsarbetet var att halvera tiden från diagnos till behandling för patienter med akut behandlingskrävande uretärsten, samt minska negativa effekter relaterade till obehandlad uretärsten. Vidare syftade studien av förbättringsarbetet till att beskriva ett tvärprofessionellt teams erfarenheter av aktuellt förbättringsarbete gällande patienter med uretärsten.Metod: Ett tvärprofessionellt team bedrev förbättringsarbetet med stöd av Nolans modell för förbättringsarbete, vilket studerades genom en deskriptiv fallstudie med induktiv ansats. Effekterna av förbättringsarbetet utvärderades med Statistical Process Control (SPC).

Barnastma är en vanlig sjukdom och 8 procent av alla barn i Sverige är drabbade. Förekomsten av barnastma ökar och orsakas oftast av miljöfaktorer som till exempel pollen, tobaksrök eller pälsdjursallergi. Astma är en sjukdom av inflammatorisk karaktär som ger hyperreaktivitet och förträngning av luftvägarna. De inflammatoriska förändringarna i luftvägarna beror på att T-lymfocyter, eosinofiler, mastceller, neutrofiler och epitelceller interagerar med varandra. Personer med astma blir känsliga för kall luft, starka dofter, tobaksrök, infektioner eller pälsdjur vilket kan leda till ett astmaanfall.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus är att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistånd med klient inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Särskilt vikt läggs vid hantering av olika situationer som dyker upp när socialsekreteraren bemöter en klient vid handläggning av ekonomiskt bistånd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlätta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istället begränsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien är planerad utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstå vid interaktionen med en ungdomsklient? För att få svar på mina frågeställningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

SVENSKA: Vårt kandidatarbete gick ut på att ta reda på om det var möjligt att utveckla ett kort spel i hög teknisk kvalitet och ändå skapa ett djupt intryck på spelaren. Under projektets gång utvecklade vi, med hjälp av UDK (Unreal Development Kit), ett skräckspel i 3D till PC vid namn The Horror at MS Aurora. För att erhålla den höga tekniska kvaliteten som vi var ute efter användes metoder som räknas som standard för stora speltitlar på marknaden: Animationer spelades in med Motion Capture och musiken skrevs med en full symfoniorkester i åtanke. Innan produktionsfasen tog vid gick alla gruppmedlemmarna igenom en research-fas, där var och en satte sig in i de områden som skulle komma att vara aktuella under produktionen (d.v.s. hur UDK fungerar, musikteori och orkestrationsteknik, hur man arbetar med Motion Capture-data o.s.v.).

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka och jämföra hur Storbritanniens och Sveriges system för talangutveckling inom fälttävlan såg ut. Ett delsyfte var även att undersöka hur ryttare upplevde systemet och vad de ansåg hade gjort dem till framgångsrika talanger. Följande frågeställningar användes:Hur arbetar det Brittiska fälttävlansförbundet och det Svenska ridsportförbundet med talangutveckling i fälttävlan?Hur skiljer sig talangutvecklingssystemet mellan dessa länder?Hur upplever ryttarna sitt lands talangutvecklingssystem?Vilka framgångsfaktorer upplever ryttarna hade gjort dem framgångsrika talanger? MetodTriangulering baserad på följande metoder användes; (1) textanalyser utifrån Svenska ridsportförbundets och British Eventings respektive hemsidor; (2) omfattande kvalitativa intervjuer med två förbundsledare, en från respektive land. Intervjuguiden till förbundsledarna innehöll följande fyra förutbestämda teman: Definition, Utvecklingsmodell, Finansiering och Övrigt; och (3) intervjuer med två svenska ryttare och e-post konversation med brittisk ryttare kring erfarenheter och karriärer, baserade på en standardiserad intervjuguide. ResultatDefinitionen av talang skilde sig åt mellan länderna.

Den här uppsatsen undersöker Landstinget i Värmlands personaltidning Intryck och dess betydelse för organisationskulturen. Huvudsyftet med studien är att titta närmare på hur de fem olika yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och dietister framställs i tidningen. Uppsatsen tittar också på hur personal inom yrkesgrupperna själva anser att de representeras i tidningen, samt om tidningens syfte når fram till personalen. Studien utgår från teorier om kommunikation, internkommunikation, organisationsteori och organisationskultur. Ett viktigt begrepp för uppsatsen är bland annat transmissionsmodellen som ger en grundläggande syn på hur kommunikation fungerar genom en personaltidning.      För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie, genom två metoder, gjorts. Personaltidningen Intryck analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där tre frågor ställdes till texterna: Hur framställs yrkesrollerna i tidningen?, Fokuserar texterna på team eller individer? och Är kommunikationen tillgänglig för alla? Frågorna syftade till att få svar på uppsatsens övergripande frågeställning angående hur yrkesrollerna framställs.

Människor i dagens samhälle blir allt äldre och drabbas av sjukdomar som medför ett långt sjukdomsförlopp. Därför måste den palliativa vården lyftas fram mer än vad den gör i dagsläget. Personer som är i behov av palliativ vård finns inom de flesta delar av sjukvården. Därför behöver sjuksköterskan ha teoretisk och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som är i behov av palliativ vård. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden till personer som är i behov av palliativ vård.

Bakgrund: Hemsjukvård har bedrivits i Sverige sedan 1970-talet. Inom den somatiska vården ser man detta som en vårdform som stärker patientinflytande. Trots att psykisk ohälsa utgör den största orsaken till sjukskrivning i Sverige ser man inte samma utbyggnad av hemsjukvården inom psykiatrin. Istället bedrivs akutpsykiatrisk vård fortfarande mestadels som slutenvården. Detta trots att man vet att många patientgrupper far illa av att vistas inom den psykiatriska avdelningsmiljön.

Abstract Aim: Since there is a lack of research based educational interventions concerning the relationship between coaches and young athletes, the aim of this study was to implement and examine the effects of sport psychology intervention for coaches in a track and field club. The research questions were: What are the effects of an educational intervention for coaches, with focus on a motivational climate, on: A) the coaches´ coaching approach B) their athletes´ goal orientation and C) their athletes´ perceived competitive anxiety?Method: The coach education stretched over two months and consisted of four two-hour lessons with focus on motivational climate, goal orientation and sport anxiety. Six coaches (three females, three males), aged 38-52 (M=44.33 years, SD=4.84) and their 59 athletes (27 males and 32 females) aged 12-14 (M=13.10 years, SD=0.82), participated in the study. A control group of 35 athletes (10 males and 25 females), of the same age (M=13.46 years, SD=0.70) and with similar demographic data, was also recruited.