Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka bildämnets potential som integreringsämne och studera hur estetiska lärprocesser som kunskapsform kan ta sig uttryck i gymnasieskolan. Undersökningen bygger på ett intervjumaterial där elever, lärare och skolledare från en gymnasieskola i Storstockholmsområdet berättar om sina erfarenheter kring ämnesintegrering med bildrelaterade kurser. Utgångspunkten för undersökningen är tvåämnesintegrerade arbeten som handlar om sociala samhällsfrågor med elever på Medieprogrammet. Elevernas praktiska bildarbete består av att gestalta tankar, känslor och erfarenheter utifrån faktakunskaper från bland annat ämnena samhällskunskap, religion ochsvenska. Titeln ?Jag tänker mycket när jag ritar, faktiskt?? är ett elevcitat från intervjuernaoch formulerar att det är elevernas lärande som står i centrum i undersökningen.

Vårt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp människor. För att få svar på våra frågeställningar har vi låtit elever i år 4 och år 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta ämne. Våra resultat är baserade på två stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det känns att framträda inför en grupp människor. I våra resultat visar det sig att övervägande av eleverna tycker det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater.

Syftet med denna studie är att förklara och förstå hur lärare tänker kring med stort rörelsebehov i skolan och hur de tänker kring sitt agerande. Upplevs elevernas beteende som störande av lärarna? Vi har även försökt få förståelse om vad lärarna anser kan bidra till detta beteende hos eleverna, både i och utanför skolan. I första delen har vi tagit upp vad litteraturen säger om detta ämne och närliggande områden. I andra delen av vår bakgrund har vi behandlat lärarens roll, för att sedan lyfta fram betydelsen av skolmiljön.

Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.

Vårt syfte är att titta på den nya speciallärarutbildningen som startar våren 2008 och att se vilka tankar den väcker hos specialpedagogerna och specialpedagogiken. Vi har pratat med rektorer och specialpedagoger för att höra deras synpunkter och få fram deras känslor och reaktioner på utvecklingen inom det specialpedagogiska området. I teorin beskriver vi vad som skiljer specialpedagogen och specialläraren åt och vad de har för olika roller. Rektorsrollen finns också med för att få ett bredare perspektiv. Vi redogör för aktuell debatt med tidningsstudier och politiska ståndpunkter i ämnet.

Tidigare forskning har fokuserat mycket på vad entreprenörskap är, och vem som är en entreprenör. Tidigare forskningar visar att en entreprenör är något man föds till. Det finns en hel del forskning om entreprenör, entreprenörskap där man fokuserar på entreprenörens personlighetsdrag. Bland den forskning som finns existerar två huvudsakliga uppfattningar. Den ena menar på att man föds till entreprenör medan den andra anser att entreprenör egenskaper är något man kan utveckla genom olika affärserfarenheter.

Syftet med vårt utvecklingsarbete är att undersöka vad barn tänker och kan lära sig om sina rättigheter. VI har arbetet med två olika förskoleklasser för att göra de medvetna om Barnkonventionen och sina rättigheter. De tio grundsatserna, utifrån FN:s Barnkonvention, har varit grunden för att göra barnen medvetna om sin rättgheter. Metoden som vi har använt oss av är gruppintervjuer/samtal, enskilda intervjuer och observationer. Under praktiken gång har vi samtal med barnen i grupp efter vi läst en saga.

Bakgrund: Antalet könsstympade kvinnor i världen antas vara mellan 100-140 miljoner och en del av dessa finns i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att vara könsstympade. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Artiklar söktes i olika databaser, informationen analyserades och huvudkategorier och subkategorier togs fram. Resultat: Resultatet presenterades med huvudkategorierna: Erfarenheter i dagligt liv och Erfarenheter i samband med vård.

Uppsatsens syfte är att analysera jobbrotation utifrån ett lärandeperspektiv. Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi med narrativ metod har vi tagit del av fem stycken berättelser från medarbetare på AstraZeneca och Polismyndigheten i Skåne. Genom berättelser har vi fått ta del av medarbetares erfarenheter, tankar, åsikter och känslor kring jobbrotation och lärande. Utifrån den bearbetade empirin har vi valt de områden vi funnit intressanta för vidare analys inom området för jobbrotation ur ett lärandeperspektiv. Till empirin har vi ställt följande frågor; Varför jobbrotera? Vad lärs? Vem lär? och För vem lärs?Vårt resultat visar att medarbetarnas inställning och attityd till jobbrotationens syfte och mål styrt de erfarenhter, tankar, åsikter och känslor som delgivits.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berättelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berättelserna till sitt vardagsliv.Den frågeställning som vi har utgått ifrån är:Vad pratar barn på fritidshem om när de samtalar kring film med fiktivt innehåll?Vad säger barn om hur fiktivt innehåll som de sett på film relaterar till deras vardagliga liv?Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att få fram empiri att analysera. Vi har utgått från barns perspektiv då vi har försökt att se världen ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmärksamma barns perspektiv om forskaren vill få kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av världen. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehålla barns perspektiv då de är experter inom området.I vår metod har vi använt oss av gruppintervjuer då barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och åsikter.

I denna c-uppsatts problematiseras området konflikthantering och anledningen till att människor hamnar i konflikter. Syftet är att beskriva hur pedagoger i den dagliga skolverksamheten arbetar med konflikthantering samt om de har några speciella metoder eller strategier. Vi använde kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod till vårt arbete. Syftet bröt vi ner i tre frågeställningar som sökte svar på frågor hur pedagoger arbetar med konflikthantering, deras tankar, erfarenheter och upplevelser inom området. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där vi har tagit i beaktning, utifrån ett forskningsperspektiv, att människan hela tiden påverkas av sin omgivning.

I denna uppsats undersöker jag recensionen som genre och skoluppgift. Uppnår eleverna målet att kunna uttrycka åsikter, erfarenheter och iakttagelser i skrift i enighet med kursplanen för svenska A? Min hypotes har varit att om eleven har med dessa tre dimensioner i sina recensioner har eleven fått ett högre betyg på sin skrivna uppgift. Det jag har kommit fram till efter undersökningen är att 7 av 28 recensioner saknade dimensionen erfarenheter. Ingen av dessa recensioner har fått betyget MVG.

Studiens syfte var att kartlägga och belysa de tankar och preferenser som finns kringbiologiundervisning i allmänhet och i synnerhet på den undersökta skolan. Frågeställningenvar: Hur ser eleverna på undervisningen i biologi, biologins olika ämnesområden samtbiologiämnets livsanknytning på denna skola? Elevernas tankar och preferenser inhämtadesgenom en enkät som till stor del inspirerats av ROSE projektet. Data sammanställdes ochanalyserades utifrån frågeställningen. Eleverna anser att betygen är viktigare än ämnet i sigoch att de delar av ämnet som har anknytning till dem själva är intressantare än allmännabiologikunskaper.

Denna slutreflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegånger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött på och hur jag löst dem. Delarna av denna reflektion är först en beskrivning av vad jag gjort, därefter en beskrivning av hur detta projekt var tänkt att fungera. Den tredje delen är en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat på mina veckorapporter. Den fjärde delen är själva reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstått. Den sista delen är ett slutord där jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jämfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmänhet..

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hållningen till IT pedagogiken samt genusperspektivet utifrån några lärares och elevers erfarenheter med perspektiv på historieundervisningen på högstadiet. Arbetet har ställts i relation till tidigare forskning kring IT-pedagogik och genus samt kursplanerna för historia i högstadiet. I resultatdelen presenteras genomförda intervjuer med tre lärare samt en elevgrupp bestående av fyra elever. I genomförandet av intervjuerna har det används två olika metoder. Främst har jag utgått ifrån en gruppintervju med utgångspunkt i den kvalitativa forskingen samt tre enskilda intervjuer för att uppnå mitt resultat.