Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andraspråksundervisningen av nyanlända elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frågeställningar:På vilket sätt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsättningar får eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det språkutvecklande arbetet?Hur förhåller sig läraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas språkutveckling tillskrivs dessa av lärarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade språkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och då främst till tidigare lektionsmoment med undervisande lärare, men även till erfarenheter från elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och språkliga bakgrund.

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstå elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda på detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, där jag har tillämpat en hermeneutisk ansats. För att fånga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat på eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio år.

Bakgrund: Det är möjligt att förebygga suicid. Enligt den samhälleliga och vetenskapliga debatten kan skolan ses som en central och viktig arena för ett suicidpreventivt arbete. Det finns aktörer som menar att lärare kan spela en viktig roll i detta arbete och att de därför bör utbildas i suicidprevention.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasielärare och kuratorer upplever att lärarens roll inom suicidprevention bör se ut. Frågeställningarna lyder: 1) Vilka upplevelser och erfarenheter av samtal om självmord med eleverna har lärare? 2) Vilken roll och vilket ansvar gällande suicidprevention har lärare? 3) Hur upplevs och uppfattas samarbetet på skolan gällande suicidprevention? 4) Hur upplevs och uppfattas styrning (styrmedel och utbildning) gällande suicidprevention?Metod: En kvalitativ samtalsintervjuundersökning har använts för att ge insikt och djupare förståelse om respondenternas tankar, upplevelser och erfarenheter.

Arbetets titel är Dans i skolan ? en danslärares och sex grundskollärares syn på och tankar om dans i skolan, och författare är Emma Kayser. Problemområdet är dans i skolan, vilket är ett område som är förhållandevis främmande för många. Frågan jag har arbetat utifrån är: Vad har en danslärare respektive sex grundskollärare för syn på och tankar om dans i skolan? Syftet med att göra undersökningen har varit att jag i framtiden har planer på att starta ett projekt med dans i skolan.

Antologin, som har sin utgångspunkt i tema Identitet & Livsvillkor, problematiserar samhällets normativa föreställningar i förhållande till sexualitet och kön. Studieområdet speglar en vision om att förändra samhället, där individen inte bör begränsa sitt identitetsskapande på grund av normaliseringsprocesser. Detta belyses ur fyra olika perspektiv som utgår ifrån deltagarnas livsberättelser och erfarenheter. I det första bidraget diskuterar Elvira Ekström i Könad prevention - en studie om unga och deras tankar kring sex och preventivmedel hur ungdomar förhåller sig till föreställningar om sexualitet och preventivmedel. Nästa kapitel "Det här känns jobbigt för mig och vi måste prata" ? en studie om heteronormens betydelse för personer med LHBQ - identiteter skrivet av Sandra Johansen, presenterar individers erfarenheter av att placeras utanför heteronormativitetens ramar.

Syftet med denna studie är att jämföra leksaksinnehavet på en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnå syftet gjordes en jämförelse på de båda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tänkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhållningssätt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssätt av leksakerna i förskoleverksamheterna.

Bakgrund Nutrition är en viktig del i strävan efter god fysik och goda idrottsprestationer. Näringsintaget i samband med träning påverkar prestation och adaption till träningen. Forskning visar att våra beteenden inte grundas enbart på kunskap, utan är en produkt av våra samlade attityder. Då användandet av kosttillskott är utbrett och kan påverka näringsintaget finns det mycket att vinna på att personer som arbetar med kostrådgivning för idrottsutövare har kunskap och förståelse för vad som styr valet av näringsintag i samband med tränig.Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka föreställningar, attityder och tankar som ligger till grund för valet av återhämtnings- och mellanmål i syfte att öka träningseffekten och förbättra återhämtningen hos regelbundet tränande individer.Metod Sju intervjuer genomfördes med regelbundet tränande individer. Vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide.

Abstract Andersson, Kajsa och Liljeqvist, Marie (2008). En studie av pedagogernas tankar om Korrektion av elevtexter. Malmö högskola: lärarutbildningen. Syftet är att undersöka sex pedagogers tankar om skrivutveckling, och relatera dessa till elevernas erfarenheter. Våra frågeställningar är: ? Hur motiverar de utvalda pedagogerna valet mellan att korrigera eller inte korrigera i elevernas skrivna texter? ? Vad anser eleverna om skrivträning och att bli korrigerade? För att få svar på de här frågorna har vi intervjuat sex pedagoger på två olika skolor. Därefter delade vi även ut en och samma elevtext till pedagogerna som de skulle korrigera på sitt sätt.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra pedagogers Tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Vi har sökt svar på två frågeställningar. Vilken uppfattning har pedagogerna om sitt arbete i en mångkulturell miljö? Vilka erfarenheter av och tankar om ett interkulturellt förhållningssätt kan vi synliggöra hos pedagogerna genom kvalitativa intervjuer? Analysen gjordes med hjälp av litteratur som behandlar ett interkulturellt förhållningssätt. Studien bygger på kvalitativ forskning och analys av skriftliga källor. I studien diskuteras kulturbegreppet utifrån ett antropologiskt perspektiv.

Denna studie visar vad 4-5-åringar har för uppfattningar om stjärnorna och solen, vad de tror att stjärnorna och solen är för något och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer i samband med att barnen målar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns många uppfattningar inom området hos barn 4-5 år. En del uppfattningar är realistiska, en del fiktiva.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om barn med svenska som andraspråk var medvetna om sin språkutveckling i skolmiljö. Jag ville även undersöka hur barnen kände att deras språk utvecklades i skolan. Jag tog del av forskning kring ämnet språkutveckling och fann en hel del rapporter kring pedagogernas tankar och åsikter om språkutveckling, men få som beskrev språkutveckling ur barnperspektiv. Jag blev därför intresserad av att undersöka barnens egna erfarenheter och tankar kring sin språkutveckling i skolmiljön. Studiens frågeställningar: Är barn med svenska som andraspråk medvetna om sin språkutveckling i skolmiljö? När upplever barnen att deras språkutveckling främjas i skolmiljön? Jag genomförde en kvalitativ undersökning på tio barn.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lärarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrån barnens lärande. För att synliggöra lärarnas Tankar och erfarenheter användes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan på barnens lärande. Lärarna menar att miljön skapar lärarens roll och det är lärarna som innehar huvudrollen när det gäller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska ändras och lämpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgå från barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lärande miljö.

I Sverige drabbas årligen mellan 6 000 till 10 000 personer av ett hjärtstopp. Majoriteten av personerna som drabbas av ett hjärtstopp får det utanför sjukhuset. Ambulanspersonal är de som larmas först ut till platsen för att påbörja det akuta omhändertagandet av en person med hjärtstopp. Effektiv behandling av hjärtstopp prehospitalt innefattar bland annat hjärt- och lungräddning (HLR). Ett hjärtstopp är en krävande uppgift för ambulanssjuksköterskan då det gäller att snabbt bedöma och påbörja behandlingen.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar barn i årskurs två har om sina livschanser utifrån ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill även ta reda på om deras etniska bakgrund har någon påverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i två olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer.

Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka tankar eleverna hade om könsroller och om det var möjligt att genom olika praktiska övningar och föreläsningar öka deras medvetenhet i ämnet. Undersökningen valde vi att göra i två klasser, i årskurs sju respektive årskurs åtta för att få ett bredare underlag för undersökningen. Vi delade ut två enkäter till eleverna, vecka ett respektive vecka sex, detta för att se vilka tankar de hade om könsroller innan vårt arbete startade och slutligen att ta reda på om deras medvetenhet hade ökat efter slutförandet av arbetet. Vi arbetade, under sex veckor, med eleverna i ämnet könsroller på deras svensklektioner där vi arbetade på olika sätt. Det fick göra olika värderingsövningar och skrivuppgifter, de fick även läsa varsin bok, diskutera i mindre grupper samt att vi hade några korta föreläsningar för eleverna.