Den hÀr rapporten redogör för det examensarbete som utfördes pÄ Cargotec ABsutvecklingslaboratorium i Hudiksvall vÄren 2012. Cargotec AB Àr en vÀrldsledande leverantörav lasthanteringslösningar för lokal transport, terminaler, hamnar, distributionscenter ochfartyg. I Hudiksvall tillverkas lastbilskranar för hantering av timmer och styckegods.Hudrauliska ventiler utgör en viktig del av de system de ingÄr i och deras egenskaper, bÄdestatiska och dynamiska, har en enorm betydelse för systemet som helhet. Det Àr dÀrför viktigtatt kunna identifiera egenskaperna hos de ventiler som anvÀnds. För att tillgodose detta behovfinns en provkrets för ventiler pÄ Cargotecs utvecklingslaboratorium i Hudiksvall.

Den hÀr rapporten redogör för det examensarbete som utfördes pÄ Cargotec ABsutvecklingslaboratorium i Hudiksvall vÄren 2012. Cargotec AB Àr en vÀrldsledande leverantörav lasthanteringslösningar för lokal transport, terminaler, hamnar, distributionscenter ochfartyg. I Hudiksvall tillverkas lastbilskranar för hantering av timmer och styckegods.Hudrauliska ventiler utgör en viktig del av de system de ingÄr i och deras egenskaper, bÄdestatiska och dynamiska, har en enorm betydelse för systemet som helhet. Det Àr dÀrför viktigtatt kunna identifiera egenskaperna hos de ventiler som anvÀnds. För att tillgodose detta behovfinns en provkrets för ventiler pÄ Cargotecs utvecklingslaboratorium i Hudiksvall.

Syftet i denna uppsats Àr att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.Uppsatsen grundar sig pÄ material frÄn observationer i en klass under loppet av tvÄ dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stÀmmer överens med hur det egentligen Àr och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt pÄ lÀraren dÄ denne vÀljer att ge de starka eleverna ordet trots att det Àr den gruppen elever som ocksÄ tar ordet sjÀlva. Av resultaten att döma Àr en förÀndring behövlig..

Syfte: Att finna ut vilka kriterier lÀrare som undervisar i matematik i Ärskurserna ett till fem anser vara viktiga nÀr de sÀrskiljer elever i matematiksvÄrigheter. Vilka Àr de faktorer som pÄverkar att en elev hamnar i matematiksvÄrigheter, enligt lÀrarna? Studiens syfte Àr Àven att beskriva vem det Àr som vÀljer ut elever i matematiksvÄrigheter pÄ skolorna.Teori: I didaktiska teorier ingÄr Piaget och Vygotskij.Metod: En enkÀtstudie genomfördes pÄ fem skolor med de lÀrare som undervisar i matematik i Är ett till fem. Svaren analyserades och bearbetades statistiskt.Resultat: De kriterier som lÀrarna anser vara de viktigaste Àr i fallande ordning: talbegrepp, positionssystemet och talsystemets uppbyggnad, talföljd samt talrelationer. Av de faktorer som lÀrarna anser vara viktigast Àr sjÀlvförtroendet den faktor som Àr den mest frekventa.

Sammanfattning I vÄr undersökning Àr ambitionen att fÄ en bild av ungdomars uppfattning om litteraturlÀsning i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och lÀsning? Inför mötet med vÄra framtida elever vill vi som blivande svensklÀrare öka vÄr medvetenhet om eleverna som lÀsare. Metoderna vi har valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 78 elever frÄn tvÄ olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med Ätta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika instÀllningar till att lÀsa.

I historikern Queckfeldts doktorsavhandling nÀmns Palmes sÄ kallade GÀvle-tal vid flera tillfÀllen, vilket inte alls Àr mÀrkligt: "massmedierna uppmÀrksammade talet...Vietnam hade plötsligt...blivit ett slagtrÀ i den svenska inrikespolitiska debatten". Inget utav detta hittades i NyDag eller Arbetaren. Talet varken förÀndrade eller ens uppmÀrksammades sÀrskilt mycket. Men skillnaderna mellan tidningarna, gÀllande flera fÀlt, har blivit ledstjÀrnan för analysen.

Syfte med min studie var att undersöka elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter i ett yrkesprogram och hur lÀrarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ gjordes en kvalitativ studie pÄ en skola i norrland. Intervjupersonerna Àr fyra stycken elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och fyra stycken lÀrare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om lÀs- och skrivsvÄrigheter tas ocksÄ upp. Resultatet tyder pÄ att bÄde lÀrare och elever inte fÄr resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjÀlpa elever och lÀrare i klassrummet.

 Alla som vuxit upp i Sverige har gÄtt i den svenska skolan. Alla som gÄtt i den har ocksÄ minnen frÄn den. Genom mÀnniskors minnen beroende pÄ nÀr de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förÀndrats i elevers ögon. Det svenska sprÄket lÀrs ut i skriftform men hur har man anvÀnt sig av det verbala verktyg sprÄket faktiskt Àr. Eleverna som intervjuats har gÄtt i skolan under 40-60 och 90 talet. Elever minns mycket frÄn sin skoltid.

Barns lÀsutveckling har lÀnge delat upp forskare och lÀrare i tvÄ lÀger. The reading war i USA spred sig över vÀrlden under 1970-talet och pÄverkade Àven lÀrare och forskare i Sverige. Debatten gÀllde om elever skulle fortsÀtta undervisas genom att lÀra sig alfabetets bokstÀver och tillhörande sprÄkljud eller om det var mer effektivt att anvÀnda sig av en helordsmetod. Syftet med denna konsumtionsuppsats har varit att undersöka skillnader i barns lÀsutveckling vid anvÀndandet av Phonics och Whole language och hur dessa skiljer sig mellan olika ortografier. Vi har Àven analyserat tidigare forskning dÀr de kombinerat dessa tvÄ metoder.Denna vetenskapliga litteraturstudie har genomförts genom att jÀmföra resultat av tidigare forskning.

Gymnasieskolan Àr precis som sina elever i stÀndig förÀndring. Snart fÄr vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lÀrare sjÀlva om de beslut som fattas om deras framtid och hur pÄverkas de? HÀr möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lÀrare som berörs direkt av dem..

Syftet med studien Àr att analysera hur nyanlÀnda elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lÀrare i förberedelseklass, och lÀrare som arbetar med svenska som andrasprÄk anvÀnder sig av i utbildningen av nyanlÀnda elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lÀrare pÄ tre skolor i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna lÄg fokus pÄ vilka arbetssÀtt lÀrare anvÀnder sig av, gÀllande tvÄ viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen Àr relativt liten sÄ ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men dÄ likheterna Àr uppenbara sÄ antyder det att samma arbetssÀtt förekommer pÄ andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes pÄ liknande sÀtt pÄ alla undersökta skolor, det vill sÀga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartlÀggningen pÄbörjades omgÄende.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur undervisningen i idrott och hÀlsa bedrivs för barn i behov av sÀrskilt stöd som inte gÄr i den vanliga skolan. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:Hur ser lektionerna i idrott och hÀlsa ut pÄ de undersökta skolorna?Hur anpassas undervisningen pÄ de besökta skolorna till elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd?Hur arbetar dessa lÀrare med kursplanen?Vad Àr dessa lÀrares syn pÄ att inkludera alla elever i den vanliga skolan?MetodI denna kvalitativa studie har sju lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fem olika skolor intervjuats med hjÀlp av en semistrukturerad intervju som utgÄr ifrÄn studiens frÄgestÀllningar. Skolorna som ingÄr i denna studie hittades via sökningar pÄ Google. Sökorden som anvÀndes var framförallt skola, behandling, autism, Asperger, ADHD och Stockholm.

SamhÀllet har genomgÄtt mycket stora förÀndringar under 1900-talet. Vi har gÄtt frÄn ett jordbruksbaserat samhÀlle till ett industriellt och nu till dagens högteknologiska samhÀlle. Kvinnans roll har förÀndrats frÄn att ha varit förvÀrvsarbetande i jordbruket till att under 1930- 1960-talet vara husmoder med uppgift att sköta hem och barn. FrÄn 1960-talet har rollen förÀndrats till att vara deltagande i förvÀrvsarbetslivet tillsammans med ansvaret för hushÄllsarbetet. Samtidigt som denna process skett har en utveckling inom omrÄdet hushÄllsteknik pÄverkat kvinnornas arbete i hemmet.

Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

I vÄrt arbete utgÄr vi ifrÄn den nya bestÀmmelse som Skollagen har gett ut och den innebÀr att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstÄnd ska gÄ under grundskolans lÀroplan istÀllet för grundsÀrskolan. Denna nya bestÀmmelse gjorde oss nyfikna pÄ hur denna inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna stÀller sig till detta. I detta arbete vill vi dÀrför med hjÀlp av verksamma pedagoger lyfta ett sÀtt pÄ vilket inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. PÄ denna nya bestÀmmelse kan det ske mÄnga olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit lÄngt med inkluderingsprocessen och mÄnga andra kommuner har denna implementering framför sig.