Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och förstÄ hur elever som Àr nya pÄ en skola kan uppleva trygghet i bÄde fysisk och social miljö, samt bevara och/eller bygga upp sin inre trygghet. Inför studien granskades nationella riktlinjer och rÄd och genom litteraturstudier i Àmnena trygghet, lÀrande, grupprocesser och mÀnniskans grundlÀggande behov, lades en förförstÄelse för Àmnet. En hermeneutisk ansats var ledgivande under hela studien, i synnerhet under det analyserande och tolkande stadiet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre elever i blandade Äldrar i Äk 1-5. Det visade sig att eleverna hade behov av trygghet under den första tiden i en ny miljö och att de framförallt hittade den tryggheten i jÀmnÄriga kompisar.

Motivation Àr drivkraften till mÀnskligt agerande, vÀrderande och produktivitet. I skolan Àr detta ett aktuellt begrepp dÄ motivation till lÀrande Àr en betydande del av en elevs utveckling inom skolan. LÀrare fÄr dÀrmed dagligen försöka hjÀlpa elever skapa motivation till lÀrande för att de ska klara de utsatta mÄlen som finns i lÀroplanen. Det Àr en svÄr uppgift att som lÀrare stödja elever i deras skapande av motivation till lÀrande. Begreppet motivation till lÀrande Àr inget outforskat omrÄde, dÀremot ett viktigt fenomen som jag tyvÀrr kÀnner inte uppmÀrksammas nog mycket inom lÀrarutbildningen eller tydliggörs i de beslut som tas inom skolan.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad nÄgra lÀrare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda pÄ detta har undersökningar i form av intervjuer och enkÀter gjorts pÄ tre olika grundskolor. TvÄ av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund Àn svensk och den tredje skolan har en vÀldigt liten andel elever med utlÀndsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som vÀntat, i de skolor dÀr större andel elever med annan bakgrund Àn svensk var representerade fanns det mer tolerans och förstÄelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frÄgor om hur bÄde lÀrare och elever ser pÄ elever som bÀr slöja.

Syftet med detta arbete Ă€r att studera hur elevers uppfattning av variabelbegreppet utvecklas mellan Ă„rskurs 7 till 9. Internationella tester visar att svenska elever i Ă„rskurs 8 har svĂ„rt för det matematiska begreppet variabler samtidigt som skolverket har konstaterat att variabelbegreppet Ă€r viktigt för förstĂ„elsen av matematiken pĂ„ gymnasienivĂ„. Inom forskningsprojektet Concepts in Secondary Mathematics gjorde forskaren D. E. KĂŒchemann pĂ„ 1980-talet en klassificering av elevers uppfattning av variabelbegreppet.

VÄrt syfte i vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot mÄlet en skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslÀrare pÄ olika skolor. Vi stÀllde olika frÄgor till idrottslÀrarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgÀnglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ?en skola för alla? innehÄller lÀrarnas upplevelser av arbetet mot mÄlet en skola för alla.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie och inkluderade bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov mÄste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet Àn Àldre.

Föreliggande studie baseras pÄ intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lÀrare i en kommun i Stockholms lÀn. Eleverna Àr alla i koncentrationssvÄrigheter och syftet med studien Àr att undersöka hur elever i koncentrationnsvÄrigheter och deras lÀrare upplever lÀrare-elev relationen i frÄga om elevens lÀrande. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr vad som Àr framtrÀdande för lÀrarna i deras undervisning med hÀnsyn till elever i koncentrationssvÄrigheter, hur eleven i koncentrationssvÄrigheter upplever lÀrarens undervisning samt vilka upplevelser som Àr framtrÀdande för lÀrare och för elever i koncentrationssvÄrigheter i frÄga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

Denna rapport handlar om storyline. VÄrt syfte var att undersöka hur den metoden fungerar som inlÀrningsmetod och arbetssÀtt. I vÄra empiriska undersökningar har vi anvÀnt oss av intervjuer och observationer, samt en examination i form av brev som eleverna i försöksklassen skrev efter avslutat arbete. I undersökningen deltog sammanlagt 22 elever ur en Ärskurs fem. Det vi har kommit fram till Àr att storyline Àr en bra inlÀrningsmetod och ett bra arbetssÀtt som tillgodoser mÄnga elevers olika behov nÀr det gÀller inlÀrningsstilar.

VÄr uppfattning Àr att vÀgledare pÄ skolor har betydelse för integrationen av elever med invandrarbakgrund genom den vÀgledning de bedriver. DÀrför valde vi att ta reda pÄ hur vÀgledarna ser pÄ vÀgledningen av dessa elever, om det finns nÄgra utmÀrkande drag i denna, orsakerna till vÀgledarnas förhÄllningssÀtt, och om det finns stöd i skolans mÄldokument för vÀgledning av elever med utlÀndsk bakgrund. Undersökningen Àr gjord genom en kvalitativ enkÀtmetod, dÀr frÄgorna besvarats skriftligen av sex studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor i Malmö. VÄr kunskapsbakgrund bygger pÄ tidigare forskning inom Àmnena utbildning, mÄngkultur och integration. Vi utgÄr dessutom frÄn bland annat V.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet i studien var tvÄdelat, dels avsÄgs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om trÀning, dels att jÀmföra hur svenska elitorienterare trÀnade pÄ 1980-talet och Är 2010.FrÄgestÀllningar till kÀllanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om trÀningsupplÀgg, mental trÀning och mentala faktorer som pÄverkar prestationen samt trÀnarrollen?FrÄgestÀllningar kring hur elitorienterare trÀnade pÄ 1980-talet jÀmfört med Är 2010: Vilka skillnader och likheter i trÀningsupplÀgg bland kvinnor och mÀn finns det mellan 1980-talet och Är 2010? Har trÀnarrollen förÀndrats? VarifrÄn fÄr elitorienterare sin kunskap om hur de ska lÀgga upp sin trÀning?MetodDe metoder som anvÀndes i studien var kÀllanalys och enkÀtundersökning. De kÀllor som analyserats Àr fem böcker som handlar om orienteringstrÀning. Respondenterna till enkÀten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det Är 2010. Antalet respondenter var 13 frÄn 1980-talet och 14 frÄn Är 2010.ResultatDe viktigaste resultaten i studien var att det finns bÄde skillnader och likheter i vad som ingÄr i en elitorienterares trÀningsupplÀgg pÄ 1980-talet jÀmfört med Är 2010.

Fo?rfattarrollen har under de senaste tva?hundra a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar. I och med romantikens ide?ma?ssiga omdefinition av vad litteratur skulle kunna vara uppkom ett behov av en fo?rfattarroll fri fra?n beroenden av traditionella maktinstitutioner. Fo?rfattaren, eller diktaren, skulle vara en kraft i egen ra?tt som kunde fo?rmedla sanningen om livet, ma?nniskan och samha?llet till folket.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

?Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och vÀxa med sina uppgifter.? (LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo 94, 1994 s. 6) I dagens skolverksamhet anser jag att en grupp elever ofta glöms bort, de elever som far illa pÄ grund av hemförhÄllanden. I studien har jag fokuserat pÄ de elever som vÀxer upp i ett hem dÀr en eller bÄda förÀldrarna missbrukar alkohol. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur klasslÀrare kan arbeta för att stimulera lÀrande hos elever vars förÀldrar missbrukar alkohol.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

VÄrt examensarbete grundar sig pÄ en undersökning om hur elever upplever rasten pÄ skolgÄrden. I vÄr litteratur har vi behandlat olika faktorer pÄ skolgÄrden som Àr viktiga för att eleverna ska fÄ en rast som tillfredstÀller deras olika behov. Vi har jÀmfört tvÄ skolor som ligger i nÄgorlunda lika omrÄden och dÀr eleverna har likartade kulturer och sociala bakgrunder. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer och gjort observationer. Av de elever som medverkat under intervjuerna gÄr tio barn i en förstaklass pÄ den ena skolan och tolv barn i en tvÄ- trea pÄ den andra skolan.