ABSTACTINSTITUTION: Institutionen för pedagogikAvdelningen för bildVĂ€xjö universitetADRESS: 351 95 VĂ€xjöTELEFON: 0470-70 80 00HANDLEDARE: Emilie KarlsmoTITEL: Bake a wish- iscensĂ€ttningar av den lyckligahemmafrunENGELSK TITEL: Bake a wish- stagings of the happy housewifeFÖRFATTARE: Malin NilssonADRESS: StallvĂ€gen 46352 56 VĂ€xjöTELEFON: 070-52 29 572TYP AV UPPSATS: C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN: Ht 2008Uppsatsen behandlar likheter mellan bilder hĂ€mtade frĂ„n 2008 och 1950-talet för att finna om bilderna frĂ„n 2008 Ă€r iscensĂ€ttningar av 1950-talet.Genom bildundersökningar och semiotiska bildanalyser av bilder i A piece of cake (2008), Husmoderns köksalmanack (1950-59) och Anne Taintors collage, undersöker uppsatsen om A piece of cake refererar till 1950-talet, och om det har skett nĂ„gra förskjutningar.Författaren framhĂ„ller att det finns en del likheter, framförallt mellan A piece of cake och bilderna i Anne Taintors collage, samt att likheterna i förhĂ„llande till olikheterna tyder pĂ„ en förĂ€ndring av kvinnan som motiv..

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att frÀmja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier anvÀnder man sig av i skolan för att hjÀlpa dessa elever? I vÄr litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vÄrt Àmne. Resultaten visar att relationen mellan lÀrare och elev Àr viktig, dÀr pedagogens röstanvÀndning spelar in. RÀtt ord och rÀtt ton kan vara betydelsefullt för att behÄlla en god relation mellan lÀrare och elev och pÄ sÄ vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.

BakgrundI bakgrunden redogörs för hur datorer i undervisningen ur ett historiskt perspektiv har sett ut i Sverige frÄn 80-talet tills idag, samt diskussioner kring Àmnet datorer i undervisningen och den demokratiska betydelsen av Àmnet. Skolverket har genom Ären gjort diverse satsningar pÄ IT i skolan. Trots detta har spridningen av IT har gÄtt lÄngsammare i skolan Àn i samhÀllet i övrigt.SyfteUndersökningens syfte Àr att ta reda pÄ hur ofta elever, frÄn 7 skolklasser i Äk 6, anvÀnder datorerna i skolans datorsal, samt jÀmföra elevernas datoranvÀndning mellan och inom varje skolklass.MetodUndersökningen gjordes genom enkÀt som Àr en kvantitativ metod. DÄ denna studie har i syfte att jÀmföra ett större urval elever, Àr en kvantitativ metod att föredra. Sammanlagt 105 elever frÄn 7 skolklasser, samtliga i Ärskurs 6, medverkar i undersökningen.

Det Àr en parallellundersökning för att se hur lÀrare och elever uppfattar lÀs- och skrivsvÄrigheter och vad det finns för hjÀlpinsatser pÄ skolorna samt vilka rÀttigheter elever har och vilka skyldigheter skolorna har gentemot dessa elever..

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Sammanfattning Det befintliga va-nÀtet vÀxer hela tiden och blir större och större. Ledningarna i nÀtet har en viss antagen livslÀngd som talar om ungefÀr hur lÀnge de antas hÄlla. Man antar att de Àldre ledningarna löper större risk att gÄ sönder och att dÀrmed behöver renoveras mer Àn de yngre, eftersom de nÄr förvÀntad livslÀngd först. Innan 1980-talet renoverade man inte va-ledningar, istÀllet grÀvde man upp de gamla ledningarna och anlade nya. I och med att nÀtet Àr sÄ stort idag Àr det inte ekonomiskt hÄllbart att lÀgga om gamla ledningar hela tiden. DÀrför började man i början av 1980-talet prova olika renoveringsmetoder.

Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och dÀrför vill vi utöka vÄr kunskap kring detta för att vara bÀttre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur vÀl situationen stÀmmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i bÄde skollagen och lÀroplanen. Enligt de tvÄ behandlingsmetoder vi utgÄtt frÄn, TEACCH- och LövÄs-metoden, bör mÄlet vara att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jÀmföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fÄtt insikt i vilka resurser eleverna har tillgÄng till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. VÄrt resultat Àr att det krÀvs vÀl anvÀnda resurser och en positiv instÀllning till dessa barn i en inkluderande skola.

Syftet har varit att undersöka hur elever uppfattar och hanterar grÀnsvÀrden. Detta har jag gjort genom att först studera litteratur inom omrÄdet och sedan genomföra intervjuer med elever frÄn olika matematik E klasser. Tio elever intervjuades utifrÄn fem stycken problem med nÄgon anknytning till grÀnsvÀrden. Undersökningen visar att eleverna har dÄlig förstÄelse för grÀnsvÀrden. De slutsatser som jag kan dra utifrÄn min undersökning Àr att elever saknar förstÄelse för vissa grundlÀggande begrepp som kontinuitet och gÄr emot..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur portrÀtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förÀndrats i flickboken under 1900-talet. Har framstÀllning av, definition av och synen pÄ vad en kvinnlig förebild Àr förÀndrats i litteraturen och vad Àr egentligen synen pÄ vad en stark kvinna Àr eller förvÀntas vara i de verk som studeras?.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pausgymnastik pÄverkar elevers koncentration. Vi vill Àven fÄ veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. PÄverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller Àr pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av en experimentell studie som bygger pÄ kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den pÄbörjade pausgymnastiken och sedan en gÄng efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

Syfte: Undersöka lÀrares erfarenheter av de nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 i ett inkluderande perspektiv. Undersöka vilka konsekvenser införandet av proven och mÄlen fÄtt pÄ lÀrares undervisningsstrategi, syn pÄ lÀrande, lÀrares resonemang kring elever i behov av sÀrskilt stöd och ÄtgÀrdsprogram. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt, kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs utvecklingsteori dÀr kommunikation, delaktighet och samspel Àr grundlÀggande faktorer för barns lÀrande.Metod: kvalitativ intervjustudie och kvantitativ enkÀtstudie av lÀrare. Som analytiska verktyg har Vygotskijs utvecklingsteori, det sociokulturella perspektivet, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och till viss del olika specialpedagogiska perspektiv anvÀnts. Resultat: De nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 har delvis medfört att lÀrare förÀndrat sin undervisningsstrategi mot ett mera mÄlfokuserat arbete dÀr proven/mÄlen fungerat som goda arbets- och avstÀmningsverktyg.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidiga Är hanterar talÀngsliga elever och hur de övar upp dessa elevers kommunikativa förmÄga.Det empiriska arbetet bestÄr av fem klassrumsobservationer samt fem.

Elever tar till sig kunskap olika fort och pÄ olika sÀtt. FörutsÀttningen för lÀrande hos den enskilda eleven pÄverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. NÄgra elever lÀr sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. LÀroplanens krav pÄ individualisering Àr tydlig.

Under min uppvÀxttid pÄ 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. MÄnga bodensare arbetade inom försvaret eller pÄ centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte mÄnga medborgare. Det fanns Àven mÄnga smÄ privata arbetsgivare och en framÄtanda som var positiv. PÄ 1990-talet började en stor omstÀllning för Boden och dess invÄnare.

Uppsatsen handlar om hur lÀrare bemöter och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningen utgÄr frÄn tvÄ lÀrare och deras klasser, dÀr observationer och intervjuer har genomförts med lÀrarna. Syftet var att undersöka hur lÀrarna bemöter och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i jÀmförelse med de övriga eleverna. Resultatet visade att elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter fick mer hjÀlp och mer individanpassat arbetsmaterial Àn de övriga eleverna. DÀremot fick de lÀs- och skrivsvaga eleverna inte sÄ mycket beröm och uppmuntran av lÀrarna.