Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

När den andra sträckan av Karlshamn - Halmstads järnväg anlades år 1878 fick Ljungby sin första järnvägsförbindelse. Järnvägen resulterade i ett uppsving för köpingen, som växte från 300 till 3000 invånare på 20 år. När den sista etappen av Skåne -Smålands järnväg anlades i slutet av 1800-talet fick Ljungby ytterligare en järnvägsförbindelse. Nu blev Ljungby en järnvägsknutpunkt, som staden kom att växa kring och varifrån hundratals resenärer reste varje dag. Under 1960-talet lades persontrafiken på de båda sträckorna ner och det enda som återstod var godstrafiken mellan Ljungby och Värnamo. Rälsen på banan mellan Karlshamn och Halmstad revs snabbt upp, medan delar av rälsen på Skåne - Smålands järnväg legat kvar långt in på 2000-talet. Nedläggningen resulterade i att bangården i centrala delar av staden lämnades öde och oanvänd. Än idag, 14 år sedan det sista godståget gick på banan, är området nästintill lika öde och oanvänt. Trots att kommunen har tagit fram visioner och förslag på hur området skulle kunna utvecklas, så har ingenting gjorts. Bangården har tidvis betraktats som en skamfläck i samhället, vilken stadsplanerna försökte förminska så mycket som möjligt.

Riksintresset för kulturmiljövården syftar till att så långt som möjligt skydda mot påverkan av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövården, hävdar att grönstrukturen inom och i närheten av tätorter särskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis på bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna är något som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa områden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms riksintressen för kulturmiljövården.

Syftet med detta examensarbete har varit att se vilka material som är lämpliga att använda vid dammbyggnad samt vilka nedbrytande faktorer som verkar på konstruktionen under dess livslängd. Arbetet förklarar även vilka tekniker, så som erosionsskydd, som används för att skydda dammkonstruktionen samt även de olika laster som dammen utsätts för. Kontinuerlig nedbrytning av dammen kan ge dammhaverier vilket i sin tur kan ge katastrofala konsekvenser. Det är därför viktigt att det material som väljs till dammbyggnad kan stå emot de nedbrytande processer som finns under en lång tidsperiod. På de äldre dammkonstruktionerna används vanligen erosionsskydd av dumpat oordnat material medan Vattenfall rekommenderar erosionsskydd av ordnade homogena block på de renoveringar och nybyggnationer som utförs.

Regnvatten, smältvatten och spolvatten som rinner av från hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten är ofta förorenat av tungmetaller eller svårnedbrytbara organiska ämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen på Vattenfall AB Värme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvärden för föroreningshalter från kvarteret Brännugnen, som området som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvärden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Planerare har stor del i att utforma det offentliga rummet i dagens städer, och yrkeskåren är långt ifrån representativ när det gäller variation av ursprung och social grupptillhörighet. Det här arbetet behandlar därför involveringen av stadens invånare genom medborgardialog. Målet med uppsatsen är att problematisera tänkandet kring medborgardialog och ifrågasätta planerarens ansvar utifrån ett demokratiskt perspektiv. Syftet är att uppsatsen skall fungera som ett personligt utvecklande underlag för fortsatt diskussion kring medborgardialog med fokus på exkludering av vissa grupper av människor, i det här fallet personer med invandrarbakgrund. Uppsatsens första del är inventerande och ligger till grund för de resterande delarna genom att berätta om vad regelverk och styrdokument säger om medborgardialog. Den andra delen tar upp medborgardialogens kritiska aspekter utifrån ett mer generellt synsätt.

Mitt förslag till det nya badhuset i Västertorp inkluderar och programmerar parken, och gör den till en plats som är tillgänglig och välkomnande, och som på samma gång skyddar mot ljud och buller från motorvägen. Ett bullerskydd i form av en jordvägg reser sig bredvid det befintliga cykelstråket som går parallellt med E4:an. Norr om denna breder sig ett taklandskap med växtlighet ut, med möjlighet för fotgängare att korsa platsen hur man vill, i alla riktningar. En basketplan och ett utomhusgym förväntas ge mer liv till parken, tillsammans med gröna ytor för picknick och fika med skydd från bullret. I landskapet höjer sig anonyma volymer med fasader av träpanel.

Det finns inget enkelt sätt att beskriva bra akustik i konsertsalar. Bra akustik är ett multidimensionellt fenomen där lyssnarens upplevelse är avgörande. På senare år har många nya parametrar för att beskriva akustiken i konsertsalar introducerats. Syftet med dessa parametrar är att finna objektiva mätetal som indikerar hur akustiken i salen kommer att upplevas. För att kunna finna kopplingar mellan objektiva och subjektiva storheter är det viktigt att objektiv mätdata inhämtas och presenteras på rätt sätt.

På grund av den förtätning som sker i många städer världen över finns det idag ett behov av att skapa multifunktionella grönytor som används under en så stor del av året som möjligt och som kan konkurrera om en plats i staden. För att kunna skapa dessa ytor är det viktigt att veta så mycket som möjligt om vad som gör en plats attraktiv. En av faktorerna som påverkar hur attraktiv en plats är att vistas på för människor är dess klimat, vilket styr människans perception av värme och kyla. Att sitta i lä lutad mot en fasad med solen skinande i ansiktet en kall vinterdag är till exempel mycket mysigare än att sitta på en öppen och blåsig gräsyta samma kalla vinterdag. För att forma mikroklimatet på en plats kan man använda sig av vegetation och för att få en uppskattning av hur vegetationen kommer att påverka en plats kan man göra olika typer av klimatmodelleringar. I dessa klimatmodelleringar förs olika värden in och ett sådant värde är hur pass täta trädkronorna är.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

På platsen där konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en välanvänd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet på platsen och förutsättningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde går genom tomten, som idag används som parkeringsplats, från tomtens södra ände från Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten där Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsättningar att förstärka detta flöde. Genom att lägga museet under mark kan platsen aktiveras och användningen ökaPå marknivån skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

Vi står idag inför förändringar i klimatet så som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer påverka våra städer. Klimatföränd- ringarnas förlopp är komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika slags påverkan. Anpassning till klimatför- ändringarnas effekter blir därför en nödvändighet även om olika be- gränsningsåtgärder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa städer då den verkar temperatursänkande och även kan ta hand om nederbörd på ett effektivt sätt. Stadens utformning och tillgången på grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförändringarnas effekter.

Att ta fram en ny bilmodell är ett tidskrävande och omfattande arbete där många olika kunskapsområden måste samspela. En del i utvecklingsprocessen som får allt större betydelse är designarbetet. Om bilens utförande och design inte tilltalar konsumenterna innebär detta låga försäljningssiffror och därmed förlorade intäkter för företaget.Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att grundligt undersöka om och hur CAD-programmet Catia V5 med modulen Imagine & Shape (IMA) skulle kunna användas på Volvo Car Corporations designavdelning (PVS). Syftet är också att granska vad en implementering av Catia V5 med IMA-modulen skulle innebära för produktutvecklingsprocessen, samt att undersöka vilka som skulle kunna använda sig av programmet. För att undersöka hur Catia V5:s IMA-modul skulle kunna fungera på PVS har vi i samarbete med designstuderande Pontus Ny modellerat en konceptbil, komplett med exteriör, instrumentpanel, mittkonsol, ratt, stolar, baksäte, fälgar och hjul.

En hårdnande konkurrens inom försvarsindustrin medför att BAE Systems Hägglunds AB står under ett effektiviseringsprojekt, Vehicles Production System. Projektet innebär att verksamheten ska samlas för att skapa ett störningsfritt flöde och syftet med projektet är; ? minskade ytor, ? ökad produktion med mindre resurser, ? ökad flexibilitet vid varierad orderingång, ? minskade ledtider, ? ökad lönsamheten för att kunna satsa mer på egenutveckling. För att uppnå detta ska verksamhet samlas vilket bland annat innebär att tre tidigare förråd för eftermarknad och produktion skall slås samman och nya produktions-linjer skall tas i bruk. Syftet med examensarbetet är att analysera tänkt upplägg för detta nya förråd samt rekommendera materialförsörjningsmetod till slutmontage bandvagn vid varie-rad produktmix och produktionstakt.