Grönytor för en klimatanpassad stad
En fallstudie av Göteborg och Malmö
Vi står idag inför förändringar i klimatet så som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer påverka våra städer. Klimatföränd- ringarnas förlopp är komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika slags påverkan. Anpassning till klimatför- ändringarnas effekter blir därför en nödvändighet även om olika be- gränsningsåtgärder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa städer då den verkar temperatursänkande och även kan ta hand om nederbörd på ett effektivt sätt. Stadens utformning och tillgången på grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförändringarnas effekter. Idag råder ett täthetsideal i staden där en motsättning mellan grönt och tätt skapas och grönområden har de senaste åren minskat i många städer samtidigt som det finns större svå- righeter i att integrera mer grönytor i redan befintliga områden. Ett sätt att få in mer grönytor är att utnyttja de mellanrum som finns i staden, så som exempelvis trafikapparater och luckor i bebyggelsen. På så sätt kan grönska få mer plats i staden och hjälpa till att lindra klimatföränd- ringarnas effekter. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka och analysera möjlig- heten att med hjälp av grönytor lindra effekterna av klimatförändring- arna i stadens centrala delar. Syftet är även att undersöka hur Göteborg och Malmö kan integrera mer grönytor i sina stadskärnor för att minska effekterna av ökade temperaturer och ökad nederbörd till följd av kli- matförändringarna. Metoden som använts i detta arbete är en fallstudie med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, intervjuer samt inventering av valt fall. I den kvalitativa innehållsanalysen studerades Göteborg och Malmö Stads dokument med anknytning till klimatplanering och/ eller grönytor. Slutsatserna av arbetet är att vi står inför klimatförändringar som kom- mer att påverka våra städer och ett sätt att lindra effekterna av dessa är med hjälp av grönytor. Arbetet visar även att en anpassning av befintlig bebyggelse i städer inför klimatförändringarnas effekter inte får lika stort fokus som begränsning vilket delvis tycks bero på att det sak- nas verktyg, nationella mål och riktlinjer. Eftersom både Göteborg och Malmö har förtätningsstrategier blir det viktigt att integrera grönska genom att utnyttja ytor multifunktionellt. I de gestaltningsförslag som redovisas visar vi exempel på hur befintlig infrastruktur och mellanrum i staden kan utnyttjas för att integrera mer grönytor.