Abstract: MÀnniskan har i tidig Älder behov av att uppleva samhörighet och kÀnna tillhörighet till ett socialt nÀtverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt och socialt. TonÄringens sociala samspel och vÀnskapsrelationer upptar en stor del av tonÄringens tid, bÄde nÀr det gÀller faktiska handlingar samt sinnet, och oftast sker den sociala samvaron pÄ skolan. Syfte med denna studie var att öka förstÄelsen om kunskapen om hur vÀnskap pÄverkar betygen hos flickor i Ärskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor disponerar för studier och vÀnner samt om de uppfattar att deras vÀnskap pÄverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser pÄ sina betyg. Vi vill uppnÄ syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestÀmde oss dÀrför för att anvÀnda enkÀter och dÀr med ansÄg vi att en kvantitativ metod var rimlig för vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

Syftet med denna uppsats blir att ta reda pĂ„ hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin frĂ€mlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med frĂ€mlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rĂ€dsla för utlĂ€nningar utan ocksĂ„ rĂ€dsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde ocksĂ„ ansprĂ„k pĂ„ att vilja styra hur mĂ€nniskor skulle tĂ€nka och agera i det dagliga livet. ÄndamĂ„let med denna uppsats blir förutom det ovan nĂ€mnda att ta reda pĂ„ vad som föranledde Olaus Petris frĂ€mlingsfientlighet.

Syfte med uppsatsen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur pedagoger med olika metoder skapar förutsÀttningar för att ge alla elever en god lÀsutveckling. Jag ville fÄ reda pÄ olika sÀtt att arbeta nÀr man ser att det finns svÄrigheter i lÀs- och skrivprocessen. Jag valde att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Data samlades in frÄn Ätta pedagoger, varav fem var specialpedagoger och tre var klasslÀrare, som arbetar i skilda skolor och stÀder i mellersta Sverige. Pedagogerna arbetar efter olika metoder, detta valdes för att upptÀcka olika förutsÀttningar för att ge alla elever en god lÀsutveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur fyra pedagoger i förskolan erfar möten med barn som har Downs syndrom, utifrÄn frÄgestÀllningar som; Vilka erfarenheter och uppfattningar om möten med barn som har Downs syndrom finns hos de fyra intervjuade pedagogerna? Vilka utmaningar finns enligt de fyra pedagogerna i arbetet med barn som har Downs syndrom? Vad finns det för positivt respektive negativt i de fyra pedagogernas beskrivningar av möten i förskolan med barn som har Downs syndrom? Hur erfar de intervjuade pedagogerna möten med barn som har Downs syndrom?UtifrÄn den kvalitativa metoden intervjuade vi fyra pedagoger i förskolan som arbetar med barn som har Downs syndrom. Först ger vi en bakgrund till Downs syndrom dÀr vi bland annat beskriver syndromet ur ett medicinskt perspektiv och ger en bild av vilka lagar och styrdokument som berör barn med Downs syndrom. Den tidigare forskningen vi har med i vÄr uppsats beskriver hur barn med Downs syndrom bör bemötas och vad man som pedagog behöver tÀnka pÄ i mötet med dessa barn.Studien visar att kommunikationen Àr mycket central i pedagogernas berÀttelser om möten med barnen med Downs syndrom. Samtliga pedagoger uttrycker en kÀnsla av otillrÀcklighet nÀr de inte förstÄr vad barnet vill.

I denna pilotstudie utvÀrderas KomRett, en kommunikationskurs för nÀrstÄende till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gÄngen hösten 2009. MÄlsÀttningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgÄngspunkt frÄn innehÄllet i förÀldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till förÀldrar som har barn med kommunikationssvÄrigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvÀrderingen anvÀndes analys av olika skattningsformulÀr samt videoanalys av filmer frÄn tvÄ kursdeltagare.

Sedan RiksantikvarieÀmbetets rikstÀckande fornminnesinventeringar under 1980 och 90-talen har kunskapslÀget för en rad fornlÀmningstyper förÀndrats, sÀrskilt tydligt Àr detta för agrara lÀmningar. I föreliggande uppsats har en kritisk granskning av FMIS utförts med hjÀlp av en detaljkartering av en del av ett sedan tidigare kÀnt fornlÀmningsomrÄde i Södra Rörums socken, SkÄne. En för kulturmiljövÄrden ny inventeringsmetod, linjetaxering, har testats pÄ samma fornlÀmningsomrÄde. Linjetaxering har inte anvÀnts i större utstrÀckning inom arkeologi och kulturgeografi men Àr vanligt förekommande inom t.ex. biologi.

Sverige har under en lÀngre tid haft en Äldrande befolkning vilket resulterar i allt högre krav pÄ hÀlso- och sjukvÄrden dÄ fler personer drabbas av Älderssjukdomar. Demens Àr en stor diagnosgrupp bland dessa och arbetsterapeuten har en viktig roll i behandlingen av personer med demens dÀr bl.a. kognitiva hjÀlpmedel Àr ett nytt omrÄde inom arbetsterapi. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av och uppfattningar om kognitiva hjÀlpmedel för personer med demenssjukdom. En deskriptiv kvalitativ metod anvÀndes och datainsamling gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter som arbetade inom kommunal demensvÄrd i en mellanstor svensk stad.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

I en tid da?r tra?ning och motion blivit allt viktigare fo?r svensken har gym sett mo?jligheten att na? ut till nuvarande och nya kunder via sociala medier. Dock har ma?ngden information som anva?ndarna pa? sociala medier na?s av o?kat till en niva? da?r anva?ndarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar.Syftet med studien a?r att analysera hur gym anva?nder Facebook idag och ja?mfo?ra detta med gymmedlemmars fo?rva?ntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta fo?r att ta reda pa? om gymmens tilla?mpning av sociala medier sta?mmer o?verens med vad anva?ndarna vill se pa? en sa?dan Facebooksida.Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enka?tunderso?kning bland gymmedlemmar.

Bakgrund: Trots allmÀnna rÄd och riktlinjer rÄder stor brist pÄ nutritionskunskaperna inom hÀlso- och sjukvÄrden i hela Europa. MÄnga Àldre riskerar att drabbas av undernÀring och fÄr ett minskat vÀlbefinnande och en för tidig död. Genom att arbeta med att personanpassa kosten kan patienten fÄ bli aktiv i egna beslut som pÄverkar dennes liv och hÀlsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvÄrdnadspersonalens erfarenheter av kost som ges personanpassad pÄ ett korttidsboende för Àldre. Metod: I denna studie anvÀndes induktiv ansats dÀr datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Sex omvÄrdnadspersonal intervjuades pÄ ett korttidsboende för Àldre i södra Sverige. Resultat: Ur analysen av datamaterialet fyra kategorier; utgÄr frÄn patientens syn pÄ situationen, möjliggör val, möjligheter i mÄltidsmiljö, begrÀnsningar i arbetsmiljön med Ätta underkategorier.

A stay in the neonatal intensive care unit of greater than 5 days is one of the identified risks ofa sensorineural hearing loss. Preterm infants usually have at least one risk factor for hearingimpairment. The period from 25 weeks' gestation to 5 to 6 months of age is most critical tothe development of the auditory system. We think it is important to investigate hearingimpariment among infants born preterm, degree and type of hearing loss, risk factorsassociated with hearing loss and how the auditory system may be affected by preterm birth.ObjectiveA critical review of the current literature including studies of preterm infants born betweengestonal age 25-37. Our aim is to identify the most common type and degree of hearing lossamong infants born preterm and if there is an association between hearing loss and pretermbirth.MethodA literature search of Scopus and Pubmed resulted in 16 articles from 2000-2015ResultsMost of the infants in this study had a severe to profound sensorineural hearing loss.

Enligt tidigare forskning har ungdomar lÀttare Àn vuxna att utveckla spelproblem. Idrottsutövande ungdomar utmÄlas dessutom som en grupp sÀrskilt i riskzonen nÀr det gÀller utvecklandet av spelberoende. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka ett antal idrottsföreningars medvetenhet om problemet spelberoende och desammas attityder till spel inom den egna föreningen. Syftet Àr ocksÄ att belysa tre tidigare spelberoende personer och deras förhÄllande till föreningslivet. Slutsatser Àr: Att kunskaper om spel och spelberoende ute i föreningarna Àr dÄliga generellt, att för lite ansvar i denna frÄga tas av idrottsföreningarna generellt, men att de större föreningarna tar ett större ansvar Àn de smÄ.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Det föds drygt 110.000 barn i Sverige varje Är och nÀstan 10% behöver neonatalvÄrd pÄ grund av för tidig födsel eller sjukdom. I denna situation befinner sig förÀldrarna i en vÀrld fylld med oro och ovisshet över sitt barns överlevnad och utveckling, vilket kan skapa en kris hos förÀldrarna. För att sjuksköterskan i omvÄrdnaden ska kunna bemöta förÀldrar pÄ ett adekvat sÀtt dÄ deras barn Àr beroende av sjukhusvÄrd, bör behovet av stöd belysas, vilket var syftet med denna litteraturstudie. Fyra kategorier speglar resultatet för att beskriva olika behov av stöd; Stöd i frÀmmande miljö, Stöd genom att skapa nÀrhet, Stöd genom information och Stöd genom kommunikation och delaktighet. Sjuksköterskans uppmuntran och stöd har betydelse för förÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av deras barn och       dÀrigenom fÄ möjlighet att hantera situationen.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lÀrare i trÀning i mÀnskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT Àr en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och förÀldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lÀrare samt nyblivna lÀrare i Sverige anser sig ha goda Àmneskunskaper men upp-lever en osÀkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstÄ i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingÄtt HRT i lÀrarutbildningen, men dÄ vi inte fann nÄgon tidigare koppling till HRT i den svenska lÀrarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lÀrare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA.