Spel om pengar Ă€r vanligt förekommande för mĂ€nniskor i vĂ„rt samhĂ€lle. Spelproblematik Ă€r ett folkhĂ€lsoproblem, dĂ€r unga mĂ€n i Ă„ldern 18-24 Ă„r stĂ„r för den största ökningen. Enligt vetenskapliga studier Ă€r de frĂ€msta riskfaktorerna för att utveckla spelberoende tillgĂ€nglighet, tidig speldebut, kognitiva störningar, alkoholmissbruk och psykisk ohĂ€lsa. Ålder, kön och etnicitet utgör riskgrupper. Syftet med studien Ă€r att undersöka vad som gör att en mĂ€nniska hamnar i ett spelberoende och vad som utgör vĂ€ndpunkten i en mĂ€nniskas liv.

Med detta arbete vill vi undersöka hur barn pÄverkas av att redan i förskoleÄldern arbeta effektivt med lÀsinlÀrning. LÀsning och skrivning Àr viktiga grundkunskaper för barn och dÀrför Àr det av betydelse att veta om det Àr relevant att redan under deras tidiga levnadsÄr arbeta effektivt med lÀs- och skrivinlÀrning. Vi ville se om barns lÀs- och skrivförmÄga ser annorlunda ut i skolans första Är beroende pÄ om de fÄtt regelbunden lÀs- och skrivtrÀning under förskoletiden eller ej. UtifrÄn det vi fÄtt reda pÄ kan vi som pedagoger möta barnen pÄ bÀsta sÀtt och utmana dem till en lekfull och spontan inlÀrningsmetod. För att fÄ en bakgrund har vi fördjupat vÄra kunskaper i vad forskare och pedagoger anser om barns tidiga lÀsning och skrivning.

MÀnniskans pÄverkan pÄ den omgivande miljön har ökat genom historien med ökad bofasthet och samhÀllsbildning. Vid övergÄngen jÀrnÄlder-medeltid, nÀr Sverige började ta form som rike skedde flera förÀndringar inom jordbruk, teknik och samhÀlle. En resurs som kom att exploateras hÄrdare var jÀrn som fick stor betydelse ekonomiskt och politiskt i det framvÀxande riket. I Möre i Kalmar lÀn uppkom en lÄngvarig och intensiv utvinning av jÀrn i skogsbygderna. Idag Àr dock tÀmligen lite kÀnt om jÀrnutvinningen i Möre.

Tidig socioemotionell hÀlsa har visat sig ha betydelse för barnets senare utveckling (Leuzinger-Bohleber, 2014). Om problem i denna uppstÄr kan det leda till psykisk ohÀlsa vilket gör det viktigt att tidigt undersöka barns socioemotionella hÀlsa. Syftet med studien var att undersöka socioemotionell hÀlsa hos treÄringar i VÀsterbotten. Vidare, att undersöka om det finns könsskillnader samt om det finns ett samband med kostvanor. För att undersöka detta anvÀndes sjÀlvskattningsinstrumentet Ages & Stages Questionnaire: Social Emotional (ASQ:SE) dÀr förÀldrar till treÄringar (N = 878) skattade barnets  socioemotionella hÀlsa.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lÀrare i trÀning i mÀnskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT Àr en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och förÀldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lÀrare samt nyblivna lÀrare i Sverige anser sig ha goda Àmneskunskaper men upp-lever en osÀkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstÄ i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingÄtt HRT i lÀrarutbildningen, men dÄ vi inte fann nÄgon tidigare koppling till HRT i den svenska lÀrarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lÀrare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA.

Bakgrund: MigrÀn Àr en lÄngvarig, neurologisk sjukdom som kÀnnetecknas av mycket smÀrtsam pulserande huvudvÀrk som kommer anfallsvis. Trots intensiv forskning inom omrÄdet Àr det inte helt klarlagt varför man drabbas och nÄgon botande behandling finns inte. Dock finns vissa möjligheter att sjÀlv kunna minska antalet anfall, exempelvis genom att undvika faktorer som triggar igÄng anfall, sÄsom oregelbundna mÄltider och stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk migrÀn. Metod: För att besvara vÄrt syfte anvÀndes systematisk litteraturstudie som metod, dÀr fem kvalitativa och tvÄ kvantitativa vetenskapliga artiklar samt en som var bÄde kvalitativ och kvantitativ inkluderades.

Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

Patienten skall kÀnna trygghet och inte utsÀttas för onödigt vÄrdlidande i samband med vÄrd i enlighet med hÀlso- och sjukvÄrdslagen. TrycksÄr Àr en vÄrdskada som drabbar patienten av olika anledningar. Det Àr viktigt att det finns bra rutiner och instrument för att snabbt kunna identifiera patienter i riskzonen. Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka hur sjuksköterskan kan förebygga trycksÄr. Litteraturstudien grundas pÄ nio kvantitativa artiklar och en metastudie.

Syftet med arbetet Àr att försöka ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är ser pÄ anvÀndandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och anvÀnds.Arbetet Àr ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvÀrdering och reflektioner av egen undervisning inom ÀmnesomrÄdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sÀtta detta i relation till informanternas egna upplevelser. Resultat av samtliga undersökningar pekar pÄ att anvÀndandet av engelsk skönlitteratur redan frÄn grundskolans tidiga Är Àr möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i sprÄkutvecklande syfte. Resultaten pekar Àven pÄ att definitionen av vad som Àr skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig Ät mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet Àr att anvÀndandet av lÀromedel och icke autentiska texter Àr vanliga i engelskundervisningen i grundskolans tidiga Är..

Att anlÀgga vÄtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor Àr i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsomrÄden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anlÀggs dÀrför inom bostads- och industriomrÄden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvÀmningar och för att reducera mÀngden nÀrsalter och tungmetaller. Dammarna pÄ golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del Àven för att kunna anvÀndas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhÄllanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebÀr att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.

AbstractRestless legs syndrome (RLS) Àr ett kroniskt neurologiskt tillstÄnd som karakteriseras av en intensiv oro och obehagliga krypningar djupt inne i benen som förekommer i vila. BesvÀren upplevs som svÄrast pÄ kvÀllen och natten och lindras av att man rör pÄ sig. Hos majoriteten av de som lider av RLS förekommer Àven ofrivilliga periodiska benrörelser i sömn (PLMS) vilket medför tÀta mikrouppvaknanden. Detta försvÄrar övergÄng i djupare sömn vilket kan i sin tur leda till allvarliga sömnstörningar. Man kan dela in RLS i en primÀr form och en sekundÀr form beroende pÄ om syndromet kan klarlÀggas till nÄgon bakomliggande orsak.

Bakgrund: Endometrios Àr en vanligt förekommande gynekologisk sjukdom som ofta förorsakar lidande. Trots det fÄr drabbade kvinnor ofta vÀnta lÀnge pÄ diagnos, rÀtt vÄrd och behandling. Sjukdomen har en komplex sjukdomsbild som skiljer sig Ät och pÄ olika sÀtt pÄverkar kvinnornas liv.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios utifrÄn sjukdomslidande, vÄrdlidande och livslidande.Metod: AllmÀn litteraturöversikt dÀr tio vetenskapliga artiklar analyserades med Katie Erikssons teorier om sjukdomslidande, vÄrdlidande och livslidande som bedömningsgrund.Resultat: Endometrios pÄverkade kvinnornas liv pÄ flera sÀtt. Kvinnorna led ofta av intensiv smÀrta samt andra symtom och tecken vilka ofta bagatelliserades av vÄrdgivare som mÄnga gÄnger ansÄg att kvinnornas symtom var inbillade eller av psykosomatisk karaktÀr. Vidare pÄverkade sjukdomen kvinnornas relationer och sociala liv dÄ de inte sÀllan bemöttes med misstro frÄn sin omgivningSlutsats: VÄrdgivare behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade och negligerade.

Att utöva vÄld i hederns namn har historiskt sÀtt existerat lÀnge och kvinnor som gjorde sig skyldiga till utomÀktenskapliga eller förÀktenskapliga relationer fick allvarliga pÄföljder. Syftet med studien var att se hur olika yrkesverksamheter sÄ som kvinnojouren, polisen, kuratorer och barnmorskor arbetar och samarbetar i hedersrelaterade Àrenden och undersökt vilka komplikationer kan förekomma. Fjorton deltagare intervjuades. Hedersrelaterat vÄld prÀglas av patriarkala kulturer som innefattar hierarkisystem dÀr underordnade individer tar skuld för skam. Resultatet visar att isoleringen frÄn samhÀllet och det sociala livet börjar stegvis och i tidig Älder.

Denna studies syfte var att undersöka svenska expatriaters erfarenheter kring fram-gÄngsfaktorer som leder till att lyckas med utstationeringen. Studien fokuserade pÄ framgÄngsfaktorerna expatriatens personlighet och organisationens agerande.Studien har utgÄtt frÄn Briscoe, Schuler & Claus (2009) definition att en lyckad expat- riat ska ha fullföljt uppdraget, haft en bra kulturell anpassning samt varit effektiv pÄ ar- betet. Vidare Àr studiens teori uppdelad i tvÄ delar; expatriatens personlighet och organi- sationens agerande. Expatriatens personlighet undersöktes genom Big Five, eller fem- faktormodellen över personlighet. Organisationens agerande har baserats pÄ tidigare forskning samt litteratur vilka har belyst rekryteringsprocessen, innan, under och efter uppdraget.Kvalitativa intervjuer valdes som metod för studien.