Syfte: MÄlsÀttningen med studien Àr att hos friska kvinnor utvÀrdera om intensiv tuggning leder till en proprioceptiv allodyni i massetermuskulaturen. Följande hypoteser testades i studien: 30 minuters intensivt tuggande leder till (1) ökad trötthet och smÀrta, (2) sÀnkt smÀrttröskel, (3) ökad vibrotaktil kÀnslighet (4) samt trÀningsvÀrk i massetermuskulaturen bilateralt. Material och Metod: 16 friska kvinnor (medelÄlder 25.8 ± 5.0 Är) deltog i studien som bestod av tvÄ 60-minuters sessioner med 24-timmars uppföljning. Vid ena sessionen tuggade försökspersonerna pÄ ett grekiskt tuggummi (Masticha Chios) i 5-minuters intervaller under 30 minuter, och vilade vid den andra sessionen. En vibrameter anvÀndes för att mÀta vibrationströskel, upplevd vibrationsintensitet och upplevd vibrationsobehag.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad. Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja mÀnniskors förÀndring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hÀlsosamtal vilket Àr av stor vikt för att identifiera ohÀlsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förÀndring Àr motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan anvÀnda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan pÄ flera hÀlsorelaterade beteenden sÄsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och instÀllning till hÀlsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehÄllsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.

SYFTESyftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikations- och samspelsförmÄga uttrycks över tid nÀr en ung man pÄ tidig utvecklingsnivÄ och med autism deltar i en dyad i sherbornebehandling. FrÄgestÀllningar:Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmÄga över tid i behandlingssituationen? Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmÄga i hemmet respektive skolan under samma tidsperiod?  METODDenna pre-experimentella fallstudie rör en 18-Ärig man som under drygt ett Är kom till habiliteringen för att delta i arton sherbornebehandlingar med en sjukgymnast med mÄngÄrig erfarenhet av sherbornemetodik. Sherborne Àr en rörelsemetodik dÀr rörelser anvÀnds för att utveckla rums- och kroppsmedvetenhet och skapa relationer till andra. Samtliga arton behandlingar videofilmades och data insamlades via observation.

Övervikt och fetma hĂ„ller pĂ„ att utvecklas till ett globalt folkhĂ€lsoproblem. År 2010 fanns det fler Ă€n 43 miljoner överviktiga barn (under fem Ă„rs Ă„lder) i vĂ€rlden. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pĂ„ om den orala hĂ€lsan pĂ„verkas hos barn med övervikt. Författarna valde begrĂ€nsningen barn i Ă„ldrarna 2-19 Ă„r, och studien utfördes i form av en allmĂ€n litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökning i de medicinska databaserna PubMed och Science Direct.

VÄr projektredogörelse Àr baserad pÄ hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok Àr att sÀtta sig in de estetiska och kunskapsmÀssiga processerna. Boken Àr tÀnkt att fungera som bÄde tyst- och höglÀsningsbok, men ska Àven kunna ligga som grund och vara en inspirationskÀlla för ett temaarbete om planeter. Inför projektet har vi lÀst litteratur om hur barnböcker/sagor Àr uppbyggda och fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vÄr bok utifrÄn vad vi lÀst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som bÄde barnbok och sagobok..

Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.

Syftet med min studie var att, utifrÄn ett förÀldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmÄga, som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnÄ lÀs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod anvÀndes en kvalitativ samtalsintervju med förÀldrar till barn som saknar talförmÄga och anvÀnder AKK. Resultatet visade att det Àr mÄnga faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som anvÀnder AKK, ska kunna fÄ bra förutsÀttningar för sitt lÀs- och skrivlÀrande. De faktorer som förÀldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i lÀs- och skrivlÀrande Àr positiv instÀllning och tro pÄ barnets förmÄga att lÀra sig lÀsa och skriva, tidig tillgÄng till datorer, ett fungerande och sprÄkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i lÀs- och skrivinlÀrning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgÄr av förÀldrarnas berÀttelser Àr deltagande i varierande lÀs- och skrivaktiviteter, mycket höglÀsning frÄn tidig Älder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nÀra samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lÀrande..

Uppsatsen visar att fallföretaget, verksamt i den svenska storköksbranschen, stÄr inför fyra strategiska val. Dessa val har drivits fram genom utvecklingen av egna mÀrkesvaror, ökad centralisering bland slutanvÀndare och grossister samt dÀrtill medföljande prispress. Slutsatsen Àr att fallföretaget torde vÀlja en ingrediensfokuserad produktstrategi, fokusera pÄ befintliga kunder och kategorier dÀr man innehar produktledarskap samt fortsÀtta arbetet med intensiv produktutveckling..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tidig vÀgledning bedrivs i skolan. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilken metod som anvÀnds för tidigare vÀgledning i grundskolan, samt vilka resurser och vilken samverkan som krÀvs. Kan tidigare vÀgledning förebygga kompromisser och begrÀnsningar för elever i grundskolan. För vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat sex studie- och yrkesvÀgledare frÄn olika skolor. Forskningen har visat att barn mellan 9-13 Är Àr redo att ta till sig abstrakta kunskaper.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor men med rutinmÀssig mammografiscreening vartannat Är och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste tvÄ decennierna. Orsakerna till varför vissa kvinnor fÄr bröstcancer Àr inte klarlagda. Det kan bero pÄ flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den Àrftliga bröstcancern beror pÄ mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). MutationsbÀrare tillhör en högriskgrupp och erbjuds dÀrför Ärlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung Älder för att tidigt kunna upptÀcka och behandla eventuell bröstcancer.

Sammanfattning:Den framtagna produkten Àr i form av en webbsida. Webbsidan ser vi som ett verktyg riktat till pedagoger som vill introducera tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) tillsammans med grafiskt bildstöd som alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) i förskolan för barn i Äldrarna 1-3 Är. ArbetssÀtten gynnar barns tidiga kommunikation och talsprÄksutveckling men anvÀnds idag primÀrt som en metod först dÄ ett barn uppfattas vara i behov av ett alternativt sprÄk, som t.ex. nÀr en sprÄkstörning eller ett annat handikapp upptÀckts. VÄrt syfte med produkten Àr dÀrför att den ska visa att TAKK, tillsammans med GAKK, kan anvÀndas för alla yngre barn som ett stöd för kommunikation och för utveckling av deras talade sprÄk.

Mitt syfte Àr att beskriva olika förestÀllningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sÄdan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien Àr en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har Àven intervjuat tvÄ lÀrare pÄ en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjÀlp av musik. Resultaten tyder pÄ att det finns sÄvÀl förestÀllningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan nÀr det gÀller matematisk förstÄelse..

I en tid dÄ sjukhusavdelningarna upplever ett Äldrande patientklientel och patienttrycket Àr högt skall vÄrden vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset enligt ledningen, vara personcentrerad och patientens berÀttelse ligga i fokus för en god patientvÄrd. Denna uppsats fokuserar kring patienters upplevelse av symtomet Fatigue (Kronisk trötthet) under en dag pÄ sjukhus. Syftet Àr att beskriva frekvens och intensitet av kronisk trötthet, samt korrelation med socioekonomisk situation och andra parallellt förekommande symtom. En pilotstudie genomfördes som en punktprevalensstudie i december 2010, med syfte att kartlÀgga patientdemografi och symtomförekomst hos 41 stycken inneliggande patienter pÄ tre vÄrdavdelningar. DÀrefter har en statistisk analys utförts och presenterats som resultat.

Jag ville undersöka attityder för att fĂ„ ett underlag att fundera pĂ„ om eleverna lĂ€r sig mer pĂ„ VA Ă€n pĂ„ andra timmar. Jag tĂ€nkte att om eleverna tycker VA Ă€r bra sĂ„ fĂ„r detta ocksĂ„ bra studieresultat, men nu nĂ€r jag tagit del av tidigare forskning och sett hur elever moti-verar sina uppfattningar sĂ„ tycker jag inte ens att jag fĂ„r stöd för slutsatsen att de som jobbar mer lĂ€r sig mer. Min positiva bild av VA har fĂ„tt sig en törn. Är det kanske sĂ„ att elever behöver lĂ€rarledd styrning för att lyckas bra i skolan? Är det kanske först dĂ„ som vi ger samtliga elever en Ă€rlig chans till samma kunskapsinhĂ€mtning?Är Utim överhuvudtaget nĂ„got som man ska satsa pĂ„, eller ska man ha en tydligare styr-ning uppifrĂ„n om vad de olika Ă€mnena ska innehĂ„lla för att eleverna ska nĂ„ mĂ„len?.