Den hÀr uppsatsen har syftat till att redogöra vilka teorier som presenteras i studielitteraturen för direkt ledarskap i Försvarsmakten och U.S. Army. Uppsatsen har vidare syftat till att redogöra för skillnader och likheter i hur dessa teorier presenteras. Slutligen har syftet varit att visa hur detta pÄverkar ledare och soldater i praktiken.För att genomföra arbetet har litteraturstudier med kvalitativ metod anvÀnts. För att visa pÄ ovan nÀmnda likheter och skillnader har komparation anvÀnts.Först har fem mÀtpunkter stÀllts upp och redogjorts för.

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom IndustritjÀnst AB. Resultaten frÄn undersökningen ska ge underlag för ledningen i företaget att arbeta fram nya mÄl för verksamheten inom omrÄdet psykosocial arbetsmiljö. Detta Àr ett stort omrÄde och vi har tillsammans med vÄr uppdragsgivare kommit fram till att fokusera pÄ omrÄdena motivation, stress, samarbete, stöd, konflikter, ledarskap, kommunikation, organisationskultur, kön och lÀrande. För att tÀcka dessa omrÄden har vi valt att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:1. Upplever medarbetarna stress i det vardagliga arbetet?2.

Syftet med denna studie var att beskriva hur förÀndringsledare ska hantera kritiska faktorer i förÀndringsprocesser för att sÀkerstÀlla att förÀndringsprocesser nÄr lyckade resultat. Studien avgrÀnsades mot att bara studera kritiska faktorer under implementeringen av en förÀndringsprocess och kritiska faktorer under implementeringen identifierades till kommunikation, engagemang, förÀndringsmotstÄnd och förÀndringsbenÀgenhet. En teoretisk och en empirisk studie genomfördes. Den teoretiska studien omfattade teori om de fyra kritiska faktorerna inom omrÄdena utveckling och lÀrande i organisationer, ledarskap och utveckling, affÀrsprocesshantering och förÀndringsarbete. Den empiriska studien omfattade 22 stycken intervjuer med ett fallstudieföretag som nÀr denna studien gjordes nyligen hade implementerat en förÀndringsprocess.

Detta Àr en kandidatuppsats som presenterar en analys av ett spelföretag och dess verksamhet med fokus pÄ gruppdynamik, ledarskap och projektledning. Uppsatsen Àr indelad i tre delar, analys, genomförande och resultat. Analys delen beskriver följande verksamhetsomrÄden; hur gruppen anstÀllda pÄ Black Drop Studios agerar i samspelet med varandra, vilken typ av ledarskap som bedrivs, hur produktionen Àr strukturerad, vilka projektledningsverktyg och metoder som anvÀnds. Genomförande delen beskriver olika ÄtgÀrder för dessa verksamhetsomrÄden, för att göra dessa mer effektiva. Resultat delen beskriver vilka ÄtgÀrder som införts samt vilka som planerade att genomföras. Sammanfattningsvis har gruppen utvecklats till en mer högpresterande grupp med en större insikt i vad som pÄverkar deras sÀtt att fungera som ett team och deras behov ledarskap, verktyg och arbetsmetoder inför framtida projekt och utmaningar..

I dagens samhÀlle söker sig mÄnga mÀnniskor till olika hÀlsoprofessioner för att fÄ hjÀlp med att göra livsstilsförÀndringar. Dessa mÀnniskor betalar ofta mycket pengar för denna expertis samtidigt som de bygger upp stora förvÀntningar och lÀgger ned mycket energi pÄ livsstilsförÀndringen. För att undvika missnöje hos individen och bortkastade pengar krÀvs det att den hÀlsopedagog individen möter vet vad som förvÀntas av den för att pÄ bÀsta sÀtt tillfredsstÀlla individens behov. Syftet men den hÀr studien Àr just att undersöka vad individer förvÀntar sig av hÀlsopedagogers ledarskap och bemötande. Huruvida hÀlsopedagoger kan pÄverka individers livsstilsförÀndringar har ocksÄ undersökts.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken betydelse ledarskap (transformatoriskt och transaktionsorienterat) och personlighets-variabler sÄsom tilltron till egna förmÄgan, kontrollokus, optimism (LOT-R), PANAS, hade betrÀffande mÀnniskors instÀllning till förÀndringar i organisationer. I en enkÀtstudie deltog 311 medarbetare och chefer i ett medelstort företag. Resultatet visade att positiv instÀllning till förÀndringar kunde statistiskt förklaras av tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus (regressionsanalys). Transformativt och transaktionsorienterat ledarskap inverkade endast i en liten omfattning instÀllningen till förÀndringar. En slutsats var att personlighetsvariabler som tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus hade större inverkan pÄ instÀllningen till förÀndringar Àn ledarskap.

Följande C-uppsats inom företagsekonomi behandlar Àmnet ledarskap med inriktningen ledarskap inom volontÀrorganisationer. Studien Àr kvalitativ och Àr baserad pÄ teorier och praktiska exempel. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en ledare inom en volontÀrorganisation bör tillÀmpa sitt ledarskap jÀmfört med en ledare över betald arbetskraft.Inledningsvis presenteras synpunkter och teorier kring ledarskap i allmÀnhet. Sedan följer en djupare inriktning kring ledarskap inom volontÀrorganisationer samt motivation. Dessa teorier Àr av stor vikt för analysen och resultatet i uppsatsen.

Titel: Riksdagspartiernas kommunikation pÄ Facebook.Författare: Kristin Claréus WÀstlund, Jakob SÀw, Klara SchÄltz Bodinson.Handledare: Nicklas HÄkansson.Kurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistikoch kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Syfte: Syftet med studien Àr att systematiskt analysera hur de politiska partierna kommunicerar pÄ Facebook.Sidantal: 53Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys.Material: Studien undersöker riksdagspartiernas publicerade inlÀgg pÄ Facebook under de tre sista veckorna innan riksdagsvalet Är 2014.Huvudresultat: Studiens resultat visar att kanalen Facebooks anvÀndning för politisk kommunikation Àr under utveckling. Medan samtliga svenska riksdagspartier Àr aktiva pÄ kanalen sÄ differentierar sig sÀttet det faktiska bruket. De mest frekventa publiceringarna innehÄller text ihop med bild eller video och framförallt syftar de till att sakpolitiskt informeraeller kampanjuppdatera. Vidare konstateras att Facebook anvÀnds fristÄende frÄn de traditionella massmedierna och vid lÀnkning sker det framförallt till andra sociala medier.Kanalen nyttjas flitigast bland de mindre partierna exempelvis Miljöpartier och Folkpartiet men nÀr det kommer till att anvÀnda kanalens interaktiva funktioner för relationsarbete sÀrskiljer sig partierna. DÄ gÄr det istÀllet att se att de bland somliga partier finns en strÀvan att interagera med sina publiker medan samspelet helt exkluderas hos andra.

Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt i pÄ vilka sÀtt en orkester eller en musikutbildning kan skapa ett utvecklande och stimulerande arbetsklimat, det vill sÀga en miljö dÀr varje individ ges bÀsta förutsÀttningar till utveckling sÄvÀl personligt som professionellt. Det saknas mer omfattande forskning inom omrÄdet. Med detta i Ätanke Àr min avsikt att med detta examensarbete fÄ en djupare insikt i frÄgestÀllningar som rör det förhÄllningssÀtt dessa miljöer kan ha för att verka utvecklande för alla deltagare. Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier om ledarskap och grupprocesser.Datamaterialet bestÄr av halvstrukturerade intervjuer med ledare och chefer som arbetar pÄ Operahögskolan, Kungliga Musikhögskolan och pÄ Folkoperan i Stockholm.Resultaten visar att ledarskapet har en mycket betydande roll för hur verksamheten fungerar och driver sina huvuduppgifter framÄt. Det Àr chefen eller ledningen i orkesterverksamheten och i musikutbildningen som tillsammans med den grundlÀggande företagsidén skapar företagets sjÀl och kultur.

Ledarskapet ses av mÄnga mÀnniskor som att vara ?ensam herre pÄ tÀppan?, att styra ensam och fatta alla beslut samt hantera allt ansvar. En framgÄngsrik ledare hyllas ofta till ofantliga höjder sÄ lÀnga resultaten Àr goda, mÄlen Àr uppnÄdda, personal och organisation utvecklas. Att vara ledare idag stÀller höga krav pÄ individen, ledarskapsforskningen fokuserar till stor del pÄ vilka egenskaper en ledare bör ha och blir dÀrmed mycket individbetonad. Dessa motsÀgelsefulla krav kan för ledarna leda till stress, depression och i vÀrsta fall utbrÀndhet och spruckna förhÄllanden.

Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ ledarskap och pÄ förskollÀrares roll som ledare, lÀrare och pedagogisk ledare. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var hur förskollÀrare ser pÄ begreppen ledare, lÀrare och pedagogiska ledare, vad de anser krÀvs av en ledare i förskoleverksamheten, om de anvÀnder sig av nÄgon sÀrskild ledarstil, och om det finns skillnader i deras uppfattningar kring ledarskap beroende pÄ om de arbetat lÄng eller kort tid i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativa intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod, dÀr sex förskollÀrare deltog. Resultaten visar att samtliga förskollÀrare ansÄg sig vara pedagog eller pedagogiska ledare. DÀremot fanns det delade meningar om vad ledarskap i förskoleverksamheten kan stÄ för.

Dagens organisationer utvecklas mot en allt mer digitaliserad framtid prÀglad av ledarskap förmedlat via digitala medier. FrÄgan om vilka egenskaper samt beteenden kommer att fÄ större betydelse för ledarskapet i relation till digitaliseringen, blir av allt större betydelse i och med den allt större anvÀndningen av digitala medier mellan ledare och anstÀllda. Syftet med studien var att undersöka de tre olika ledarskapsstilarna personal-, produkt- och förÀndringsinriktad i relation till anvÀndning av digitala medier, utifrÄn de anstÀlldas uppfattningar. De 25 deltagarna var anstÀllda inom privata organisationer med största del kontorsrelaterade arbetsuppgifter. Genom en webbenkÀt studerades sambandet mellan ledarskapsstil, anvÀndning av digitala medier samt anstÀlldas uppfattning av ledarskap.

Syftet med denna studie var att analysera livsmedelsfo?retaget Findus AB och dess arbete med Corporate Social Responsibility i relation till ha?stko?ttskandalen. Studien a?mnar att underso?ka vilka skillnader det finns i deras CSR-kommunikation fo?re respektive efter incidenten, vilket omfattar perioden 2012-2013. Vi vill dock belysa att vi inte ser ha?stko?ttskandalen som en sja?lvklar orsak till en eventuellt utvecklad CSR-kommunikation.Metod och material: Retorisk textanalys med hermeneutisk ansatsHuvudresultat: Utifra?n va?rt resultat kan vi urskilja att det finns skillnader i deras sa?tt att kommunicera CSR mellan 2012 och 2013.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om situationsanpassat ledarskap Àr ett bra sÀtt att leda anstÀllda pÄ utifrÄn bÄde ledarens och medarbetarens perspektiv inom bemanningsbranschen och undersöka ifall det finns likheter och skillnader i ledarskapet mellan företagen inom denna bransch. Studien Àr en kvalitativstudie baserad pÄ tvÄ företag i bemanningsbranschen och avser att undersöka ledarskapet mellan rekryteringscheferna samt rekryterarna. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer dÀr en regionansvarig, tre rekryteringschefer samt fem rekryterare har intervjuats och svaren frÄn intervjuerna har anvÀnds som grund för resultatet. Resultatet blev att tvÄ av tre rekryteringschefer som intervjuats anvÀnder sig av situationsanpassat ledarskap och företagen som studerats har utbildningar i situationsanpassat ledarskapsteori2 men företagen skiljer sig lite i sitt ledarskap i andra aspekter. Rekryterare i bemanningsbranscher Àr vÀldigt viktiga och en fel rekrytering kan kosta företagen mycket.

Syftet med denna studie har varit att fÄ fördjupad kunskap om lÀrares uppfattning om sittledarskap i klassrummet och vilken betydelse lÀrare anser att ledarskapet har förklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. UtifrÄn syftet med studien har jag tagitdel av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i Àmnet samt fördjupat mig igenerell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fÄtt utgöra grunden föruppsatsens teoretiska förankring.Studien har en kvalitativ forskningsansats, dÀr individuella kvalitativa intervjuer anvÀntssom datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollÀrare med erfarenhet avundervisning i Ärskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörsendast av dessa lÀrares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan pÄklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat.Enligt studiens resultat prÀglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. UtmÀrkandeför ett bra ledarskap direkt kopplat till lÀrares ledarskap prÀglas framförallt av det som ÀrutmÀrkande för ett demokratiskt ledarskap.