Detta examensjobb fokuserar pÄ hur lÀrare sjÀlva ser pÄ fenomenet ledarskap i skolan, och hur de uppfattar att detta pÄverkar lÀrandet i skolan. Arbetet Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen men den Àr samtidigt Àven en kvalitativ studie. Studien kommer visa att lÀrare har en uppfattning om att det mest grundlÀggande för ett bra ledarskap Àr att man som lÀrare har en bra relation till eleverna, och att ledarskapet i sig Àr det mest grundlÀggande vi har i skolan för att ha ett fungerande klassrumsklimat. Ledarskapet visar sig Àven vara viktigt för att eleverna ska lÀra sig sÄ mycket som möjligt i skolan, och att det Àr grundstenen för att motivera eleverna till att lÀra..

AbstractForskning visar att verksamheter stÀlls inför omfattande arbetsrelaterade problem dÀrverksamheter förlitar sig pÄ team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet iteamen föds dÄ teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som mÄste utföras.Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse för skapandet av delade mentala modeller, genomatt undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samtcentrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete medatt uppnÄ effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om treteammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse avskapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevssom viktig och dÀr faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har storpÄverkan..

Studiens syfte var dels att fÄ en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstÄ hur rektorers pedagogiska ledarskap har pÄverkats utifrÄn de förÀndringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet Àven att undersöka vilka förutsÀttningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt lÀroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmÀn i UmeÄ kommun. Studiens resultat visar pÄ att bÄde rektorer och huvudmÀn uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förÀndringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus pÄ att vara en pedagogisk ledare minskat.

Detta arbete Àr det första steget i en lÄng process vars slutgiltiga mÄl Àr att utveckla en metod för automatisk övergÄng frÄn en icke-generisk objektorienterad applikation till en generisk.Helst borde stöd för en sÄdan transformation implementeras i en utvecklingsmiljö, IDE. En analogi skulle kunna dras till faktorisering av klasser, en operation som stöds av de flesta utvecklingsmiljöer idag. Som ett första steg i en pÄgÄende process Àr detta arbete tÀnkt att fungera som ett icke-trivialt exempel för framtida analys. Exemplet bestÄr av ett icke-generisk och ett generisk grafpaket som Àr skrivet i Java 1.4.2 respektive Java 5.0. Uppsatsen beskriver övergÄngen frÄn den icke-generiska till den generiska lösningen pÄ systematiskt sÀtt som gÄr att upprepa.

Globaliseringen som stÀndigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli pÄverka de av kulturella interaktionerna pÄ platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig pÄ en destination sÄ ökar Àven de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns pÄ platsen.Forskning som Àr inriktad pÄ enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anstÀllda i organisationer, de mÀnniskor som kommer ifrÄn olika kulturer och som kÀmpar för att förstÄ likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör Àndra sin "makeup" till en med mÄngkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nÄ konkurrensfördelar beror pÄ andra grundlÀggande orsaker. NÀr vÀrlden krymper genom globalisering och allt fler mÀnniskor bor och arbetar i andra lÀnder sÄ ökar kontakten med mÀnniskor som kommer ifrÄn mycket diversifierade ursprung.En förbÀttring och hantering av mÀnniskor med olika kulturella ursprung krÀver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas sÄ effektivt som möjligt som företag.

Ledningsmetoden Försvarsmakten anvÀnder sig av Àr uppdragstaktik och utbildningen mot den har kunnat riktats ganska fritt. NÀr kadetternas utbildning nu strÀvar mot akademiska mÄl, snarare Àn praktiska, kan innehÄllet av uppdragstaktik i den numera teoritunga utbildningen ifrÄgasÀttas. Ytterligare en aspekt som kan ifrÄgasÀttas i den teoritunga utbildningen Àr det ledarskap som kadetterna utbildas mot.Det övergripande syftet Àr att undersöka om kadetterna vid officersprogrammet utbildas mot den ledningsmetod och ledarstil som Försvarsmakten anvÀnder sig av, det utvecklande ledarskapet och uppdragstaktik.UtifrÄn kursplanerna, utbildas kadetterna vid OP 08-11 mot utbildningsmÄl som kan hÀrledas mot uppdragstaktik och utvecklande ledarskap?I vilken mÀngd Äterspeglas dessa i sÄdant fall?Förenandet av uppdragstaktik och utvecklande ledarskap möjliggörs vetenskapligt i en rapport av Lena Stenlund och Gerry Larsson. Den utgör grund för det analysverktyg som anvÀnds i granskandet av kursplanerna.Studien Àr att betrakta som att en kvalitativ innehÄllsanalys gjorts av kursplanerna för OP 08-11, dÀr en deskriptiv jÀmförelse har gjorts mellan varje kursplan och analysverktyget.Sett till frÄgestÀllningarna kan diskussion knappast vÀckas enligt denna studie om att lÀrandemÄlen vid officersprogrammet inte kan hÀrledas mot uppdragstaktik eller utvecklande ledarskap.

?Hur sjukvÄrden Àr organiserad har betydelse för sjuksköterskans förutsÀttning för att utföra omvÄrdnadsarbetet. Ledarskap och arbetsmiljö Àr delar av vÄrdorganisationen som pÄverkar sjuksköterskans arbete. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer i organisationen som pÄverkar sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete. Det genomfördes en litteraturstudie dÀr 12 artiklar granskades och analyserades.

Syftet med detta examensarbete Àe att försöka ta reda pÄ vad lÀrare har för uppfattning angÄende ledarrollen i sitt yrke, vad de anser vara ett gott pedagogiskt ledarskap och hur olika ledarstilar kan pÄverka gruppen och den mentala klassrumsmiljön. Arbetet bestÄr av litterarturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien bestÄr av sex intervjuer med lÀrare och litteraturstudien presenterar det pedagogiska ledarskapet och ledarskap mer generellt.I diskussionen jÀmförs svaren frÄn de intervjuade lÀrarna med arbetets syfte och litteraturstudien. Resultatet visar att ledarskap innebÀr att vara tydlig, det ska inte finnas nÄgot tvivel om vem som Àr ledrare. Man ska vara en auktoritet utan att vara auktoritÀr.

Dagens organisationer utvecklas mot en allt mer digitaliserad framtid prÀglad av ledarskap förmedlat via digitala medier. FrÄgan om vilka egenskaper samt beteenden kommer att fÄ större betydelse för ledarskapet i relation till digitaliseringen, blir av allt större betydelse i och med den allt större anvÀndningen av digitala medier mellan ledare och anstÀllda. Syftet med studien var att undersöka de tre olika ledarskapsstilarna personal-, produkt- och förÀndringsinriktad i relation till anvÀndning av digitala medier, utifrÄn de anstÀlldas uppfattningar. De 25 deltagarna var anstÀllda inom privata organisationer med största del kontorsrelaterade arbetsuppgifter. Genom en webbenkÀt studerades sambandet mellan ledarskapsstil, anvÀndning av digitala medier samt anstÀlldas uppfattning av ledarskap.

Ett utvecklande ledarskap anses pÄverka organisationens motivation och prestation i positiv riktning. Försvarsmakten har sedan 2003 anvÀnt Gerry Larssons teori om det utvecklande ledarskapet som grund för ledarskap inom organisationen. Teorin anses vara gÄngbar sÄvÀl i militÀra sammanhang som i civila organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn Försvarsmaktens ledarskapsmodell om Det utvecklandeledarskapet undersöka till vilken grad modellen tillÀmpas vid flygvapnets divisioner. Delar av frÄgeformulÀret Utvecklande Ledarskap Ledarbedömning anvÀndes för att kartlÀgga den genomsnittlige ledarstilen.

Denna studie kom till för att undersöka hur kvinnligt ledarskap tolkas pÄ det statligt Àgda företaget Svenska Spel. Sverige Àr ett land som har klara riktlinjer för hur jÀmstÀlldhetsarbete skall bedrivas och allt fler kvinnor framtrÀder idag pÄ höga positioner. Syftet med föreliggande undersökning var att öka vÄr förstÄelse för hur kvinnligt ledarskap pÄ Svenska Spel uppfattas och fÄ en inblick i de kvinnliga chefernas upplevelse samt ta del av de manliga chefernas resonemang. Elva chefer har intervjuats och sedan bearbetades dessa intervjuer utifrÄn en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplever en viss ambivalens i sin roll som kvinna och chef.

Trots mÀnniskans mÄngfacetterade karaktÀr spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra mÀnniskor. Den slutsats vi drar Àr att arbete har en central roll i de flesta mÀnniskors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en mÀnniskas vardag vilket bidrar till en mÀnniskas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpÄ arbete betraktas som ÄtrÄvÀrt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för mÀnniskors identitetsskapande.

Syfte: Uppsatsen beskriver hur systematiskt förbÀttringsarbete har anvÀnts i syfte att öka rehabiliteringsmöjligheter för patienter i rÀttspsykiatrisk vÄrd samt vetenskapligt undersöka framgÄngsfaktorer och hinder för anvÀndning av systematiskt förbÀttringsarbete i rÀttspsykiatrisk slutenvÄrd.Metod: Systematiskt förbÀttringsarbete med Nolans förbÀttringsmodell har anvÀnts. Process och resultatmÀtningar gjordes i förbÀttringsarbetet för att svara pÄ frÄgan om förÀndringen Àr en förbÀttring. Den vetenskapliga studien bygger pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuer, en grupp i verksamheten och en med en extern utvecklingsaktör. Fokusgrupperna analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: FörbÀttringsarbetet visar att logistik, planering och samordning förbÀttrats men att det kvarstÄr ytterligare insatser innan mÄlet med att öka möjligheterna till rehabilitering för patienterna Àr uppnÄtt. Studien resulterar i framgÄngsfaktorer och hinder som beskrivs med följande kategorier: Drivkraft, metod, delaktighet, ledningens ansvar, sÀkerhetsperspektiv, motstÄnd, ?RÄgÄrdstÀnket?, systemförstÄelse och kulturskapande.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att utreda vilka faktorer som Àr av vikt för en framgÄngsrik förÀndringsprocess samt vilken pÄverkan ledarskap har pÄ faktorerna. Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade tio personer som Àr yrkesverksamma pÄ tvÄ hotell i Sverige. Vi intervjuade respondenterna om den förÀndringsprocess som ett hotellkedjebyte innebÀr, och om den ledarstil hotellens general managers anser sig ha och ha haft under bytet. VÄra sekundÀra kÀllor utgörs av teorier inom framför allt service management, change management samt ledarskap/management. Vi har anvÀnt en blandning av induktivt och deduktivt arbetssÀtt.

Syftet med denna uppsats Àr att granska hur ledarskapet framstÀlls i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jÀmföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. FrÄgestÀllningen Àr: Hur framstÀlls ledarskapet i olika medier? StÀmmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn sjÀlva vill förmedla?Under SM-slutspelet fÄr ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat Àgnar flera sidor varje dag Ät matcherna. SM-slutspelet i ishockey Àr ett forum med stor lyskraft.