Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

Bakgrund. Daglig rökning Àr förknippad med en ökad risk för postoperativa komplikationer. Risken kan minskas genom att vara rökfri minst en mÄnad innan en operation. RökavvÀnjning Àr ett preventivt arbete, dÀr sjuksköterskan förebygger komplikationer samt uppmuntrar till livsstilförÀndringar. Syfte.

Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn.

Det Àr lika viktigt för sjuksköterskan att se de nÀrstÄende och ge stöd till dem likvÀl som till den svÄrt sjuka, eftersom de ofta genomgÄr liknande sorgeprocess. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors stödjande omvÄrdnadsinterventioner för nÀrstÄende till palliativa patienter. En systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat pÄ 10 vetenskapliga artiklar och resulterade i 7 grupper Dessa interventioner grupperades enligt; att ge information, att förmedla hopp, att bekrÀfta och inkludera nÀrstÄende , att erbjuda avlastning till anhörigvÄrdare, att erbjuda uppföljning, att ge taktil massage och att erbjuda deltagande i vÄrdprogram. Studien visar att det finns omvÄrdnadsinterventioner för stöd till nÀrstÄende till svÄrt sjuka personer men dessa Àr fÄ. OmvÄrdnadsinterventioner Àr ett redskap för sjuksköterskan till stöd för nÀrstÄende..

För att upprÀtthÄlla god livskvalitet hos patienter i palliativ vÄrd Àr det viktigt att sjuksköterskor kan bemöta existentiella behov och lidande. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva bemötande av existentiellt lidande hos patienter i palliativ vÄrd, i möten mellan sjuksköterskor och patienter. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Efter en litteratur sökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO inkluderades elva vetenskapliga artiklar som efter kvalitativ innehÄlls analys resulterade i fyra kategorier; att ha sjÀlvkÀnnedom, att lyssna och vara nÀrvarande, att stödja och upprÀtthÄlla hoppet, att se den unika mÀnniskan. Litteraturöversikten ger förslag pÄ hur sjuksköterskor kan bemöta patienter med existentiellt lidande samt hur sjuksköterskor kan hjÀlpa patienter i livets slutskede med existentiella behov..

Idag lever cirka 40-65% av Sveriges befolkning med kronisk smÀrta. PÄverkan av kronisk smÀrta pÄ en persons livsstil varierar, en del ser smÀrtan som en olÀgenhet i vardagen medan andra upplever att smÀrtan pÄverkar varje aspekt av livet. Det Àr inte lÀtt att behandla kronisk smÀrta dÄ variationer pÄ smÀrtan Àr mÄnga och diagnosen ofta Àr osÀker. Alternativa metoder för att behandla smÀrta blir allt vanligare och en sÄdan metod Àr mindfulness. Syftet med studien var att beskriva den samlade kunskapen kring mindfulness verkan hos personer med kronisk smÀrta.

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivÄ har för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom omrÄdet kritiskt granskats och sammanstÀllts. Resultatet visar att ungdomar med lÄgutbildningsnivÄ har betydligt svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden Àn ungdomar med högutbildningsnivÄ. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrÄgar krÀver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivÄ som inte hittar arbete kan överta arbetstillfÀllen som krÀver lÄg utbildningsnivÄ.

Genom konsultföretaget formlogi AB har det tagits fram ett koncept för en hytt och en packning till ett bÄtföretag. Hytten byggdes pÄ en befintlig bÄt som fanns i bÄtföretaget sortiment. Projektet skulle ha slÀktdrag frÄn produkter som företaget redan hade pÄ marknaden. Arbetsmetod som har anvÀnds under projektet Àr systematisk problembehandling, samt tolkning av konceptuella idéskisser. Systematisk problembehandling gÄr ut pÄ att man först bestÀmmer problemet, sen undersöker problemet, och till sist löser problemet.

MS Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar alla aspekter i en mÀnniskas liv; det dagliga livet, familjerelationerna sÄvÀl som arbetslivet. Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva vilken pÄverkan MS har pÄ det dagliga livet och hur det pÄverkar individen i relation med andra mÀnniskor samt att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som krÀvs i denna situation. Vald teoretisk referensram Àr Carnevalis omvÄrdnadsmodell. Metoden Àr en systematisk litteraturstudie som grundar sig pÄ nio vetenskapliga artiklar vilka Àr granskade enligt Polit et al. (2001).

Biogas a?r en fo?rnybar energika?lla som kan framsta?llas genom ro?tning av organiskt material som go?dsel eller gro?dor. Trots att lantbruket sta?r fo?r 76 % av den totala biogaspotentialen i Sverige producerades endast en procent av biogasen 2008 i ga?rdsanla?ggningar. Uppsatsens syfte a?r att ge en o?versikt o?ver vad som orsakar den la?ngsamma utvecklingen av sma?skalig biogas, samt att ge fo?rslag till lo?sningar som kan leda till en snabbare expansion.

Bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi ? en systematisk litteraturstudie En systematisk litteraturstudie Ida Ericson, Petra Gustafsson & Natalie Svensson Abstrakt Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och dagligen drabbas 20 kvinnor i Sverige. Att fÄ bröstcancer Àr ofta en stor omvÀlvande upplevelse som kan göra de drabbade kvinnorna medvetna om hur skört livet Àr. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer Àr mastektomi. Efter en mastektomi kan kvinnornas livskvalitet pÄverkas och vi som sjuksköterskor mÄste vara beredda pÄ att kunna möta dessa kvinnor dÀr de befinner sig, i deras livsvÀrld.

Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga forskning om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans Ärskurser 4-9. Metod: FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och anvÀndes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ?avhandlingar.se?. En manuell sökning gjordes Àven i tidskriften NorDiNa.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades.Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; lÀkemedlens sammansÀttning, anvÀndarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt.Slutsats: Det Àr viktigt för sjuksköterskan att kÀnna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvÄrdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvÄrdnad till de kvinnor som drabbats..

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fo?rha?llandet ser ut mellan ett fo?retag och dess affa?rsrelationer utifra?n fallfo?retagets perspektiv. En kartla?ggning go?rs av fo?retagets affa?rsrelationer, fyra kunder och en kontraktstillverkare, ur ett na?tverksperspektiv. Den empiriska delen av uppsatsen grundar sig i semistrukturerade intervjuer med fem ansta?llda ur fallfo?retaget som har betydande kundkontakt.Det ma?rks tydliga fo?rdelar, utifra?n fallfo?retagets perspektiv, att inga? i affa?rsrelationer.

Hur ska sprÄklÀraren anvÀnda förstasprÄket i undervisningen i andrasprÄk? En lÀnge dominerande syn var att bruket av förstasprÄket skulle minimeras och andrasprÄket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det Àr ocksÄ en syn som Äterspeglas i rÄdande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna sprÄk i allt vÀsentligt ska bedrivas pÄ andrasprÄket. Eftersom den nya skolan dock ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgÀngliggöra aktuell vetenskaplig kunskap pÄ omrÄdet, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstasprÄkets funktion i klassrummet. DÀrför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap.