Bakgrund: Aspergers syndrom Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning inom autismspektrat dÀr typiska drag Àr svÄrigheter att kommunicera och interagera socialt, en fallenhet för specialintressen och en tendens att skapa enformiga beteendemönster och ritualer. Det finns ingen bot mot Aspergers syndrom, men det gÄr att göra tillvaron mer hanterbar med adekvata ÄtgÀrder. Som teoretisk referensram anvÀndes Dahlbergs m.fl. teori om livsvÀrlden. Syfte: Att beskriva upplevelser och erfarenheter i tillvaron hos vuxna som lever med Aspergers syndrom samt deras uttryck för adekvata stödÄtgÀrder.

Bakgrund: Njurinsufficiens Àven kallat njursvikt Àr ett tillstÄnd dÄ njurfunktionen Àr nedsatt. Hemodialysbehandling kan dÄ bli ett behandlingsalternativ. Patienten genomgÄr hemodialysbehandlingen pÄ sjukhuset vanligtvis tre gÄnger per vecka, cirka fyra timmar per tillfÀlle.Syfte: Att belysa njursviktspatientens erfarenheter i samband med hemodialysbehandling utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv.Metod: En systematisk litteraturöversikt anvÀndes som metod. Databaserna PsycINFO, Cinahl och PubMed genomsöktes efter vetenskapliga artiklar. Till grund för vÄr systematiska litteraturöversikt anvÀndes Ätta stycken vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats.

Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter pÄ Uppsala universitet som i och med detta arbete vill fÄ en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut pÄ en svensk gymnasieskolai Idrott och hÀlsa.Vi vill fÄ detta beskrivet för oss av bÄde lÀrareoch elever för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt. Vi har valt att anvÀnda oss att en kvalitativ metod dÄ vi har genomfört intervjuer med bÄde lÀrare och elever för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. LÀrarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. VÄra frÄgestÀllningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielÀrarna att styrdokumenten pÄverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lÀrarna sitt innehÄll i kostundervisningen??Hur beskriver lÀrarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lÀrares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?NÀr vi har bearbetat vÄr empiri har vi haft en teoretisk utgÄngspunkt för att analysera detta.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur teckensprÄkiga elever fostras till samhÀllsmedborgare genom gymnasielÀrares talhandlingar och sprÄkbruk. Undersökningen fokuserar sÄledes pÄ demokrati samt medborgarskap och i förhÄllande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgÀnglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrÄn en diskursanalytisk teori- och metodlÀra. Diskursanalys innebÀr att forskaren analyserar hur sprÄket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lÀrarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhÀllsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjÀlp av citat frÄn det empiriska materialet och visar hur eleverna förvÀntas agera pÄ det ena eller andra sÀttet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.

Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk aktivitet kunde pÄverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade pÄ dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjÀlpa patienter till ökad fysisk aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har anvÀnts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att trÀning bÄde i grupp och individuellt förbÀttrade livskvalitet, fysisk förmÄga och andnöd. TrÀning motverkade ocksÄ kakexi och minskade risken för depression.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

Bakgrund: I takt med att vÄra gamla blir allt Àldre finns det mÄnga personer som lider av demenssjukdom och som krÀver en speciell form av bemötande och omsorg. MÄnga personer med demenssjukdom vÄrdas i hemmen av sina anhöriga och hemvÄrden. Ett komplement till hemvÄrden Àr dagverksamhet, och dessa tillsammans kan fördröja flytt till sÀrskilt boende. Att arbeta med personer med demenssjukdom Àr ett komplext och krÀvande arbete, och genom att belysa personalens kompetens stÀrks deras yrkesroll och deras arbete synliggörs. Syfte: Syftet Àr att belysa hur personalen pÄ dagverksamhet för personer med demenssjukdom beskriver sitt arbete och vad som krÀvs av dem kunskaps- och kompetensmÀssigt relaterat till de allmÀnmÀnskliga kompetensdomÀnerna.

Uppsatsen behandlar konfirmationen inom Svenska kyrkan och dess förÀndrade teologiska betydelse. Materialet strÀcker sig frÄn handboken 1942 till det senaste nytrycket av "Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete" Är 2000 och utgörs av i första hand kyrkans offentliga dokument. Fokus ligger pÄ konfirmationsgudstjÀnsten och dÀrtill hörande ritual..

NÀr man planerar för nya omrÄden idag Àr ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmÀssigt. Att med funktionsblandning, tÀt bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö Àr det som efterstrÀvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt rÄder det en stor skillnad i hur man anvÀnder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmÀssighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat pÄ BrunnshögomrÄdet i Lund? Vad innebÀr begreppet stadsmÀssighet i Brunnshög/Lund NeŽs planeringsunderlag i jÀmförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmÀssiga innehÄllet i begreppet stadsmÀssighet samt tillÀmpningen i fallet Brunnshög/Lund NE. Till grund för arbetet ligger en kunskaps och forskningsöversikt dÀr vetenskapliga teorier och definitioner som rör stadsmÀssighet utreds.

Bakgrund: Varje Ă„r insjuknar 250 000 barn i cancer. Det gör att barncancer Ă€r den sjukdom som dödar flest antal barn. Sjuttiofem procent av barnen i industrilĂ€nderna som drabbas av cancer överlever. Överlevnaden beror pĂ„ rĂ€tt behandling. NĂ€r ett barn drabbas av cancer, pĂ„verkas hela familjen.

Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och mÄlrelaterat bedömningssystem i skolan dÀr eleverna blir bedömda och betygsatta utifrÄn Àmnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehÄllet i dessa styrdokument. Studiens syfte Àr att belysa hur engelsklÀrare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssÀttning i förhÄllande till Àmnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lÀrarnas bedömningsarbete i jÀmförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola dÀr kvalitativa intervjuer har hÄllits med fem engelsklÀrare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lÀrarna, men att de har olika sÀtt att bedöma, dokumentera och anvÀnda sig av bedömning i lÀrandet.

Bakgrund: Br?nnskada ?r en traumatisk upplevelse som kan leda till livsl?ng morbiditet. Det ?r runt sex tusen barn som drabbas av br?nnskador som ?r mellan tv? och sex ?r. Br?nnskador hos barn ?r ett stort problem p? grund av komplicerad behandlingsprocess samt den fysiologiska och psykologiska trauman som b?de barnen och f?r?ldrarna upplever.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Fler personer överlever idag en svÄr hjÀrnskada, vilket har medfört att rehabiliteringen har stÀllts inför en utmaning avseende dessa personer. DÄ det gÀller arbetsterapeutens behandlingsmetoder finns det liten vetenskapligt dokumenterad kunskap och ett behov av fortsatt forskning inom omrÄdet. Studiens syfte var att undersöka vilka behandlingsmetoder, sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, som beskrivs i vetenskaplig litteratur samt dess effekter för vuxna personer med en traumatisk hjÀrnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstÄnd. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökning utfördes i databaserna Medline, AMED, Cinahl och PsycInfo och resulterade i 10 inkluderade artiklar.