MÀn som utsatts för sexuellt vÄld Àr ett Àmne som erhÄller lite uppmÀrksamhet bÄde inom forskning och i vardagligt tal. Att analysera skriven medias framstÀllning av sexuellt vÄldsutsatta mÀn har sÄ vitt jag vet inte utförts i en svensk vetenskaplig kontext innan, vilket gör denna studie unik i sitt slag. Studiens primÀra syfte var att undersöka hur mÀn som utsatts för sexuellt vÄld framstÀlls i skriven media. Jag ville se huruvida media bekrÀftar eller förkastar de sociala myterna kring Àmnet. Vidare sÄ var mÄlet med studien att ytterligare belysa Àmnet för att lyfta upp det för diskussionen och fördjupa förstÄelsen och kunskapen för Àmnet.

Bakgrund: En psykos innebÀr att tappa fotfÀstet i verkligheten. Risken för att drabbas av försÀmrad livskvalitet med stort lidande Àr hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sÀllan kunskap gÀllande omvÄrdnad. Patienters symptombild med starka vanförestÀllningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vÄrdrelation kan vara svÄr att utveckla i och med patienternas speciella tillstÄnd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vÄrdprocessfrÀmjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos pÄ en slutenvÄrdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder pÄ fördelar med att skapa tillit pÄ ett tidigt stadium med hjÀlp av vÄrdrelationen.

NÀr man planerar för nya omrÄden idag Àr ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmÀssigt. Att med funktionsblandning, tÀt bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö Àr det som efterstrÀvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt rÄder det en stor skillnad i hur man anvÀnder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmÀssighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat pÄ BrunnshögomrÄdet i Lund? Vad innebÀr begreppet stadsmÀssighet i Brunnshög/Lund NeŽs planeringsunderlag i jÀmförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmÀssiga innehÄllet i begreppet stadsmÀssighet samt tillÀmpningen i fallet Brunnshög/Lund NE.

 HIV (humant immunbristvirus) Àr en sjukdom som bryter ned kroppens immunförsvar och utan bromsmedicin Àr risken stor att drabbas av den sekundÀra fasen, AIDS. Sjukdomen, som globalt innefattar cirka 33 miljoner virusbÀrare, har inget botemedel, vilket leder till att mÄnga mÀnniskor avlider av sjukdomen. Eftersom det finns sÄ mÄnga HIV-smittade mÀnniskor, Àr sannolikheten stor att sjukvÄrdspersonalen möter dessa patienter inom de olika delarna av sjukvÄrden. FörstÄelsen för hur dessa patienter upplever en vÄrdrelation med sjukvÄrdspersonal Àr viktig för att kunna ge dessa patienter en god vÄrd.Syftet med studien Àr att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av vÄrdrelationen med sjukvÄrdspersonal. I detta examensarbete inom vÄrdvetenskap gjordes en systematisk litteraturstudie efter Evans (2002) modell, dÀr vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyseras vilket Àr en metod för att finna ny kunskap som besvarar syftet.

The aim of this study was to illuminate critical factors that facilitate respectively obstruct the novice nurse's development during her first year in the profession. The method used was a systematic literature review according to Goodman's model. The 8 qualitative scientific articles were scrutinized by using a form developed by Pedersen and Sigling (2002). The result shows that cognitive factors, stress, social factors as well as affective factors are critical during the novice nurse's first professional year. The results are related to Antonovsky's concept sense of coherence..

Bakgrund: En större andel mÀnniskor drabbas idag av hjÀrt- kÀrlsjukdomar till följd av ökad vÀllevnad och en allt Àldre befolkning. DÀrmed ökar risken att drabbas av ett plötsligt hjÀrtstopp. Att genomgÄ ett hjÀrtstopp kan innebÀra stora livsförÀndringar för individen. Detta Àr nÄgot sjuksköterskor kommer i kontakt med i sitt arbete, en djupare förstÄelse för hur livet kan förÀndras efter ett hjÀrtstopp kan bidra till bÀttre omvÄrdnadsÄtgÀrder för dessa patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur livet kan förÀndras  för personer som genomgÄtt  ett  hjÀrtstopp.Metod: En systematisk litteraturstudie innehÄllande fyra kvalitativa artiklar, Ätta kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod som övergripande beskriver ett avgrÀnsat omrÄde pÄ ett strukturerat sÀtt.Resultat: Litteraturstudien visar att livet kan förÀndras pÄ flera vis för patienter som genomgÄtt ett hjÀrtstopp. Detta presenteras i fyra övergripande teman: fysisk pÄverkan, psykisk pÄverkan, social pÄverkan och existentiell pÄverkan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk aktivitet kunde pÄverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade pÄ dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjÀlpa patienter till ökad fysisk aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har anvÀnts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att trÀning bÄde i grupp och individuellt förbÀttrade livskvalitet, fysisk förmÄga och andnöd. TrÀning motverkade ocksÄ kakexi och minskade risken för depression.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera de aspekter som Àr viktiga att beakta vid utformandet av ett bonussystem i ett snabbt vÀxande kunskapsföretag. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har gjort en intensiv utformning av studien. Vi har gjort en fallstudie av 3:s bonussystem och för att samla information har vi huvudsakligen anvÀnt oss av intervjuer och enkÀter. Teoretiska perspektiv: Vi har sett pÄ teorier om belöningssystem och pÄ teorier om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr det gÀller kunskaps- och tillvÀxtföretag för att sedan försöka lÀgga samman dessa för att fÄ fram de aspekter som vi anser Àr viktiga för att ett bonussystem skall fungera i denna typ av företag. Empiri: Empirin presenteras i uppsatsen tillsammans med analysen och dessa bestÄr av en presentation av 3:s bonussystem och de omrÄden som innebÀr eller kan innebÀra problem för 3.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Den hÀr studien Àr en fördjupad inblick i stadsplanerarnas perspektiv och synpunkter pÄ sin roll och relation till politiker. Syftet med studien Àr att identifiera hur stadsplanerare ser pÄ sin roll och relation till politikerna, och vilka konfliktpunkter det finns mellan dem i planeringsprocessen. Följande teman Àr fokus för studien: Stadsplanerarens syn pÄ sin roll, Stadsplanerarens tolkning av kunskap, Stadsplanerarens syn pÄ politikernas roll och Kommunikation.Litteraturstudierna redogör för stadsplanerarnas och politikernas relation till varandra utifrÄn ett kunskaps-, kommunikations- och sjÀlvbildsperspektiv. Stadsplanerare och politiker Àr till stor del beroende av de obligatoriska spelreglerna som ges av lagstiftningen men pÄverkas ocksÄ av externa aktörer och intressenter. BÄde stadsplanerare och politiker strÀvar efter en friktionsfri planprocess, dock Àr det svÄrt att Ästadkomma de har olika kunskapsnivÄer, förvÀntningar och motiv.TvÄ stadsplanerare i en mellanstor kommun i Stockholm ger sin syn pÄ rollen som planerare och relation till politiker.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Introduction: More and more companies have realized that keeping and using the knowledge in their companies is getting more important to get or keep a competitive advantage. The companies? organizational culture and knowledge management are essential to create knowledge transfer. Also that the employees and the leaders of the company knows how knowledge- and information transfer arknkoe done best for them. That is why we chose our purpose to be:The aim is to understand the differences between managers and employees perception about knowledge- and information transfer in a manufacturing company.

Detta examensarbete innehÄller en litteraturgenomgÄng av hur forskare och ledande pedagoger ser pÄ temaarbete och Àmnesintegrering jÀmfört med traditionell lÀrarledd undervisning. Arbetet har ocksÄ omfattat en enkÀt- och intervjuundersökning av hur elever i de senare Ären pÄ en mindre skola i Tornedalen uppfattar dessa tre metoder ur ett kunskaps- och lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna har baserats pÄ lÀroplanens kunskapsmÄl. I bakgrundsarbetet ingick en kartlÀggning av hur synen pÄ kunskap och lÀrande i skolan ser ut frÄn forskarhÄll. Dessutom granskades lÀro- och kursplanerna med avseende pÄ eventuellt stöd för anvÀndandet av dessa ovannÀmnda undervisningsmetoder.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.