Vi lever i ett samhÀlle dÀr snabba förÀndringar kÀnnetecknar vÄr vardag. Att lÀra för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vÄr livstid har blivit ett allt viktigare och ofta Äerkommande Àmne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredstÀlla ett ökat behov av vÀgledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vÀgledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för sambandet mellan omvÀrldsförÀndringarna och karriÀrvÀgledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och Àr genomförd som en teoribaserad empirisk studie.

Företag som till exempel revisionsbyrÄer, IT-bolag, banker, försÀkringsbolag etcetera Àr sÄ kallade kunskapsföretag. De karakteriseras av en hög grad icke standardiserade tjÀnster dÀr personalens kunskapsnivÄ Àr avgörande för företagets lönsamhet. I dessa företag Àr mÄttet av humankapital en viktig faktor, humankapital kan övergripande definieras som ?Summan av all kompetens i verksamheten som bidrar till vÀrdeskapande? . Problemet idag Àr att vi gÄtt frÄn ett industrisamhÀlle till ett kunskaps/tjÀnstesamhÀlle, dock har inte redovisningen lyckats ?fÄnga upp? dessa dolda tillgÄngar vilket gör att kunskapsföretag idag inte kan vÀrdera och balansera sin viktigaste resurs, nÀmligen humankapital, som tillgÄng.Det har under Ären framstÀllts en hel del modeller för redovisning av humankapital, men ingen har blivit allmÀnt accepterad dÄ de innehÄller brister.

SidoÀmneskursen (Matematik frÄn början 6-15p) har varit en inspirerande kÀlla till vÄra frÄgor i denna undersökning. Kursen behandlade valet av undervisningsinnehÄll för olika elevers sÀtt att tÀnka matematiskt och föresprÄkade fördelarna med att arbeta praktiskt och att lÀgga lÀroboken Ät sidan. Detta fick oss att börja fundera över hur lÀrare ute i verksamheten planerar och genomför sin matematikundervisning kopplat till de nationella mÄl eleverna förvÀntas uppnÄ. VÄrt syfte Àr att i denna undersökning synliggöra hur pedagogerna arbetar för att eleverna ska uppnÄ kunskaps- och strÀvansmÄlen i Ärskurs 5. Hur arbetar skolorna med matematik, hur tÀnker pedagogen kring Àmnesdidaktiken och vad har eleverna för instÀllning till undervisningen och matematikÀmnet? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi riktat in oss pÄ hur tvÄ skolor i södra SkÄne arbetar med matematikundervisning och ökad mÄluppfyllelse i Ärskurs 5.

Bakgrund: Tryckkammarbehandling Àr en vanlig behandling för dykarsjuka, men kan Àven anvÀndas vid andra tillstÄnd, till exempel hos patienter med svÄrlÀkta sÄr, vilka överlag upplever sig ha sÀmre livskvalitet. Den definition av livskvalitet som valdes i denna studie grundades i den subjektiva livssituationens flerdimensionella aspekter. Studiens teoretiska förankring utgick frÄn ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus pÄ upplevelsen kring livskvalitet utifrÄn WHO och Haas.Syfte: Att beskriva upplevelser av livskvalitet hos patienter med svÄrlÀkta sÄr i nedre extremiteter i samband med tryckkammarbehandling.Metod: Systematisk litteraturstudie av befintlig vetenskaplig litteratur inom intresseomrÄdet. Artiklarna granskades kritiskt genom författartriangulering och analyserades utifrÄn ett deduktivt arbetsÀtt. Analysen grundar sig pÄ fem artiklar.Resultat: Tryckkammarbehandling ledde, i de artiklar vi studerade, till ökad livskvalitet bland annat genom ökad sÄrlÀkning, förbÀttrad hÀlsa och minskad fysisk begrÀnsning.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Introduktion: Det har skett en fördubbling av antalet höftfrakturer i vÀstvÀrlden de tvÄ senaste Ärtionden vilket innebÀr stora kostnader för samhÀllet och stort lidande för den enskilde. Om inte trenden bryts sÄ kommer efterfrÄgan pÄ vÄrdresurser för fallolyckor att nÀstan fördubblas inom nÄgra decennier. Syfte: Att granska om anvÀndandet av höftskyddsbyxan hos Àldre minskar risken för höftfrakturer. Metod: Sökning av artiklar genomfördes i fyra databaser och randomiserade kontrollerade studier med kontrollgrupp som studerat höftskyddsbyxor och dess effekt och som Àven tittat pÄ compliance valdes ut och granskades. Evidensstyrkan vÀrderades i de enskilda studierna och resultatet av detta sammanstÀlldes.

I olika sammanhang och i olika omfattning separeras mor och barn idag inom den perinatala vÄrden. DÄ barnet behöver vÄrd pÄ neonatalavdelning leder det ofta till upprepad och lÄngvarig separation mellan förÀldrarna och barnet. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva förÀldrars upplevelse av separation frÄn sitt nyfödda barn efter förlossningen. Metod- studien Àr en systematisk litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar ingÄr. Resultat- situationer som leder till separation mellan mamma och barn kan utgöra ett unikt tillfÀlle för pappan till nÀra kontakt och tidig anknytning mellan honom och barnet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ och förklarar begreppen kunskap och lÀrande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frÄgestÀllningarna valde vi att intervjua fyra förskollÀrare verksamma i förskolan. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet anvÀndes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelsen av delaktighet i behandling, vÄrd och omsorg för anhöriga och nÀrstÄende till mÀnniskor med psykiska funktionshinder, samt att klarlÀgga hur denna grupp erfar samarbetet med de professionella yrkesutövarna. Vi har enbart undersökt anhörigperspektivet och under processen har vi arbetat med metoder för grundad teori. Vi valde en kvalitativ ansats för vÄr forskning och utförde totalt sex intervjuer. VÄrt resultat visar att sannolikheten för att anhöriga och nÀrstÄende ska uppleva delaktighet i behandling, ökar med ett gott initialt bemötande ifrÄn de olika professionella företrÀdarna. Bemötandet och yrkesetiken Àr ocksÄ essentiellt för att bevara en god relation under behandlingsprocessen och utgör en viktig ingress för anhörigas möjligheter att hantera sin vardag. Goda relationer mellan familjerna och de professionella kÀnnetecknas ofta av ett kunskaps- och informationsutbyte vilket genererar en kÀnsla av delaktighet.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser lÀromedlet "Insikter i svenska" anvÀnder sig av. LÀromedlet Àr riktat mot ungdomar i första Äret pÄ gymnasiet som lÀser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgÄngspunkter för multimodal bildanalys och pÄvisar Àven att lÀrmedlet innehÄll ett antal av dessa resurser. .

Introduktion: Under de senaste tre decennierna har forskare försökt nÄ konsensus kring frÄgan om den möjliga hÀmmande effekten av kombinerad konditions- och styrketrÀning avseende utveckling av muskelstyrka jÀmfört med enbart styrketrÀning. Senaste meta-analysen inom omrÄdet faststÀlldes 2012 och har kartlagt forskningsresultat fram till 2008, dÀr konklusionen pÄvisar att forskningsresultaten Àr tvetydiga. Syfte: Att genomföra en systematisk litteraturstudie i form av en aktuell kunskapssammanstÀllning över den forskning som bedrivits inom omrÄdet för kombinerad konditions- och styrketrÀning för att undersöka om kombinerad trÀning har en hÀmmande effekt pÄ utvecklingen av muskelstyrkan. Metod: Studien Àr en litteraturgenomgÄng dÀr data samlats in via de medicinska databaserna; PubMed, Web of science, CINAHL, Scopus, AMED, Cochrane library och Physical education index. De sökord och sökordskombinationer som anvÀndes var; Concurrent training AND Endurance training AND Combined, Concurrent training AND Physical fitness AND Resistance training och Concurrent training AND endurance training AND Resistance training.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gÀller hur utomhuspedagogiken pÄverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien Àr att pedagogerna uppfattar att det hÀnder nÄgot i elevernas beteende nÀr de passerar tröskeln in och ut. Utomhus fÄr elevernas egen fantasi och kreativitet anvÀndas och dÀrmed blir beteendet hos eleverna förÀndrat och uppfattas av pedagogerna som tillÄtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dÀmpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

AbstraktSyfte: Att beskriva hur sömnstörningar hos patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA-patienter) uppstÄr och vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan förbÀttra IVA-patienternas sömn.Bakgrund: Tidigare forskning visar att IVA-patienter frekvent drabbas av sömnbrist vilket kan leda till fysiska samt psykiska konsekvenser i form av cirkulatorisk pÄverkan, försÀmrad sÄrlÀkning eller förvirring med ÄngesttillstÄnd. Dessa i sig kan leda till förlÀngd vÄrdtid. Det Àr sjuksköterskans uppgift att upptÀcka sömnproblem hos IVA-patienter samt att inleda adekvata omvÄrdnadsÄtgÀrder.Metod: Denna studie Àr en systematisk litteraturstudie. Databassökning i sex databaser genomfördes och nyckelord identifierades. BegrÀnsningar gjordes till Ären 2003?2013 dÄ en sökning begrÀnsad pÄ fem Är gav för lite utfall.

Syfte: Syftet var att granska det vetenskapliga underlaget och analysera om det fanns effekter av bl?b?rsintag p? plasmaglukos (P-glukos), systoliskt blodtryck (SBP) och diastoliskt blodtryck (DBP) hos vuxna med normala niv?er av P-glukos, SBP och DBP. Metod: En systematisk litteraturs?kning gjordes i databaserna PubMed och Scopus d?r randomiserade kontrollerade studier efters?ktes. Inkluderad population var individer med normala P-glukosniv?er och blodtrycksniv?er samt utan funktionsneds?ttning eller diagnostiserad sjukdom. Interventionen var f?rska, alternativt frysta bl?b?r eller frystorkat bl?b?rspulver.

Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning Àr lÄngt ifrÄn pedagogiskt fullÀndad. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola Àr upplagd och om lÀrarna upplever nÄgra problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielÀrare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. TvÄ lÀrare anvÀnder sig av genomgÄngsfas och dÀrefter uppgiftsfas, en lÀrare anvÀnder PBL som undervisningsmetod, en lÀrare vÀljer att slÄ ihop genomgÄngsfas och uppgiftsfas och slutligen vÀljer tvÄ lÀrare att undervisa med hjÀlp av ett interaktivt inlÀrningsprogram (I-point). NÀr det gÀller hjÀlpmedel i undervisningen anvÀnder samtliga lÀrare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgÄngar pÄ projektorduk.