Bakgrund: Forskning har tenderat att fokusera pÄ hur kosten pÄverkar mÀnniskan och hur vi pÄverkas utav sömnen. DÄ det blir allt vanligare idag med problem som övervikt, diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar som dels orsakas av raffinerade kolhydrater och dÄlig kosthÄllning, Àr det av intresse att fÄ bÀttre förstÄelse för hur vi pÄverkas av kosten vi Àter. PÄ senare tid har forskning pekat pÄ att kortare- och försÀmrad sömn Àr kopplat till samma problem som dÄlig kosthÄllning kan leda till. Det kan dÀrför vara av intresse att undersöka kopplingen mellan kost och sömn.Syfte: Med en systematisk litteratursökning ta reda pÄ dietÀra kolhydraters pÄverkan pÄ sömn och sömnkvalitet hos mÀnniskan.Metod: I studien gjordes en systematisk litteratursökning för att granska vilken forskning som i dagslÀget finns gjord pÄ sambandet mellan kolhydrater och sömn. Genom sökord och begrÀnsningar fann man 9 artiklar som till slut granskades noga och sammanstÀlldes i jÀmförelse till varandra.Resultat: Resultaten frÄn artiklarna tyder pÄ att ett högre totalt intag av kalorier frÀmst frÄn kolhydrater kan minska sömndurationen.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Bakgrund: Arbete inom sjukvÄrden bedrivs dygnet runt, vilket innebÀr att mÄnga sjuksköterskor fÄr arbeta oregelbundna tider. Detta pÄverkar den biologiska klockan vilket resulterar i försÀmrad sömn. FörsÀmrad sömn kan i sin tur leda till koncentrat-ionssvÄrigheter samt stress. Stress kan pÄverka kroppen bÄde fysiskt och psykiskt. Sjuk-domar som kan relateras till stress Àr bland annat högt blodtryck, fibromyalgi och ut-mattningssyndrom.

Syftet med denna komparativa, enkÀtbaserade studie var att synliggöra eventuella skillnader i uppfattningen om processen för bedömning av lÀrares prestationer hos skolledare i nÄgra skolor i Sverige och pÄ nÄgra internationella skolor. I litteratur-genomgÄngen gick jag igenom ett antal faktorer alt. delmoment som skulle kunna stödja en systematisk utvÀrderingsprocess och jag placerade in lÀrarutvÀrdering som ett led i skolutvecklingsarbete, ett led i den enskilde lÀrarens professionsutveckling och ett verktyg som stöd för att individuell lönesÀttning (pÄ de skolor dÀr lön/anstÀllnings-kontrakt kopplas till prestation). Sex olika förutsÀttningar för utvÀrdering av lÀrare presenterades, vilka kopplades till ett systematiskt arbete med lÀrarutvÀrdering pÄ skolor. UtifrÄn dessa stÀllde jag upp tvÄ utgÄngspunkter, vilka jag avsÄg att utvÀrdera genom denna enkÀtundersökning: att skolenheter som har en tydlig vision/mission/vÀrdegrund har en mer strukturerad process för bedömning av lÀrares individuella prestationer och att skolledarna pÄ de internationella skolorna som deltar i undersökningen genomför en mer systematisk utvÀrdering av lÀrarnas arbete.

Bakgrund: Stretching tros kunna förlÀnga muskelfascia, senor, ligament och öka en muskels tolerans för strÀckning, sÄ att muskeln kan slappna av lÀngre in i rörelsen. MÄnga teorier finns om vilken effekt stretching kan tÀnkas ha. Ett av dessa omdiskuterade omrÄden Àr om stretchingen kan minska risken att drabbas av skador inom idrotten, nÄgot som i hög grad berör den sjukgymnastiska professionen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pÄ vilken evidens som föreligger för att stretching kan förebygga skador hos idrottsaktiva, samt diskutera vilket kliniskt vÀrde detta kan tÀnkas ha för sjukgymnastyrket. Metod: Rapporten var en systematisk litteratursammanstÀllning.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.

Examensarbetet har genomförts i samarbete med Meritor HVS AB i Lindesberg som tillverkar fram- och bakhjulsaxlar till buss- och lastbilsindustrin. Projektet behandlar de fixturer som anvÀnds vid transport av bakhjulsaxlar. MÄlet med arbetet var att utveckla en ny transportfixtur som passar majoriteten av deras bakaxelmodeller och som förebygger skador vid transport.Projektet har genomförts enligt metodiken systematisk konstruktion som beskrivs enligt Johannesson, Persson och Petterssons (2004). Systematisk konstruktion kan delas in i fem steg: produktspecificering, konceptgenerering, utvÀrdering och val av koncept, detaljkonstruktion samt slutkonstruktion.De problem som Meritor har med transportfixturerna Àr att de i hög grad slits och att skyddsbelÀggningarna inte hÄller. Det finns för projektet 30 aktuella bakaxelmodeller som skall kunna transporteras med samma fixtur.

Stroke Àr den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsÀttning hos vuxna. Upp till ca 65 % fÄr nÄgon form av kognitionsnedsÀttning. Den kognitiva förmÄgan Àr avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för kÀnslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbÀttring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlÀgga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO.

Sammanfattning Recidiverande aftös stomatit Àr ett stort problem för de som drabbas, det Àr smÀrtsamt och man kan drabbas mÄnga gÄnger per Är. Behovet Àr dÀrför stort att hitta ett effektivt lÀkemedel mot detta tillstÄnd. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att utvÀrdera vilka lokala preparat för egenvÄrd som har en god effekt, i det att de verkar smÀrtlindrande, reducerar lÀkningstiden och förlÀnger de sÄrfria perioderna. Inklusionskriterierna för denna översikt var randomiserade kontrollerade studier som var dubbelblindade och placebokontrollerade. Sökningen av artiklar som gjordes i PubMeds databas gav 101 trÀffar, varav slutligen 23 artiklar, som totalt omfattade 16 olika preparat, inkluderades i studien.

Allt eftersom affÀrsklimatet skiftar frÄn ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir Àven företags intellektuella kapital betydligt viktigare. DÄ intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgÄng i balansrÀkningen, Àr det upp till var och en att frivilligt redovisa sÄdan information, till exempel via sin Ärsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhÀllet, fÄ lÀgre kapitalkostnad och lÀttare att fÄ tag pÄ kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att bygga en förstÄelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i Ärsredovisningen och varför de gör det. För att uppnÄ detta har företagen pÄ OMXS30-listans Ärsredovisningar analyserats med hjÀlp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har Àven semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, dÄ det Àr ett vÀldigt kvalitativt element och Àr svÄrt att kvantifiera.

Den hÀr uppsatsen var en genomgÄng av litteratur som publicerats mellan 2005 till mars 2008 rörande ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) i förhÄllande till arbetsterapi. ICF Àr en klassifikation som anses vara anvÀndbar inom rehabilitering och arbetsterapi. Syftet med studien var att redogöra för den senaste vetenskapliga litteraturens beskrivningar om betydelsen och anvÀndningen av ICF inom arbetsterapi. FrÄgestÀllningarna var inriktade mot hur ICF anvÀnts inom olika omrÄden, vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningen, vilka metoder som kan utnyttjas för att öka anvÀndning samt kritik och utvecklingsmöjligheter för ICF. En systematisk litteraturstudie genomfördes med sökningar i olika databaser och 13 artiklar inkluderas efter urvalsprocessen.

Bakgrund: Varje Är drabbas cirka 300 barn i Sverige av cancer. Tidigare forskning visade att familjer ofta gÄr igenom en krissituation dÀr förÀldrarna upplevde en ökad stress kombinerat med förnekelse, förtvivlan och ilska. Upp till 50 % av förÀldrarna visade depressiva symtom i samband med cancerbeskedet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser, nÀr deras barn drabbas av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Tio artiklar analyserades med en variant av innehÄllsanalys dÀr kategorisering och tematisering ingÄr. Samtliga artiklar var etiskt granskade och har genomgÄtt en kvalitetsgranskning med en modifierad granskningsmall.

OmvÄrdnad Àr ett stort Àmne som tillhör sjuksköterskans ansvarsomrÄde. Fortfarande saknas en bra definition pÄ vad radiologisk omvÄrdnad bestÄr av för att beskriva röntgensjuksköterskans specifika kunskaps- och arbetsomrÄde,trots att röntgen anvÀnts inom sjukvÄrden i snart 100 Är.Syftet med denna studie var att beskriva kunskapslÀget idag inom "radiologisk omvÄrdnad". Arbetet Àr en litteraturstudie med avsikt att granska, analysera och sammanstÀlla studier inom omrÄdet. Femton vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats samt tvÄ litteraturöversikter Àr analyserade och sex kategorier framkom: kommunikation och information: relation och stöd: organisera och planera arbetet: teknik och sÀkerhet: samverkan och arbetsmiljö: egenskaper och kompetens. Litteraturöversikten visade att kommunikation och information har en central roll i arbetet, genom den pÄverkas inte bara relationer utan ocksÄ genomförandet och patientens upplevelse av en undersökning.En hög yrkeskompetens visar sig i förmÄgan att organisera och planera arbetet vilket leder till bÀttre patientstöd.SÀkerhet vid arbete med teknisk utrustning Àr nödvÀndig för god omvÄrdnad som bestÄr av tvÄ komponenter: kunskap inom teknik och vÄrdomrÄde.Röntgensjuksköterskan kan bidra till en god arbetsmiljö och samverkan genom sin kompetens och personliga egenskaper, vilket höjer tillfredsstÀllelsen bland personal och patienter..

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillÀmpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det SamhÀllsvetenskapliga programmet, belÀgna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgÀnglig har urvalet begrÀnsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar pÄ ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband Àr hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Bakgrund F?rstoppning k?nnetecknas av sv?righeter att t?mma tarmen, vilket leder till h?rd avf?ring och minskad tarmt?mningsfrekvens. Tillst?ndet p?verkar h?lsan negativt, men uppm?rksammas s?llan som ett allvarligt problem av v?rdpersonal. Detta leder till att ?ldre personer inte alltid f?r det st?d och de omv?rdnads?tg?rder som de beh?ver.