Imidakloprid
påverkan på skadegörare och nyttodjur i växtens närhet
Användningen av bekämpningsmedel för privat bruk i Sverige är relativt liten i jämförelse med många andra länder och beror dels på den omfattande kemikalielagstiftningen men även på det tuffa klimatet som minskar antalet skadegörare. Men även här sker bekämpning med ämnen vars effekter på icke-målinsekter inte är helt klarlagda.I denna studie har den systemiskt verkande insekticiden imidakloprid undersökts för att försöka klargöra hur ämnet, som främst används som bekämpning mot olika typer av löss, påverkar andra djur som kan komma i kontakt med det. De djur som valdes ut var pollinatören B. terrestris, fjärilslarven tillika växtätaren S. littoralis samt luspredatorn C. carnea. För att utföra studien odlades även en ansenlig mängd M. persicae upp för att kunna visa om imidakloprid verkligen var ett effektivt lusbekämpningsmedel.Studien visade att imidakloprid inte kunde påvisas ha någon effekt, vare sig negativ eller positiv, på B. terrestris och S. littoralis. Däremot kunde testerna visa tendenser att C. carnea drabbades hårt av att leva av imidaklopridförgiftade bladlöss. C. carnea som levt i ogynnsam miljö hade signifikant lägre torrvikt än kontrollen och gaskromatografi utförd på en död individ bekräftade att C. carnea tagit upp ämnet. Studien har också bekräftat det som återförsäljare av imidakloprid påstår, att imidakloprid är ett synnerligen effektivt bekämpningsmedel mot M. persicae.