Sök:

Sökresultat:

3282 Uppsatser om Synliggörande av praktiken - Sida 46 av 219

Sjuksköterskors uppfattning av strukturell empowerment pÄ svenska vÄrdavdelningar : En kvantitativ studie

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

I gr?nslandet mellan sjukt och friskt: Orsaksf?rklaringar till sinnessjukdom i r?ttspsykiatriska unders?kningar fr?n 1947

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Fred och kÀrlek, det viktigaste för en attraktiv festival? : En studie om en arrangörs och festivalbesökares Äsikter

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier frÄn mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrÄn ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att pÄverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrÄn den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. UtifrÄn nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jÀmförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..

Juridiska förutsÀttningar för odling av energiskog

Dagens energimÄlsÀttningar innebÀr ökad energitillförsel frÄn förnybara energikÀllor vilket leder till en allt vÀxande efterfrÄgan pÄ mark. I en allt hÄrdnande konkurrens om markomrÄdena tÀtnar intressekonflikterna i fysisk markplanlÀggning. Energipolitiska mÄlsÀttningar fungerar Àven som incitament för den fysiska markplaneringen och kan dÀrigenom fÄ en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ÀndamÄlsenlig markplanering Àr utformade för att bemöta en mÀngd olika förutsÀttningar och markrÀttsliga konflikter. Syftet med denna uppsats Àr att utreda de juridiska förutsÀttningarna för energiskogsodling (Salix).

Produktutveckling av biologisk tork för frukt- och matavfall

En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens grÀnssnitt mot mÀnniskan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebÀr att tömningsoperationen idag mÄste utföras av anvÀndaren med hjÀlp av en separat produkt som med hjÀlp av luft samlar restprodukterna i en pÄse.Examensarbetet genomfördes pÄ Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

Analys av Arbetsmiljöverkets tillÀmpning av enkÀtverktyget NOSACQ-50

År 2013 införde Arbetsmiljöverket ett nytt webbaserat enkĂ€tverktyg som skall kunna ge ett mĂ„tt av sĂ€kerhetskulturen hos företag och organisationer. Denna enkĂ€t baserades pĂ„ tidigare forskning som tog fram en enkĂ€t, NOSACQ-50, för just detta Ă€ndamĂ„l. VĂ€rt att notera Ă€r att Arbetsmiljöverkets version Ă€r förkortad dĂ€r vissa pĂ„stĂ„enden togs bort och vissa skrevs om. Det Ă€r detta som analysen behandlar. Hur pĂ„verkas resultaten av dessa förĂ€ndringar som genomfördes av Arbetsmiljöverket? Analysen undersöker den möjliga felmarginalen pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt.

Sjuksk?terskors upplevelser av att utf?ra tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Smiley pÄ restaurangdörren - Synbara resultat av hygieninspektioner

Den 1 juli 1990 blev det lag pÄ att alla restauranger i Sverige ska ha ett funge-rande egenkontrollprogram. Utlandsresor och internationell livsmedelshandel har ökat de senaste Ären, vilket ger bÄde positiva och negativa effekter. I positiv bemÀrkelse finns bÄde sociala och ekonomiska fördelar. TyvÀrr innebÀr det dock ocksÄ att spridningen av sjukdomar i vÀrlden ökar.Hygienen pÄ restauranger Àr en viktig del i verksamheten och nÄgot som borde skötas bÀttre Àn vad som görs idag. De gÀster som besöker restauranger har rÀtt att fÄ veta om deras mat har tillagats under former som Àr godtagbara under hy-gienisk synpunkt.

Konsten att styras: mots?ttningar inom regionala kulturbolags m?lstyrning

Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

Att hitta ra?tt sto?dhjul : En kvalitativ studie om elevers uppfattning av fo?ra?ldrars sto?ttning

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Realisering av de svenska vokalfonemen hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k. En studie i m?lspr?ksavvikande uttal r?rande vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Grön Flagg för HÄllbar utveckling i förskolanEn kvalitativ studie med fem pedagoger i förskolan

Uppsatsen belyser hur miljöcertifieringen Grön Flagg fungerar i praktiken. I förskolans lÀroplan, Lpfö 98 framgÄr det att barnen ska fÄ kunskaper om hur de ska vÀrna om miljön och en HÄllbar utveckling. Som förskollÀrare Àr det viktigt att ge barnen redskap för hur man tar hand om sin omvÀrld och Grön Flagg Àr ett sÀtt att lÄta barnen möta detta i tidig Älder.Fem pedagoger som Àr verksamma i fem olika förskolor med Grön Flagg har intervjuats om hur de ser pÄ certifieringen och hur den fungerar. NÀr intervjusvaren stÀlldes mot teorin visade det sig att Grön Flagg organisationens mÄl uppfylldes till största del och pedagogerna hade en vÀl fungerande Grön Flagg-verksamhet..

Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget anvÀnds i praktiken.

Titel: Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget anvÀnds i praktiken. Författare: Gustafson Stina, Johansson Maria, Netterberg Jessica Handledare: Göran Alsén Institution: Institutionen för ekonomi och management, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete inom företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: I en marknad som Àr sÄ förÀnderlig, konkurrensutsatt och teknikintensiv sÄsom it-telekombranschen Àr det viktigt att skapa en lÀrande miljö och undvika resursslöseri av kunskap och kompetens. I litteraturen presenteras ett antal verktyg som kan anvÀndas för att undvika sÄdana problem, exempelvis utvecklingssamtal. Med utgÄngspunkt i problemdiskussionen ovan Àr syftet sÄledes att beskriva utvecklingssamtalets roll.

Komponentmetoden i K3 -FörÀndrad redovisning i fastighetsbolag

Bakgrund och problemdiskussion: K-projektets huvudregelverk K3 blir obligatoriskt atttillÀmpa frÄn och med 2014. Komponentmetoden Àr en nyhet i K3 som fastighetsbranschen istort har motsatt sig. För fastighetsbolag innebÀr metoden ett omfattande arbete med att dela infastigheterna i komponenter med olika förbrukningstid. SABO och HyresgÀstföreningen menaratt det kommer innebÀra att fastighetsbolagen mÄste lÀgga en större del av underhÄllsutgifterna ibalansrÀkningen vilket kortsiktigt vÀntas leda till ökat redovisat resultat. Andra förvÀntar sigistÀllet att fastighetsbolag med hjÀlp av redovisningsmetoder ÀndÄ kommer fortsÀtta att ta storakostnader i resultatrÀkningen och att komponentmetoden i praktiken inte kommer fÄ nÄgra störreeffekter i fastighetsbranschen.Syfte: Att analysera hur redovisningen i nÄgra fastighetsbolag kommer pÄverkas av komponentmetodensamt att undersöka om det finns bakomliggande motiv och faktorer som kan inverka pÄhur komponentmetoden kommer att praktiseras i fastighetsbolag.AvgrÀnsning: Studien Àr begrÀnsad till komponentmetoden i K3.

Revisorns apportintyg - Finns det brister i den rÀttsliga tillÀmpningen

De slutsatserna som företagits i studien mot bakgrund av analysen, pÄvisar att finns vissa oklarheter i rekvisiten som kan göra det problematiskt för revisorn. NÀr det gÀller lös egendom som tillförs kan det vara problematiskt i praktiken för revisorn att avgöra nÀr den har blivit korrekt tillförd. Nyttokriteriet Àr otydligt och vad som egentligen gÀller har RN aldrig tagit stÀllning till. Det Àr frÀmst vilka som Àr godtagbara vÀrderingsmÀn och hur mÄnga de skall vara som kan vÄlla bekymmer nÀr revisorn skall ge en negativ försÀkran..

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->