Sök:

Sökresultat:

3282 Uppsatser om Synliggörande av praktiken - Sida 35 av 219

Flexibel utbildning : En fenomenografisk studie av distansutbildningen vid Umea? Universitet

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Payback - En paradox i praktiken

Bakgrund: Investeringen kÀnnetecknas av att nÄgon, företag eller privatperson, avsÀger sig möjlighet till konsumtion idag för ökad konsumtion i framtiden. Den Àr en faktor som kan öka företagets vÀrde och det Àr dÀrför viktigt att rÀtt investering vÀljs. Investeringskalkyleringen ger företaget vÀrdefull information om en investering. De vanligaste kalkylmetoderna Àr NPV, IRR, payback och diskonterad payback. Payback Àr en sÀrskilt intressant metod av tvÄ anledningar.

Destinationens identitetsutveckling med titeln Europas kulturhuvudstad : Europas kulturhuvudstad UmeÄ

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

Elevinflytande ? visioner och verklighet pÄ Justus Tranchellgymnasiet. Pupil influence ? visions and reality at the upper secondary school Justus Tranchellgymnasiet.

Elevinflytande ska enligt lÀroplanens styrdokument genomsyra all verksamhet i gymnasieskolan. I praktiken kan dock möjligheten till elevinflytande uppfattas och tolkas pÄ olika sÀtt bland olika personalkategorier i skolan och elever. Syftet med uppsatsen Àr att pÄ Justus Tranchellgymnasiet i Landskrona jÀmföra elevers, lÀrares och rektors uppfattningar om hur elevinflytandet bör fungera, att undersöka vad elevinflytandet innebÀr i praktiken och att hitta strategier för hur man skulle kunna förbÀttra elevinflytandet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever, lÀrare och rektor pÄ skolan. Som verktyg för min analys har jag valt att anvÀnda mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Ga?r det att ma?ta transparens i e-handelsklimat? Finns det ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens?

Denna empiriska studie underso?ker om det ga?r att finna ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens i e-handelsklimat. Fo?r att ma?ta fo?rtroende tar studien ha?nsyn till Harrison McKnights fo?rtroendekonstruktion fo?r e-handel (Trusting beliefs) tillga?nglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) Fo?r att ma?ta transparens har en transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillho?rande modell och konstruktion.

Riksintressen i den översiktliga planeringen

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades Är 1987 granskats, diskuterats och ifrÄgasatts. TillÀmpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundlÀggande oklarheter och problem, bland annat vad det gÀllde riksintresseomrÄdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgrÀnsas. DÄ bristerna och problemen med tillÀmpningen av riksintressesystemet ansÄgs vara av den omfattningen att det pÄverkade dess trovÀrdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgrÀnsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhÄllande till lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som anvÀndes i arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en enkÀtundersökning. Resultatet av litteraturstudien och enkÀtundersökningen pÄvisade att det fanns problem och brister med riksintressesystemet och tillÀmpningen av det, i den översiktliga planeringen. De slutsatser som kunde dras var att: ? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgrÀnsade samtliga riksintressen enligt lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av tjÀnstemÀnnen angav att kvaliteten pÄ lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial var bristfÀllig i flera avseenden. ? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och tillÀmpades i den översiktliga planeringen. ? De statliga myndigheterna, lÀnsstyrelserna och kommunerna saknade tillrÀckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillÀmpa riksintressesystemet. ? Riksintressesystemet och tillÀmpningen av det genomfördes inte enligt intentionerna i gÀllande lagstiftning..

KvalitetssÀkring av mobbningsarbetet i en skola

I den hÀr rapporten undersöks en kommuns, en skolas, sex klasslÀrares och en specialpedagogs uppfattning om mobbning, samt om hur mobbning ska upptÀckas, stoppas och förebyggas. Skriftliga handlingsplaner och intervjuer med lÀrare analyseras i relation till mobbningslitteraturen. Den undersökta skolans kommun uttalar en tydlig ambitionsnivÄ. Hur ambitionen förverkligas, förtydligas i skolans handlingsplaner. Intervjuer med lÀrarna visar att handlingsplanerna förverkligas i praktiken..

"Om du har ett Àpple, vill du dela det med mig?" En kvalitativ undersökning kring kollektivism, individualism och elevinflytande i den svenska skolan

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sÀnder dem angÄende kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som frÀmst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för Àmnet relevant forskning, frÀmst med fokus pÄ samarbete mellan elever och mellan lÀrare, och av de delar av lÀroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjÀlp av en enkÀtundersökning.

Pedagogers resonemang kring utevistelse i förskolan

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

Individuell lönesÀttning som styrmedel - en jÀmförelse mellan praktiken och nÄgra teoretiskt faststÀllda faktorer.

Syfte: Syftet Àr att se om de verksamheter som sÀger att de tillÀmpar individuell lönesÀttning, verkligen gör det? Metod: Vi har valt att göra en uppsats med bÄde kvantitativ och kvalitativ inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19 respondenter i fyra olika verksamheter. Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den individuella lönesÀttningen inte fungerar.

DISTRAHERANDE OCH INFORMERANDE ?TG?RDER F?R ATT MINSKA PREOPERATIV ?NGEST HOS BARN En litteratur?versikt

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

Nyintroduktioner pa? den svenska aktiemarknaden : Bo?rstrendens betydelse fo?r nyintroduktioners la?ngsiktiga prestation

Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.

Faktorer som pÄverkar vÄrdpersonalens utförande av munvÄrd inom slutenvÄrd och kommunala boenden: en systematisk litteraturöversikt

MunvÄrd Àr en viktig del i vÄrdpersonalens utförande av omvÄrdnad. Om den uteblir skapas snabbt ett lidande för patienten. Trots detta har det via studier visat sig vara den intervention som vÄrd-personal ofta vÀljer att försaka. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som pÄverkar utförandet av munvÄrd hos patienter inom slutenvÄrd och kommunala bo-enden. Sexton vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats har legat till grund för analysen som resulterade i sju faktorer som pÄverkade munvÄrden.

FörvÀrvsanalys i praktiken - en fallstudie om tillÀmpningen av IFRS 3

Bakgrund och problem: NÀr ett noterat företag inom EU förvÀrvar ett annat bolag och bildaren koncern ska en förvÀrvsanalys göras. Den av IASB utgivna standarden IFRS 3 innehÄlleranvisningar för upprÀttande av förvÀrvskalkylen. Standarden som Àr principbaserad angerdock bara att tillgÄngar och skulder ska vÀrderas till verkligt vÀrde, men inte hur processen attta fram dessa vÀrden gÄr till i praktiken. Hur ett företag faktiskt angriper denna process ochtolkar IFRS 3 blir dÀrför av intresse att studera.Syfte: Författarna vill kartlÀgga analysprocessen vid upprÀttande av förvÀrvskalkylen. Det Àrav vikt för att kunna skapa en förstÄelse för hur företag i praktiken anvÀnder IFRS 3 vidupprÀttandet av en förvÀrvskalkyl.AvgrÀnsningar: Uppsatsen kommer bara att behandla processen efter förvÀrvet dÄköpeskillingen identifieras och allokeras i förvÀrvsanalysen.

GrönomrÄdens betydelse i den tÀta staden - en fallstudie av Rambergsstaden

FörtÀtning Àr ett planeringsideal som i dag framhÄlls som en viktig hÄllbarhetsstrategi och som har vÀxt sig allt starkare bÄde internationellt och nationellt. StÀdernas tillvÀxt bidrar till att de urbana grönomrÄdenas förutsÀttningar förÀndras och i mÄnga fall pÄverkar förtÀtningen centrala grönomrÄden och grönytor vars kvaliteter och vÀrden riskerar att gÄ förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den tÀta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, sÄ som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtÀtning av omrÄdet kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkÀt, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte. Slutsatserna som kan dras av detta arbete Àr att grönomrÄden i staden har en viktig betydelse bÄde utifrÄn ett ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. UtifrÄn fallstudien gÄr det att dra en slutsats om att det finns en skillnad i hur kunskaper om grönomrÄdens betydelse förstÄs och hur det anvÀnds i praktiken. Fallstudien av Rambergsstaden visar att det finns en medvetenhet, hos aktörer som Àr involverade i projektet, om grönomrÄdens betydelse men att det finns svÄrigheter i att motivera dessa kunskaper i praktiken eftersom andra intressen i samhÀllet vÀger tyngre och kan motiveras starkare..

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->