Vid studier av den litteratur som finns om projektarbete så står det i flera böcker och projektmodeller att varje projekt ska följas upp och utvärderas. Men hur, när eller vad detta ska leda till står sällan konkret formulerat.Det finns flera saker att beakta vid ett projekts uppföljning och utvärdering. Rapportens fokus låg på att försöka formulera en metod som kan generera tillfredställande kunskapsöverföring mellan olika projekt inom en organisation.Vid genomgång av den teori som finns kring kunskapsöverföring uppmärksammades ett antal områden som är av större betydelse för frågan. Det var områden som tyst och explicit kunskap, kunskapsöverföring, kommunikationsvägar och en öppen miljö. Dessa ämnen behandlas och det som är av vikt för vår fråga presenteras i rapporten.

Kunskapsöverföring är en nödvändig förutsättning för att säkerställa organisationers existens och framåtskridande. Utgångspunkt för denna uppsats är förstudiens roll i mjukvaruprojekt och dess betydelse för den fortsatta systemutvecklingsprocessen. Fokus liggerpå kunskap som genereras under förstudien, samt hur och i vilken omfattning kunskapen förs vidare till analysfasen i systemutvecklingsprocessen. Resultatet visar att förstudien utgör ett viktigt beslutsunderlag och är en nödvändig förutsättning för att gå vidare i systemutvecklingsprocessen. Kunskapsöverföring genom dokumentation och via muntliga föredragningar är otillräcklig, eftersom det finns ett ?filter? som innebär att erfarenhetsbaserad kunskap inte överförs mellan förstudie och analys via dokument eller via muntliga föredragningar.

Materialet för uppsatsen är berättelser i essäform, som grundar sig på erfarenheter ochiakttagelser från författarens yrkes-och livserfarenheter. Uppsatsens röda tråd ärutforskandet av vårdens praktiska kunskap dess underordnade roll inomkunskapsvetenskap och dess förhållande till teoretisk kunskap. Det är fyra berättelsersom är bärande i uppsatsen. Samtliga berättelser är bearbetade i dialogseminarium inomyrkeskunnande och teknik för fördjupad och utvecklad frågeställning.Hur kan berättelser och analogier förmedla och synliggöra vårdens praktiska kunnandeoch dess betydelese för vårdens kvalitet? Kanske kan berättelsen som metod även stärkaden praktiska kunskapens särart och ge den den uppmärksamhet och position som denförtjänar?Den praktiska kunskapen tillhör görandet och det är där som det oåterkalleliga händer,men teoretisk kunskap är högre värderat inom vetenskap.

När människor kommunicerar sänds både medvetna och omedvetna signaler. Dessa signaler är socialt och kulturellt bundna och därmed inget som människor till vardags reflekterar över i möten inom den egna kulturgemenskapen. För vuxna andraspråksinlärare i Sverige kan det däremot vara svårt att få syn på de tysta, sociala konventioner som gäller vid kommunikation, om dessa kunskaper inte belyses i undervisningen.Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur den tysta kommunikationen påverkar människors möjligheter till samförstånd och möten över kulturgränserna. Fokus har varit på andraspråksinlärares förhållningssätt i samtal beträffande ögonkontakt, turtagning, intonation och avstånd till motparten.Tidigare forskning inom ämnet svensk kommunikation är tämligen bristfällig. Stor vikt har fästs vid Allwoods och Dauns kulturbegrepp och deras tankar kring svenska kommunikationsmönster.Studien är kvalitativ och intervjuer har genomförts med fyra verksamma och behöriga lärare inom Sfi.Resultatet i studien visar att andraspråksinlärares kännedom om svenska sociala koder är av nytta för välfungerande kommunikation.

Syftet med detta arbete är att studera vilken inverkan musiken kan ha på språkutveckling hos barn i förskoleåldern och att belysa fördelar med att använda sig av musik som en del av de vardagliga aktiviteterna och undervisningen. Vidare undersöks också pedagogers kunskap och trygghet i att använda sig av musik som språkutvecklande verktyg i förskolan och i förskoleklass. Metoden som användes var enkäter som delades ut till verksam personal på 2 skolor och 6 förskolor.Resultatet visar att respondenterna i enlighet med studerad litteratur, framhöll att musik har en positiv inverkan på barns språkutveckling, samtidigt som de ser musiken som glädjeskapande uttrycksmedel. Musik används mer eller mindre på förskolor och i förskoleklasser. Däremot svarar fler respondenter att de inte tycker sig ha tillräckliga kunskaper i användandet av musik som språkutvecklande verktyg.

Denna uppsats behandlar ämnet palliativ vård ur sjuksköterskors perspektiv. Begreppet palliativ vård innebär att fokus läggs på lindrande åtgärder då det inte längre är möjligt att bota patienten. För att skapa en bra vårdrelation, vilket är grunden i fungerande vård, krävs en bra kommunikation. Att kommunicera med en döende patient kan vara svårt för sjuksköterskor då de inte vet vad de skall säga eller hur de skall agera. Känslor hos både sjuksköterskor och patienter kan utgöra hinder i kommunikationen, vilket riskerar att vårdrelationen påverkas negativt.

I skolans undervisning ingår momentet tala, vilket vissa elever upplever som oerhört krävande och frustrerande. Under senare tid har kommunikativa färdigheter alltmer betonats som avgö-rande inom utbildning och arbetsliv, men trots att elevers muntliga färdigheter anses så vikti-ga, organiseras undervisningen inte alltid så att elevers muntliga förmågor tränas och utveck-las. De elever som sällan eller aldrig deltar i muntliga aktiviteter i klassrummet, riskerar att inte nå målen och hamnar dessutom lätt i ett utanförskap, stigmatiserade av identiteten som ?tyst? elev.I denna kvalitativa studie undersöks några elevers upplevelser av muntliga aktiviteter i klass-rum. Frågeställningarna som besvaras är om alla elevers röster blir hörda, hur eleverna upp-levt aktiviteterna och hur man kan öka elevers deltagande i muntliga aktiviteter.

I denna designpedagogiska undersökning behandlar jag frågeställningen: Vad händer i mötet mellan olika generationer när man använder det textila handarbetet som en social plattform där kunskap förmedlas? Med underfrågorna: Vilken roll spelar handarbetet i mötet mellan generationer? Hur påverkar skillnader i förhållningssätt till handarbetet mötet mellan generationer? Syftet med min undersökning är att undersöka handarbetets möjlighet att skapa en social plattform där generationer kan mötas. Jag undrar om det går att synliggöra och tillgängliggöra en äldre generation och dess kunskap för en yngre generation.Undersökningen består av två träffar där en grupp äldre kvinnor träffas tillsammans med en grupp yngre kvinnor för att handarbeta. Det finns i och med träffarna även en uttalad önskan om förmedling av handarbetskunskap. Både de äldre och de yngre deltagarna har medverkat utifrån ett eget intresse och initiativ.

Att utveckla IT-system som löser de problem det är ämnat att lösa är en förutsättning för systemutvecklingen. Trots att detta kan ses som en självklarhet samt att forskning sker inom området klarar inte verksamheterna, som utvecklingen ser ut idag, alltid av att lösa detta problem (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Andra exempel på problem som kan finnas i ett systemutvecklingsprojekt är dålig kommunikation i projektgruppen, otydliga mål inom den, dålig grund att stå på och att en helhetsbild av verksamheten saknas (Goldkuhl & Röstlinger 1988). Vi har tagit fram en alternativ lösning för att tillgodose dessa behov, vilket erbjuder ett alternativt arbetssätt med avsikt att minska risken för att dessa problem uppstår. Vi presenterar ett arbetssätt som utgår från metoden Dialogseminarium, en metod för kunskaps- och erfarenhetsutveckling, vilken har som huvudsyfte att:? Etablera ett gemensamt språk? Skapa en yrkespraxis? Utveckla ett reflektivt och analogiskt tänkande? Bygga kunskap? Utveckla erfarenhetsbaserade kunskaperI det presenterade arbetssättet används Dialogseminariet i början och slutet av systemutvecklingsprojekt samt som ett moment inför och mellan dess olika systemutvecklingsfaser där de bäst lämpar sig att användas.

The aim of this thesis was to use qualitative approaches to show how four preschool teachers experienced their start in the profession as a preschool teacher. The questions in the stydy were as follows: What kind of expectations did the preshool teachers have before the start in the profession? What did the preshool teachers experience as difficulty and opportunity at the start in the profession? How do they think now about their professional development during the early period in the profession? The empirical material, I got through a qualitative interview method. My theoretical starting point was to take the hermeneutic research perspective, aimed for interpreting and understanding. Theories of Socialization and socialization for teachers, socio-cultural theories and theories of tacit knowledge have been used to analyze the material.

Vår projektredogörelse är baserad på hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok är att sätta sig in de estetiska och kunskapsmässiga processerna. Boken är tänkt att fungera som både tyst- och högläsningsbok, men ska även kunna ligga som grund och vara en inspirationskälla för ett temaarbete om planeter. Inför projektet har vi läst litteratur om hur barnböcker/sagor är uppbyggda och fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vår bok utifrån vad vi läst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som både barnbok och sagobok..

Jag har skrivit en essä om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag använder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsområdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. Essäformen är mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfråga är: hur fångar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vårt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap?.Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka sa?ngla?rares uppfattningar om huruvida duettsa?ng med deras elever bidrar till elevers sa?ngliga utveckling, na?got som engagerar oss som snart utexaminerade sa?ngla?rare. Den teoretiska utga?ngspunkten a?terfinns i det sociokulturella perspektivet da?r ma?starla?ra och la?rostilar inkluderas. Det hermeneutiska fo?rha?llningssa?ttet genomsyrar underso?kningen.

Titel: Ett tyst beslut - Om hur politisk TV-reklam blev tillåtet i SverigeFörfattare: Malin StääfKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Handledare: Bengt JohanssonUppdragsgivare: JMG, Göteborgs UniversitetSidantal: 38 sidor (17801 ord) inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur det gick till när politisk TVreklam blev tillåtet i Sverige. Detta undersöks utifrån politiska, ekonomiska och teknologiska förutsättningarMetod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Öppet politiskt material i form av statliga utredningar, beslut, betänkanden, motioner och protokoll. Även vissa lagar och tillstånd undersöksHuvudresultat: Studien visar att politisk TV-reklam blev tillåtet på grund av ett omförhandlat sändningstillstånd, inte en lagändring. Det har aldrig varit förbjudet i lag attsända politisk TV-reklam. Public service -kanalerna samt TV4 har haft ett villkor i respektive sändningstillstånd som förbjudit den typen av reklam.Flera av de övriga vanligaste kanalerna som TV3, Kanal 5, TV6, TV8 med flera sänder från Storbritannien och regleras inte av svensk lag, de har dock inte heller fått sända politisk reklam eftersom det inte är tillåtet där.

Background: Corporal punishment has been banned in Sweden since 1979. Child abuse is known to exist in all cultures and social classes in our society. Therefore the nurse must be aware of this working with children.Aim: The aim of this study was to describe how nurses' can identify signs and symptoms of child abuse.Method: A literature review of ten articles containing six quantitative and four qualitative studies published between the years of 2000 and 2012. A content analysis was performed where similarities emerged in themes and subthemes.Results: The findings were signs and symptoms which concerns physical, psychological and social behaviors seen in child abuse. Additional findings were; an insecurity and lack of knowledge among nurses working with children.